3.8

2.8K 71 1
                                    

Alisons perspektiv. 

"Så, är du taggad?" Egentligen behöver jag inte ens fråga. Harry trummar på ratten och nynnar med i låtarna på radion. 

"Om jag är" ler han och tittar snabbt på mig innan han sen tittar tillbaka på vägen igen. 

"Märker detta" säger jag och precis när jag sagt det svänger vi in på arenaområdet. Det är riktigt stort, och vi är bara på baksidan. Jag har varit här innan, flera gånger. men det var längesen, innan mamma och pappa dog. Så det känns lite konstigt att gå in i arenan tillsammans med Harry. Vi möter upp resten utav gänget i ett rum backstage innan soundchecken. 

"Ni drog tidigt igår" säger Louis medan vi går genom en lång korridor för att komma ut i arenan. 

"Ja, jag hade jobb att göra innan vi skulle hit" ljuger jag. Vad ska jag säga? Jag ville åka hem och vara med Harry och slippa Kimberly. Och ärligt talat hade jag jobb och göra, fast det var inte särkilt mycket. 

"Jaha, då förstår jag" ler han. Arenan är större än vad jag kommer ihåg. Scenen är också grymt stor. Tänk när det är folk här, usch, jag kommer bli döv. Jag ställer mig snett bredvid scenen, bredvid Lou. 

"Harry tycker verkligen om dig Ali, man märker det på han" säger hon och tittar vänligt på mig. Det hon just sagt värme. Harry tycker verkligen om dig, orden ekar i mitt huvud. 

"Jag är glad att jag har honom" svarar jag och ler. 

"Det ska du vara" ler hon. 

"Lycka till" säger jag och ger Harry en snabb kram och puss på kinden. Vi står utanför deras loge och en vakt ska ta med mig och Eleanor ut till platsen jag och Lou stod på när soundchecken var. Förbandet är på nu och om typ en kvart ska killarna på. Eleanor kommer ut genom logen och vi följer med en utav vakterna genom korridorerna. Ju närmre vi kommer ju mer hör vi de höga skriken och musiken. Det är inte förens nu jag inser att några utav människorna där ute är de som skickar hat till mig. Det är de som har fått mig att gråta mig till sömns. Eleanor ser på mig att jag helt plötsligt inte ser särkilt taggad ut.

"Jag ville inte heller gå ut där första gången, men det är kul, riktigt kul, kom nu" ler hon och tar min hand. Jag ler tillbaka och kramar om hennes hand innan jag släpper och går ut till arenan. Det är riktigt mycket folk. Vi ställer oss vi sidan och några fans får syn på oss och börjar hysteriskt vinka. Jag vinkar lite lätt tillbaka och ler, det finns ju såna som inte har något emot mig också. När killarna kommer ut på scenen blir det en läskigt hög ljudnivå. Det är riktigt kul att titta på för de har verkligen kul. Jag har aldrig sätt de såhär galna och med så mycket energi.

kiss me | h.sDär berättelser lever. Upptäck nu