kiss me | h.s

1.2

Alisons perspektiv.

Vi beställer det vi vill ha och sätter oss vid ett bord längst bort i hörnet. Hayley är lika glad som vanligt och det smittar av sig på mig och Harry.

- Var har du varit nu då? frågar jag och tittar på hennes solbränna.

- I Frankrike, det var underbart! säger hon, man ser nästan hur hennes ögon formas till två hjärtan. 

- Jasså? flinar jag och höjer på ögonbrynen. 

- Jag åkte dit själv, för att koppla av och bara ta det lugnt, jag var där i en vecka och såg världens snyggaste kille, så sen på kvällen såg jag honom igen och började snacka med honom och så, berättar hon och jag märker hur Harry himlar med ögonen. Kanske inte det samtalsämnet han vill prata om men när Hayley har börjar kan man inte stoppa henne.

- Och det visade sig att han hette Eric och han kom härifrån. Så träffades vi varje dag och nu ska jag träffa honom senare ikväll! Hon är helt uppspelt och ser verkligen lycklig ut. 

- Vad kul, säger jag och ler. Sen börjar hon och Harry prata om det stället i Frankrike hon hade varit på, där tydligen Harry också hade varit. Jag är inte alls delaktig utan är i min egna lilla värld. Harry var så dryg i början men nu har det där börjat släppa och han är egentligen ganska gullig. Hans bruna lockar, smile groparna, hans charm, innerst inne tycker jag om honom. Väldigt mycket, kanske för mycket? Jag väcks ur mina tankar utav att Harry lägger en hand på mitt knä.

- Alison? Jorden anropar, skrattar han.

- Förlåt, vad sa du? ler jag ursäktande. 

- Att jag vill ta med dig dit, det är jätte fint där, säger han och ler, men sen tittar på mig med en konstig min.

- Hur är det? frågar han.

- Jag är bara lite trött, lång natt, ljuger jag. Eller jag är ju trött, men jag mitt huvud är kaos just nu.

- Vi kanske borde dra oss, någon ska ringa för en intervju klockan fem, säger han och tittar på mobilen vad klockan är. 

- Ja, och jag ska träffa Eric på bion om tjugo minuter, säger Hayley och reser sig upp. Jag reser mig sakta upp och kramar om Hayley.

- Lycka till ikväll, vi får höras, säger jag innan jag släpper kramen.

- Ja, jag ringer dig, säger hon medan hon ger Harry en snabb kram. Jag nickar och hon försvinner ut ur caféet.  Harry och jag går efter en stund mot hans bil. När vi hoppat in och startat bilen ringer min mobil. Namnet på skärmen lyser stort. För stort. Jag suckar tungt innan jag svarar.

- Hallå? säger jag trött.

- Hej, det är Jacob, när ska du hämta dina grejer? säger han irriterat.

- Ehm... Jag tittar på Harry med en osäker blick. Jag flyttade hem till en kompis efter att jag och Jacob gjort slut, vilket var för ungefär en månad sen, och jag har fortfarande en flyttlåda stående i hans lägenhet. Jag lägger handen för mikrofonen på mobilen och frågar Harry om vi bara kunde hämta en sak hos min "kompis".

- Jag är där om fem minuter, säger jag och lägger på. Jacob var otrogen och jag blev verkligen förkrossad. Vi var så nära varandra, trodde jag, och jag berättade verkligen allt för honom. Det är en utav anledningarna varför jag stöter bort personer som kommer för nära. Han hade varit otrogen med en tjej flera gånger, inte bara en gång. Det blev världens fight och jag flyttade där ifrån. Sen dess har vi varit osams och det blir väl bara värre om man säger så. Efter ungefär fem minuter står vi utanför Jacobs lägenhet. Harry öppnar dörren och går ut men jag stoppar honom.

- Det går jätte snabbt, du kan stanna här, säger jag och knäpper loss bältet. Men icke sa Nicke, envisa Harry Styles gör som han vill. Suckandes kliver jag ut ur bilen och knappar in koden.

- Kan du koden? frågar Harry förvånat.

- Det är mitt ex som bor här, säger jag surt. 

- Oh, kommer det ut ut Harry och han kliar sig nervöst i nacken. Nu får han skylla sig själv. Jag kliver in i hissen och trycker vant på femman. Undra hur många gånger jag åkt i denna hissen, glad över att få träffa Jacob. Nu är det tvärt emot. 

- Jag sköter snacket, säger jag och kollar snabbt på Harry innan jag kliver ut ur hissen. Ifall Harry skulle säga nåt olämpligt vet man aldrig vad Jacob skulle göra. Jag går fram till dörren och trycker försiktigt på ringklockan. Inifrån hörs steg och någon som låser upp dörren. Jacob är sig lik, han har ett självförtroende som heter duga. Det där mystiska flinet på läpparna försvinner när han får syn på vem som står bakom mig.

- Jasså, här har vi din nya beundrare, säger han och tittar argt på mig medan han lutar sig mot dörrkarmen. Jag struntar i hans kommentar och tränger mig förbi honom och in i hallen där flyttlådan står. Jag tar upp den i famnen och tränger mig ut igen men Jacob ställer sig i vägen. Han lutar sig fram och viskar i mitt öra.

- Han älskar dig inte, han har bara fått ett uppdrag utav deras skivbolag att skaffa en tjej... Hans mystiska, elaka röst får mig att vilja spy. En rysning går igenom min kropp och jag tränger mig förbi honom. 

- Harry älskar mig, han älskar mig mer än vad du någonsin gjorde, du är en jävla idiot som jag inte fattar att jag har kunnat ha känslor för, säger jag kallt och tittar honom rakt i ögonen. Harry lägger en hand på min axel.

- Kom Alison, säger han försiktigt och försöker dra med mig mot hissen. Men jag står kvar och tittar Jacob kallt i ögonen. Han ska inte få komma undan för det han har gjort mot mig. Han är riktigt farlig egentligen och håller på med saker som är farliga, men det var väl antagligen det jag gillade med honom, spänningen. Och han hade känslor för mig med, det vet jag men antagligen inte tillräckligt äkta och starka. Jag hinner inte tänka två gånger, men tanken som slog mig är hämnd, för att få Jacob avundsjuk. Jag sätter ner flyttlådan, lägger mina händer runt Harrys nacke, ställer mig på tå för att nå upp till hans läppar och kysser han mjukt. Jag låter mina hälar nudda marken igen och tar upp flyttlådan i min famn. 

- Kom Harry, säger jag och ger Jacob en sista blick.