kiss me | h.s

0.4

Alison perspektiv.

Harry ställer sig upp och ställer tallriken på diskbänken.

- Vi måste gå nu Alice, säger han utan att titta på mig.

- Jag heter inte Alice, säger jag irriterat. Han himlar med ögonen och tittar på mig.

- Förlåt då, Alison... mumlar han drygt. Det tog en stund innan han sa mitt namn. Är han seriös? 

- Vi ska till studion nu, säger han och går upp till sitt rum. Jag skyndar mig att ställa ner disken i diskmaskinen och springer upp på mitt rum. Där borstar jag igenom mitt långa, blonda hår och sätter upp det i en hög tofs. Drar på mig ett par tighta jeans och ett linne med något tryck på. Drar några drag med mascaraborsten över fransarna och går ner till köket där Harry sitter och pratar i telefon. Han pratar upprört och när han får syn på mot lägger han på. Runt hans hår har han en bandana och har på sig en svart t-shirt och ett par svarta tighta jeans. Han är riktigt snygg. Utan att säga ett enda ord går vi ut, sätter oss i bilen och kör till studion. När vi kommer fram ser man att det står massa fans på framsidan. Harry går runt till min sida och öppnar dörren till mig. Han tar tag i min hand och varje gång vill jag drar bort min hand men kommer sen på att det kan jag inte göra. Fansen börjar skrika och Harry går för att ta några kort, jag ställer mig bredvid en bit bort. När han kommer tillbaka lägger han en hand på min rygg och trycker lätt för att jag ska gå fram och visar mig var vi ska gå in. När vi kommit in genom dörren drar han fort bort handen från mig. Där inne väntar Liam, Louis, Zayn och Niall. De vet om avtalet så det är inga vi behöver fejka inför. Harry går och sätter sig bredvid de och börjar prata om några låtar. Jag står som ett fån och tittar på för jag har ingen aning om var jag ska ta vägen. Niall ser antagligen hur vilsen jag ser ut för han hoppar närmre Louis i soffan och klappar med handen på det lediga utrymmet som blivit bredvid honom. Jag ler mot honom och sätter mig ner. Någon som bryr sig om mig i alla fall. De fortsätter att prata och skriva på någon låt och egentligen är jag inte särkilt insatt men jag hör att de försöker komma på text till en melodi, jag får en snilleblixt och säger det rakt ut. 

- But baby, the way you make me feel, i just can't let you go, säger jag. Alla tittar förvånat på mig, jag har inte sagt ett enda ord mer än hej när vi kom hit. De sjunger texten till melodin och lyssnar hur det låter. 

- Det är ju perfekt! säger Louis och ler stort. Jag ler för mig själv, jag kan faktiskt sjunga, men det vet ingen mer än jag. Och jag blev stolt över mig själv, Harry tror antagligen att jag är värdelös. Vi har suttit i studion i flera timmar och jag börjar bli riktigt uttråkad och hungrig.

- Vi ska nog också dra oss hemåt nu, säger Harry när de andra går. Jag tar upp mobilen och tittar på klockan, den är fyra och jag har inte ätit sen klockan nio. Min mage svider av hunger. Harry tar tag i min hand när vi går ut och fansen står fortfarande kvar. Hur orkar de? Vi skyndar oss till bilen och Harry öppnar dörren åt mig. Hur kan han vara så dryg bakom alla kameror? När det är folk runtom och massa kameror är han en gentleman. Vi sitter tysta i bilen hela vägen hem. När vi kommer in genom dörren känner man lukten utav mat, det luktar himmelskt. Inne i köket har Chloe precis dukat fram maten. För en gångs skull pratar Harry, inte med mig utan Chloe men han är inte tyst och sur som vanligt. Stämningen mellan oss är inte lika spänd längre som tur är.