kiss me | h.s

0.8

Alisons perspektiv. 

- Jag kommer snart, säger jag till Harry och släpper hans hand. När jag kommer fram till toan är det kö, så jag går till en utav de två andra toaletterna i hans hus. Jag tänker tillbaka till vad som precis hade hänt, slår vad om att Louis och Niall kommer retas resten utav mitt liv. Mitt hår är rufsigt och ser kaos ut, så jag springer snabbt in på mitt rum och fixar iordning håret och fixar till sminket. Jag vet inte varför jag fixar iordning mig, antagligen vill jag se fin ut inför Harry. När jag kommer ner igen är inte Harry kvar, så jag letar överallt efter honom. När jag är påväg att ge upp slår tanken mig att jag inte letat där uppe. Jag slänger en sista blick ut över folkmassan och springer sen snabbt upp för trappan. Jag går till hans rum och öppnar dörren. Det jag ser får mig att frysa till, Harry kysser en annan tjej. Först står jag bara helt still och mina känslor har frusit till is. Sakta tar jag in det som händer, och jag inser att jag blir sårad utav det här. Harry öppnar sina ögon och får ögonkontakt med mig. Han backar snabbt bort från tjejen och man ser ångesten i hans ögon. Det har max gått tio minuter sen han kysste mig och sa att han tycker om mig. 

- Alison! säger han och går snabbt fram till mig men jag vänder mig om och springer ut från rummet. Jag sparkar av klackarna och springer ner för trappan och ut genom dörren. Det är ljummet i luften men ändå känner man kylan under mina bara fötter. Jag springer ut genom porten och ställer mig andfådd med huvudet lutat mot den höga muren. Hur kan jag bli så sårad, jag inser inte förens nu att jag har känslor för honom. Jag sjunker ihop och sätter mig ner med knäna uppdragna mot min kropp och lutar mig fram med ansiktet i mina händer. Jag hör snabba fotsteg som kommer närmre och jag ställer mig upp för att gå iväg, jag har inte lust att träffa någon nu. 

- Alison! ropar en röst bakom mig, Harry. Jag börjar springa men stoppas utav att han drar i min arm. Harry står nu framför mig och har tårar i ögonen. 

- Jag så ledsen, det var inte såhär det skulle bli, börjar han men jag avbryter han snabbt.

- Inte såhär det skulle bli?! Hur har du mage till att stå och säga något sånt? Först berättar du för mig hur mycket du tycker om mig, tio minuter senare står du och hånglar upp en tjej? Du är sjuk Harry! kommer det ur mig och hans blick riktas ner mot hans skor. Jag känner hur ilskan bubblar i mig och jag biter mig hårt i läppen för att ta ut ilskan, jag känner snabbt smaken utav blod. 

- Alison, lyssna snälla, börjar han. Det var hon som kysste mig! säger han och då rinner bägaren över. Jag lyfter handen och ger han en örfil rakt på kinden och vänder mig sen om börjar springa, jag orkar verkligen inte. Jag såg hur hans läppar var pressade mot hennes. Det var inte bara hon som kysste honom. Jag rundar hörnet på muren men blir snabbt stannad utav någon. Harrys hand sitter hårt runt min arm och han trycker upp mig mot väggen. Ilskan i hans ögon blixtrar och fler tårar letar sig ner längs min kind. Jag tittar först bort för att slippa möta hans blick, men stänger ögonen hårt för att inte fler tårar ska komma. Han ser mina tårar och då försvinner ilskan från hans ansikte, han släpper min arm och jag möter hans blick. Hans kind är röd från min hand som hårt hade slagit honom innan, jag har aldrig slagit någon innan, men nu kunde jag inte kontrollera mig. Han sätter en hand mot muren ovanför min axel och plockar bort en hårslinga från mitt ansikte. Sakta böjer han sig fram och våra läppar möts. Det är något med honom som får mig att glömma bort det som hänt, jag lägger mina armar runt hans hals och kysser försiktigt tillbaka. Plötsligt ringer Harrys mobil men han fortsätter kyssa mig.

- Ta det, säger jag och trycker mig mot väggen så att mellanrummet mellan oss blir större. Han fiskar upp mobilen ur fickan och när han läser på skärmen vem det är blir hans ansiktsuttryck irriterat. 

- Hallå? svarar han irriterat och går bort en bit. Jag står kvar som ett fån och försöker höra vad det är de pratar om. 

- Men jag har druckit! Jag kan inte köra nu, fatta! Harry höjer rösten en aning och låter riktigt irriterad. Efter en stund kommer han tillbaka. 

- Jag måste dra, men vi syns sen, säger han och ger mig en snabb puss på kinden. Han försvinner bort mot hans bil och jag står kvar och tittar efter honom. Plötsligt känner jag en hård knuff i ryggen och jag ramlar ner i gruset där allt blir helt svart.