Hästens huvar slår hårt mot marken. Fjärilarna i magen blir fler och fler. Allt känns fortfarande som en dröm, en helt fantastisk dröm. Första vagnen med mina föräldrar, Lukas föräldrar, min mormor och Carolin har redan anlänt. Några meter ifrån hade tjejernas vagn anlänt.
Kiara och Esmeralda gick av först, gick långsamt mot altaret och kastade blommor. Sen gick Ylvali, Selin och Kayla och det var då musiken började. Jag ville inte ha den traditionella låten, utan vi tog en annan låt (den där uppe). Sen när min vagn äntligen kom fram, stod min pappa där och vänta på mig. Jag har alltid viljat att han ska föra mig till min man.
Alla gäster hade ställt sig upp och musiken fortsatte att spela. Min pappa hade ett så stort leende på sina läppar när han hjälpte mig ner från vagnen. Altargången var täckt av blomblad i vackra snirkliga mönster, i trädkronorna hängde det vackra lysande lyktor och kristaller hängde ner för grenarna i olika snören.
Alla kolla på mig när jag gick där med min pappa. Men den enda jag hade ögonen för, var mannen jag ska gifta mig med. Han var kläd i en vit kostym med gulddetaljer över hela kavajen. Hans leende var så stort och sken starkare än solen själv. Men inte lika starkt som mitt leende lyste.
När jag kom fram till honom, tog han min hand och kysste mina fingrar mjukt som fick mig att rodna. Kayla fick hålla min bukett och jag hoppas att hon inte känner att den är delad i 3 buketter. För det finns en liten överraskning med dom som jag längtar till.
Cornelia hade tydligen vetat om att det här skulle hända, för den som tydligen ska viga oss är just deras pappa. Jag log mot honom och han log tillbaka. Sen kollade jag på min blivande man, snarare in i hans underbara ögon. Dom tindrade nästan när han kollade på mig.
"Vi har samlats här idag för att förena denna man och denna kvinna" sa han och jag kan säga att fjärilarna i magen flög runt ännu mer.
"Om någon har några invändningar mot detta, säg det nu eller förbli tyst?" Fråga han men ingen sa någonting.
Då kollade han på sin son med ett leende på läpparna. Lukas log även tillbaka innan han kollade på mig med sina lyckliga glittrande ögon.
"Innan vi fortsätter så har brudgummen något att säga" sa han och alla blickar gick till Lukas.
"Alexia, sen första gången jag såg dig visste jag att du var speciell. Att leva dom här 9 åren med dig har varit det bästa som har hänt mig. Även om vi inte fick en så bra start" sa han och fick mig, Kayla och Cornelia att skratta till.
Det är ju sant, vi fick ju inte den bästa starten man kan få. Han kidnappade ju mig, jag skrek på honom och ville fly därifrån så fort som möjligt. Sen kom ju Karin in i bilden och försökte döda mig och allt annat. Men efter den kvällen när Lukas rädda mitt liv, såg jag något i honom som jag inte kunde fatta att jag sett. Jag är så glad att jag gav han en andra chans.
"Jag har älskat dig sen första stunden och jag kommer göra det, för alltid och för evigt, till och med längre än så. Den tiden vi har haft tillsammans, själva och med vår älskade lilla familj" sa han och kollade på barnen och log stort.
"Den tiden hade jag inte viljat byta ut för allt i världen" sa han och gjorde så jag nästan började gråta redan.
"Nu frågar jag dig Alexia Martina Nikita Tamara Zelda Belle Darling, tar du denna man till din äkta make?" Fråga Stefan mig med ett glatt leende på läpparna.
Jag kollade djupt in i Lukas ögon med det största leende jag har haft någonsin. Med en lätt nickning svarade jag ja och uppmärksamheten gick vidare till Lukas.
"Lukas Alec Noel Dagéer, tar du denna kvinna till din äkta maka?" Fråga han och Lukas log mot mig med det leende som får mig att smälta.
"Absolut, jag skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag sa nej" sa han och lyckades få mig att rodna lite.
Vi båda fick våra ringar av Derek och Esmeralda, som vi satte på oss. Dom är tjocka och silverfärgade och har ett mönster med drakar som formar hjärtan. Sen kom dom 5 orden jag längtat mest till sen igår.
"Du får nu kyssa bruden"
Lukas la sina händer på min midja, medan mina armar lass runt hans nacke. Efter det så kraschade våra läppar med varandra. Då började alla jubla och kastade blomblad över oss. Och jag kan säga att vi inte kunde hålla oss utan kysstes igen.
