kiss me | h.s

4.9

Harrys perspektiv.
Hon ser sliten ut, vilket oroar mig. Jag vill inte vara den som orsakat detta, men det har jag. Jag kan inte släppa blicken från henne. Hon är så vacker. Hon är vacker både på insidan och utsidan, hon behandlar alla med respekt och är alltid trevlig. Hon står upp för sig själv och låter inte folk bryta ner henne. Allt hat hon får förtjänar hon inte. Hon visar alla som är henne nära att hon älskar dem. Hon var min, men jag sabbade det. Hon var för bra för mig.
"Jag är så ledsen, jag är verkligen det, du måste förstå det Ali, jag är verkligen ledsen för allt som hänt" suckar jag och flyttar mig närmre henne.
"Jag vet det Harry, men ett förlåt ändrar inte det som har hänt" säger hon svagt och tittar upp på mig från sina händer.
"Jag vet och jag önskar att jag kan spola tillbaka tiden och inte göra de sakerna" suckar jag och tar försiktigt tag i hennes hand. För en sekund tror jag hon ska dra bort den men hon låter mig styrka med min tumme över hennes handrygg. Jag vet inte vad jag ska göra, om jag låter henne vara kommer vi glida isär, men jag vill inte vara för på heller. Jag önskar att jag inte träffat varken Kay, Kimberly, eller Jacob och dem. Jag önskar att Alison inte hade träffat Jacob heller, han har gjort hennes liv till ett helvete.
"Men det går inte och du har lovat varje gång att du inte ska såra mig igen, men det händer samma sak igen"
"Kan du ge mig en sista chans?" Frågar jag försiktigt. Jag vill inte låta desperat men samtidigt klarar jag mig inte utan henne.
"Harry.."
"Vi skulle kunna flytta till ett nytt ställe, glömma bort allt som hänt och börja om från början. Snälla, jag vet att vi kan klara det. Jag älskar dig, du är det bästa jag har, jag ska göra vad som helst för dig Ali, det vet du" säger jag och känner hur rösten blir svagare. En tår slingrar sig ner längs hennes kind och hon tittar ner på våra händer. Jag älskar hennes så mycket att det gör ont.