0.6

4.6K 101 3
                                    

Alisons perspektiv.

Igår kväll satt jag och Harry och pratade i timmar. Han visade en helt ny sida, en mer gullig och charmig. Jag drar på mig min alldeles för stora hoodie och går ner i köket. Harry sitter redan där och äter frukost.

- Godmorgon, säger jag trött och gäspar. 

- Godmorgon, svarar Harry med sin hesa och raspiga morgonröst och ler. Jag känner hur han tittar på mig hela tiden medan jag häller upp flingor i en skål. 

- Är jag snygg eller vad? flinar jag. Han tittar snabbt ner i sina flingor.

- Lite kanske, svarar han. Jag håller på att sätta i halsen utav skeden med flingor jag precis stoppat i munnen. 

- Förlåt, skrattar jag. Han ler generat och tittar på mig. Vad hände precis? Jag är inte den personen som skäms för allt, tvärtom, jag bryr mig inte och tar det mesta som en kul grej. Däremot så har jag lätt att stå på mig, inte så att jag blir kaxig. Utan jag är väldigt snäll. Men innan personer lär känna mig så tycker de att jag är väldigt tråkig vilket jag inte är. Krånglig förklaring, men sån är jag. 

- Ska du göra något speciellt idag? frågar jag efter en stund. 

- Nä, intervjuerna ställdes in, svarar han och tittar ut genom fönstret. Solen skiner och det börjar bli riktigt varmt nu. Ska vi bada? frågar han och vänder sin blick mot mig. 

- Visst, säger jag och äter upp den lilla biten utav macka som fanns kvar. 

- Bra, först den klar, säger Harry och springer upp för trappan. Jag häller i mig juicen och är snabb efter. Mitt rum ligger precis när man kommit upp för trappan och Harrys längre bort, så jag får ett försprång där. Fort river jag fram bikinin och en handduk ur garderoben och byter snabbt om. Mitt hår slänger jag upp i en slarvig bulle och tar solglasögonen som ligger på byrån och sätter de på huvudet. Jag hör hur Harry öppnar dörren från sitt rum så jag öppnar snabbt min dörr och springer ner före honom i trappan och ut till poolen. 

- Du suger! skrattar jag då Harry tittar på mig med en förtvivlad min. Han trodde verkligen att han skulle vinna detta. Han skakar på huvudet, slänger handduken åt sidan och dyker ner i vattnet. Jag lägger handduken och solglasögonen på en solstol och dyker i. När jag kommit upp över ytan hör jag några som skriker en bit bort. Fort vänder jag blicken mot håller där skriket kommer ifrån. Jag ser några tjejer som står på något sett lyckats ta sig till baksidan och står och kollar över den höga muren. Sen förstår jag att det är fans. 

- Fan, mumlar Harry. Han ser verkligen irriterad ut. Fort simmar jag mot stegen och kliver upp. Jag styr stegen mot tjejerna som fortfarande är väldigt högljudda. 

- Hej Alison! ropar de och vinkar på mig. 

- Hej! Jag försöker låta glad och trevlig, vilket verkar funka. Jag vet att ni vill träffa Harry men ni får inte vara här, säger jag när jag kommit närmre. 

- Kan vi inte bara få prata med honom? Sen går vi, jag lovar! säger en utav tjejerna. Jag skakar försiktigt på huvudet. 

- Jag är ledsen, svarar jag. 

- Snälla! ber de.

- Ni måste gå nu, annars kommer vakterna, säger jag och är påväg att gå innan de stoppar mig. 

- En puss! Sen går vi! Jag fortsätter gå utan att svara på frågan. Harry har precis kommit upp ur poolen så jag går fram till han och lägger armarna runt hans nacke. 

- En puss, sen går de, viskar jag i hans öra. Han lägger sina händer på mina höfter och lutar sig ner. Försiktigt möts våra läppar, lika fort som de träffades, skiljs de åt. Jag vänder mig om och kollar på tjejerna. 

- En puss var det! ropar jag och de försvinner ner bakom muren. 

kiss me | h.sDär berättelser lever. Upptäck nu