Efter det så satte Cornelia på oss våra kronor, då vi nu är som man kan säga, kung och drottning nu. Det känns jättekonstigt, mer konstigt än att jag skulle vara prinsessa. Men nu kan inte ens det förstöra min dag. Den är helt fantastisk och så ska den fortsätta vara.
När våra kronor var på vände vi oss mot alla och började springa medan alla kastade blomblad på oss. Vi satte oss på vagnen och körde iväg. Lukas styrde hästarna medan jag satt bredvid, höll om hans arm och hade mitt huvud lutad mot hans axel. Resten av folket fick också åka vagn. Alla åkte till blommornas dal där vi skulle hålla festen, och ja vi tog en annan väg dit så vi slipper baken.
Jag kunde känna hur hans vara mjuka läppar kysste mig på pannan. Det fick mig att le mot honom och kolla in i hans lyckliga tindrande ögon.
"Jag älskar dig så mycket min älskade fru" sa han och fick mig att rodna lite.
Förut var det prinsessa, nu är det fru som får mig helt knäsvag. Jag kunde inte ens säga något, utan mina läppar törstades efter hans. Det hann knappt gå en sekund innan våra läppar kraschade med varandra. Nu är han verkligen min och jag är hans.
Det tog inte alls lång tid förens vi var framme. Min man hjälpte mig ner från vagnen och vi väntade på alla. Vi stod lite som modeller för folk som ville ta bild med barnen, mina älskade tärnor, Lukas bestmanns och såklart oss två. Det var så roligt och vi tog så många bilder.
"Okej allihopa, nu är maten serverad" sa Cornelia glatt som är vår toastmaster.
Alla gick och satte sig på sina platser och personalen serverade oss förrätten. Först blir det olika soppor till olika personer, pågrund av allergier och så. Men Cornelia var kvar på scenen med ett glas i handen. Hon slog i det och fick hela tältet att tystna och rikta blickarna mot henne.
"Medans alla äter så tänkte jag att dom som vill kan få läsa upp sina tal" sa hon med ett leende på läpparna.
"Jag kan börja när jag ändå är här. Lukas och Alexia, ni har varit med om mycket tillsammans, både när ni var små och när ni var äldre. Jag älskar er båda så mycket och jag hälsar dig stort välkommen in i familjen Alexia och skål på er båda" sa hon med ett stort leende på läpparna och höjde sitt glass.
Jag kunde inte hejda mig utan skickade en slängkyss till henne som hon fångade. Det känns faktiskt helt sjukt att jag är en del av deras familj nu. Och snart kommer ju Cornelia även bli det, men säg inget till henne för hon vet inte om det alls så shh.
Vår familj, Alexander, Kayla och även barnen gick upp för att hålla tal. Det var både roligt och känslosamt.
"Lukas, du kan verkligen inte fatta vilken otrolig tjej du har fått, tur att jag sluta försöka ta henne för länge sedan" sa han skämtsamt och fick alla att skratta.
"FÖRSÖKA ja, i typ 6 år" ropade jag retsamt.
"Tur att du fick en toppen tjej som Kayla istället då som var lättare att få" ropade Lukas lika retsamt och la sin arm över mina axlar.
Det fick verkligen alla att skratta. Inklusive Alexander såklart. Men det fick även Kayla att lipa mot Lukas, som fick han att skratta ännu mer.
"Ja såklart, men jag är glad för er skull och vad Kayla har berättat, så är jag glad att du äntligen tog ditt förnuft till fånga och började vara med henne"
Han vet inte att Lukas kidnappad mig och att vi inte alls kom så bra överens i början. Det är inte alls många som vet att Lukas kidnappade mig. Vilket är bra, för jag gissar starkt att många i min släkt inte alls hade accepterat det. Och med det menar jag pappas del av familjen. Mammas del är ju kopplad till skogen och vet antagligen om Lukas och allt sånt.
Iallafall, Alexander skålade för oss och alla började äta. Här var det faktiskt inte Cornelia eller Kayla som bestämde, utan det var barnen som bestämde maten. Jag lovar det ända jag och Lukas har fått bestämma är våra kläder, temat och plats. Sen har alla andra bestämt resten. Men det är lugnt för oss, för dom gjorde det helt underbart.
Barnen har såklart valt mat från Disney. Soppan för att dom äter det i Skönheten och Odjuret, ratatouille från då Råttatouille och sen till efterrätt blir det tårta då. Medans alla åt uppträde några jonglörer och några gycklare för oss. Dom dansade, sjung och skojade. Barnen skrattade av glädje och var så förundrad över dom.
