Kapitel 18. "Är det din pojkvän?"

Börja om från början
                                    

Det där låter så fel, otroligt fel.

Jag känner mig trygg i hans famn. Så länge jag är här, känns det som att ingenting någonsin kan hända mig. Jag är trygg, varm och säker så länge...

Nej, det där kommer bara låta värre.

"Okej, 1-0 till dig, än så länge iallafall så bli inte allt för van nu bara" mumlade jag och drog in hans lukt.

Mitt huvud hoppade till lite när han skrattade. Hans skratt är som musik för mina öron. Eller nej, inte musik utan mer som att det är bättre än att han skriker...

Men lägg av med dig nu!

Iallafall, nu glömmer vi detta och fokuserar på verkligheten. När jag öppnade mina ögon, kollade han ner på mig med sina glittrande ögon. Det gick inte att hålla sig från att le. Speciellt inte när hans leende smittar snabbare än skvaller sprids i en liten stad.

"Du kan alltid försöka" sa han retsamt och rufsade till mitt hår.

Direkt slog jag till honom på armen och fixade till mitt hår igen. Det ligger redan helt huller om buller, han behövde ju inte göra det värre. Aurora skulle ju till och med vara jobbig och tugga på mitt hår. Hon älskar att tugga på mitt hår när jag ska göra något med det. Både Lukas och jag skrattade åt henne när hon skulle rulla runt i mitt hår.

"Klä på dig nu och kom ner sen så vi hinner äta" log han mot mig och ställde sig upp.

Jag nickade bara och kollade på hans ryggtavla när han gick mot dörren. Precis när han la handen på handtaget, skrattade han till och vände sig mot mig igen. Hans hår rörde sig helt perfekt när han vände sig om..

Nej! Sluta nu!

"Förresten innan jag glömmer det, var försiktigt när du går ut från rummet" skrattade han och log.

"Jasså? Varför då?" Frågade jag och satte mig upp.

Direkt hoppa Aurora upp i mitt knä och skulle såklart vara jobbig och fortfarande tugga på mitt hår. Sen börja hon även bita mina fingrar lite löst, när jag försökte få loss mitt hår. Tur för henne att hon är söt. Något som räddare henne väldigt ofta.

"Ally, hon har satt upp mistlar överallt, så akta bara hon är lite jultokig och tar den traditionen på fullaste allvar. Står man under än, blir hon galen om man inte kysser varandra" skrattade han som fick mig att fnissa.

"Okej, tack! Då vet jag det" log jag tacksamt mot honom.

Det förvånar mig faktiskt inte alls. Hon började liksom julpynta direkt när halloween var över, eller ja några dagar efter. Och det är ju ändå en ganska fin tradition. Inte konstigt att hon tar det på allvar.

Mormor är också bestämd med traditioner. Att hon, jag och mina systrar fixar julgröten på morgonen till alla, det är en viktig tradition enligt henne. Då får hon alltid prata om vår familjs traditioner, om gamla goda tiden och allt sånt.

"JAG HÖRDE DET DÄR LUKAS!" Ally kom in i rummet, med armarna korslagda och blicken fäst på Lukas.

Han ligger så illa till.

Kidnappad och lite magi (redigerar)Där berättelser lever. Upptäck nu