3.6

2.7K 71 0
                                    

Harrys perspektiv. 

Kimberly håller på att gå mig på nerverna. Hon klänger på mig och försöker få min uppmärksamhet, men det går inte så bra för henne eftersom Alison har min uppmärksamhet. När Alison kommer och sätter sig i mitt knä blir det hela bättre för Kimberlys avundsjuka lyser om henne. Perrie drar med Alison och ännu en gång är jag ensam med Kimberly.

"Så, hur länge har ni känt varandra?" Frågar hon och hoppar närmre mig. 

"I några månader" svarar jag enkelt och förflyttar mig lite diskret bort från Kimberly. 

"Jaha, så det är inget seriöst då alltså" säger hon och tar en klunk utav sin dricka. 

"Vadå inget seriöst? Mellan mig och Alison? Snälla, om du inte har något bra att säga kan du lika gärna hålla tyst" säger jag irriterat och reser mig upp ifrån soffan för att gå där ifrån men hon tar tag i min handled för att stanna mig. Jag vänder mig snabbt om och flänger bort handen. 

"Harry, erkänn bara, alla vet hur det egentligen ligger till" flinar hon och tar ännu en klunk utav drickan medan hon tittar på mig. "Titta bara på hur du reagerar" 

"Ja kanske för att jag hatar när folk snackar skit om såna som betyder mycket för mig, vilket Alison gör" säger jag kyligt och vänder mig om irriterat ännu en gång när orden är ute. 

"Säger bara sanningen" hör jag Kimberly bakom mig men nu struntar jag i henne och går mot köket för att få lite vatten. På vägen går jag in i Niall som redan är fullt igång med festandet. 

"Men tja! Varför så sur?" Frågar han och ger mig en bro hug. 

"Kimberly går mig på nerverna" säger jag i hans öra för att inte alla andra ska höra. Han kan läsa av mig hela tiden, vilket ibland kan vara en nackdel men i det här fallet en fördel.

"Så det är inte Alison den här gången" skrattar han och försvinner sen efter att ha sagt åt mig att ignorera Kimberly. Jag tar ett glas ur ett utav skåpen och spolar vatten tills det är kallt. När jag vänder mig om får jag nästan en hjärtattack för jag trodde det var Kimberly men det är Alison som lägger sina händer på mina axlar. 

"Shit, va du skräms" mumlar jag och lägger mina händer på hennes höfter och drar henne närmre. 

"Haha förlåt" säger hon och tittar upp i mina ögon. 

"Kyss mig" 

"Va?" Jag hörde vad hon sa men blev väldigt förvånad.

"Kyss mig" upprepar hon fast högre. Jag vet att hon är lite full, men jag bryr mig inte, för vi kysstes innan idag och då var hon fullt nykter. Jag lutar mig fram och pressar mina läppar mot hennes. Efter en stund gör jag mellanrummet mellan oss större och tittar henne i ögonen.

"Ali, jag tycker verkligen om dig" Säger jag och ögonkontakten försvinner inte. 

"Och jag tycker om dig" svarar hon och lägger ena sidan av sitt huvud mot mitt bröst. Jag lägger mina armar runt henne och kramar om henne. Jag försöker påminna mig själv med att hon är full, men jag vet att det var sanning i det hon sa och det ger mig hopp. Hopp om att hon ska förstå att jag vill att hon ska vara min, på riktigt. 

"Ska vi åka hem? Det var inte så roligt folk här" flinar Ali och jag nickar instämmande. 

"Det finns ju såna man gillar mer och såna man gillar mindre" flinar jag och drar med henne ut till bilen.

"Jag tycker detta borde sparas på bild så jag kan ha bevis när du säger att jag är dum i huvudet, för du tycker inte alltid det faktiskt" Säger jag när Ali stannar för att krama mig precis när vi kommit ut i kylan. Snabbt fiskar jag upp min mobil ur fickan och tar ett kort när hon lutar sig mot mitt bröst och skrattar.

kiss me | h.sDär berättelser lever. Upptäck nu