Efter det kom dom ut med tårtan och oj vad vacker den var. Jag kan säga er att den är inspirerad av Skönheten och odjuret. Den var i fem våningar, klädd i mörkblå marsipan. I mitten våningen var det en ros som var lös upp av ljusslingor, som glänste mot sockerglaset den var omringad av. På toppen stod då jag utklädd till Belle och Lukas utklädd till Odjuret. Dom höll om varandra och kysste varandra.
När Lukas och jag tog kniven och skar första biten på tårtan, så jublade alla och kastade blomblad över oss. Men efter det kunde jag inte hålla mig.
"Vem vill att jag ska kasta buketten?" Frågade jag ivrigt och alla skrek att jag skulle göra det.
Jag gick och ställde mig vid scenen och blinkade mot Lukas, som blinkade tillbaka.
"Okej, kom hit då" sa jag glatt och alla ogifta kom och ställde sig framför mig.
Jag ställde mig med ryggen mot dom, räknade ner från tre medan jag tog av bandet som höll fast dom två buketterna. Tillslut när jag hade kommit till 1, kastade jag bak buketterna. Men alla blev rätt chockade när dom stannade kvar i luften. När jag vände mig om nickade jag mot Alexander och Liam så dom kom närmre.
Lukas gjorde så att buketterna delade på sig och flög fram till Kayla och Cornelia. Båda såg så chockade ut. Men inte lika chockade som dom såg ut när jag gick upp på scenen. Jag tog tag i mikrofonen och kollade på dom två. Killarna bestämde vem som skulle börja och nickade sen mot mig.
"Just nu kan jag säga, att det är två här som gärna vill säga något. Liam ska du börja?" Frågade jag och allas blickar vändes mot honom.
Liam gick fram till Cornelia och ner gick på knä framför henne. Det gjorde att Cornelia la sina händer över sin mun och började gråta. Alla andra blev bara antingen chockade eller helt uppspelta.
"Cornelia, vi har känt varandra i hela våra liv och du är den enda som jag har älskat, så därför frågar jag dig om du vill göra mig den stora äran att gifta dig med mig?" Frågade han och fick henne att börja gråta.
Tur att jag sa till dom att ha vattentätt smink så det inte rinner smink över hela ansiktet. För hon gråter verkligen nu och nickade.
"Ja! Jag vill gärna gifta mig med dig" sa hon lyckligt och han satte på ringen på hennes finger.
Alla applåderade och dom möttes i en kyss. Kiara, Derek och Esmeralda sprang även fram och kramade om dom. Sen kollade jag mot Alexander som gick mot Kayla.
"Alexander" sa jag och log.
Det gjorde att allas uppmärksamhet vändes mot Alexander och Kayla. Hon kollade på honom och började själv att gråta.
"Nej, säg inte..." hann hon säga innan han också gick ner på knä.
"Kayla, jag älskar dig av hela mitt hjärta. Du är den vackraste, underbaraste och gulligaste tjejen som finns i hela världen. Du är den bästa tjejen och den bästa mamman som finns. Därför frågar jag dig om du vill göra mig till den lyckligaste mannen i världen och gifta dig med mig?" Frågade han henne och fick henne också att gråta.
"Skojar du eller? JA!" Skrek hon ut och kysste honom.
Han satte på henne ringen och kysste varandra igen. Ethan sprang snabbt till dom Alexander bar upp honom. Lukas och mitt bröllop, Liam som friade till Cornelia och Alexander till Kayla. Den här dagen kan inte bli bättre. Trodde jag iallafall, för Kayla kom upp till mig och viskade något i mitt öra. Efter det kollade hon mot Ylvali och nickade mot henne. Lukas kom fram och hjälte mig ner. Kayla tog mikrofonen och alla satte sig på sina platser.
"Okej allihopa, jag, Liam, Cornelia, Ylvali och Selin har planerat detta ett tag. Vi hade tänkt något annat till, men vi hoppas att det här får räcka. Mina damer och herrar, låt mig presentera en lite film för er" sa hon med ett leende på läpparna och gick ner från scenen.
Cornelia fick det att bli mörkt i tältet. Alla blev knäpptysta och kollade mot scenen. På väggen där spelades det upp en video. Det var massvis med olika filmklipp på mig och Lukas, och även massa av bilder. Det var både roligt, gulligt och rätt mysigt att se på.
Det första vi fick se, var en filmsnutt från sjukhuset när jag föddes. Mamma låg i sängen med mig i famnen, medans Liam, Ylvali och Selin satt också i sängen och höll på att klappa mig och allt sånt. Cornelia stod bredvid sängen och log ett rätt stort leende.
