Kidnappad och lite magi (redigerar)

Kapitel... Lukas hemlighet

Kvällen hade kommit och jag låg i min säng med min pyjamas, en vit T-shirt med ett stort svart hjärta och en ganska mörkblå text som det står SECRET LOVE (skrev det jag tror det står) och ett par svarta shorts som slutade ganska långt upp på låret med en liten rutig rosett på framsidan.

Jag låg och vred mig i sängen och försökte somna men det gick bara inte, istället la jag mig på sidan och klappade Aurora som då låg bredvid mig. Men när min blick gick till den lilla springan i dörren såg jag att någon gick förbi, vilket gjorde mig lite orolig för att det skulle vara någon som skulle skada mig eller något.

Men istället för att bara ligga kvar för att vänta så reste jag mig upp och gick mot dörren, när jag såg att det bara var Lukas som gick in till vardagsrummet log jag lite för mig själv och undrade vad han gjorde uppe.

Lite försiktigt öppnade jag dörren och gick ut så började jag höra en melodi som lät komma från en Panflöjt, när jag ställde mig vid dörröppningen så såg jag att Lukas satt i soffan med blicken mot elden i spisen och slutade spela på Panflöjten när han såg mig.

"Hej" sa han och log lite mot mig.

"Hej" sa jag och log.

"Råkade jag väcka dig?" Frågade han lite oroligt.

"Nä jag har varit vaken ett tag" sa jag och log mot honom.

"Okej bra" sa han och log lite oroligt.

Jag kollade in i hans blåa ögon och märkte direkt att det var något som oroade honom. Jag satte mig bredvid honom och la min hand på hans som vilade på hans knä.

"Lukas vad är det som du är så orolig för?" Frågade jag och kollade på honom.

"Det är svårt att förklara och jag vill inte att du ska bli orolig över det heller" sa han och kollade på mig.

"Försök förklara" sa jag och kollade förståeligt på honom.

Han suckade och kollade in i elden igen.

"Jag kan inte förklara men jag kan väl visa dig" sa han och började spela en melodi på flöjten igen.

Min blick gick mot elden också som började forma sig till olika saker. Efter några sekunder såg jag en sak som jag kände igen från min mardröm som jag hade för inte så länge sedan men det var lite annorlunda, Lukas hjärta kom brinnande ut från hans bröstkorg och han började förvandlas men där tog allt slut och började om igen. Jag blev lite rädd men inte på grund av att Lukas förvandlades utan för vad det var som hade hänt som fick honom att förvandlas.

"Ja så här kommer det att hända någon dag, ondskan som är fullt i mitt hjärta kommer ta över mig och förvandla mig till ett monster" sa Lukas dystert och med en liten ton av att han inte brydde sig eller att han inte visade mer en dysterhet i rösten.

Jag kollade oroligt på honom och visste inte vad han pratade om, men en sak visste jag och det var att han inte är ond och inte hans hjärta heller.

"Lukas ditt hjärta är inte fullt av ondska" sa jag lite upprört.

Han kollade på mig och jag kollade in i hans ögon som var helt annorlunda från hans vackra blåa ögon som kunde fånga mig lätt som en plätt.

"Hur vet du det?" Frågade han med en liten höjd röst.

"För att jag känner dig, jag har känt dig mer än ett halvår nu och du har aldrig varit elak inte ens när du kidnappade mig var du elak. Jag vet att ditt hjärta är gott" sa jag och kollade allvarligt på honom.