Mamma räckte sen ut handen mot pappa som håller i kameran. Han tar ner kameran mot Lukas som står bredvid honom. Lukas nästan smög sig fram och Cornelia hjälpte honom upp i sängen. Han var faktiskt den första som fick hålla mig efter mamma.
Det är rätt sjukt att tänka sig att ens man har varit med när jag föddes, var den första som fick hålla mig och allt. Sjukt men samtidigt gulligt ändå. För man kunde verkligen se hur glad han blev när han fick hålla mig. Jag verkade också rätt glad, för jag skrattade lite och höll på att pilla på hans ansikte. Att jag aldrig har sett det här förut. Det är faktiskt rätt konstigt enligt mig.
"Det bästa har inte kommit ännu" viskade Lukas till mig.
Med bästa menar han säkert det värsta. Det märks rätt tydligt då han börjar flina mot mig. Jag är lite rädd nu för vad som kommer hände. Fast jag behövde inte vänta så länge på att få reda på det. För nu kom det ett klipp när jag, Lukas och Caroline är i vardagsrummet. Vi hade byggt en stor koja som skulle föreställa ett slott. Liam, Ylvali och Selin var i köket där dom hade byggt en egen koja.
Jag kanske var 2,5 år här. Den här lekte vi jämt vet jag vad jag minns, men utan Lukas och Cornelia då. Men det går ut på att man ska beskydda sitt slott från anfall, så ska man bestämma en person som ska vara kung eller drottning.
Jag var då drottningen här och Lukas och Cornelia var mina livvakter. Deras uppgift är att skydda mig till varje pris från att bli attackerad av en ärt påse. Blir jag träffad så sövs jag ner och då måste någon av mina livvakter gå och hämta en jordgubbe från det andra laget. Om livvakten blir träffad, så åker han eller hon ut. Men för att vinna hela leken måste man ta kungen eller drottningen till sin egen koja.
Det här filmklippet visar när leken var slut och vi hade vunnit. Man kan säga att jag blev så glad av att vi vann att jag pussa Lukas. Jag pussa Lukas på munnen. Hehehe, man kan säga att jag började rodna. Om jag redan hade pussat Lukas, varför skulle det vara så svårt att kyssa honom.
Men mitt rodnande tog slut när Lukas la sin hand på min kind, förde mitt huvud till sig och kysste mig. Hans kyssar får mig alltid på bättre humör.
"Jag älskar dig min drottning" sa han lite skämtsamt.
"Nja prinsessa funkar bättre" sa jag med ett leende på läpparna och kysste honom igen.
Vi fortsatte att kolla klart på filmen och alla applåderade när den var klar.
"Vi vet att du Alexia, inte har fått veta så mycket om tiden när vi bodde hos er..." började Cornelia säga innan Kayla fick mikrofonen.
"Så därför gjorde vi den här filmen åt er, för att visa era bästa stunder tillsammans" fortsatte hon och båda log mot oss.
Som vanligt så gör jag ett hjärta med mina händer och mimar: "Älskar er, ni är bäst" till dom. Båda tackade stort och direkt när dom kom ner, reste sig Lukas upp och räckte sin hand mot mig.
"Får man lov min älskade?" Frågade han och log.
"Med nöje min prins" sa jag och la min hand i hans.
Jag ställde mig upp, och såklart så sattes ju Skönheten och Odjuret på. Men vi har slutat bry oss om det. Han förde mig mot dansgolvet och vi båda började dansa. Tätt där efter började resten att dansa. Men vi fick inte dansa själva så länge fören barnen kom och skulle vara med. Vi alla fem dansade tillsammans, till och med Balto och Aurora skulle vara med.
Allt var helt perfekt just nu. Med dans, lekar, tal, maten, presenterna, tårtan, den underbara videon och ja allt. Och den blev ä mer perfekt när dagen gick mot sitt slut och solen var på väg ner. Lukas ledde mig ut ur tältet. Han bad mig att blunda så han fick leda mig till dit vi skulle. Jag kunde tydligt höra sjön som rörde sig med vinden. När jag fick öppna ögonen igen, så stod vi på bryggan och kollade på en liten roddbåt.
Han hade pyntat den med massor av blommor, så den såg rätt fin ut. Han hoppade i båten och hjälpte mig i. Sen rodde han ut mot sjön.
"Vart ska vi?" Frågade jag och log mot honom.
"Jag ska visa dig en grej" sa han och log lurigt.
När vi kom ut till typ mitten av sjön så slutade han att ro. Han ställde sig upp och kollade in mot land och började vinka. Det gjorde mig ju nyfiken så jag kollade också dit. Där stod alla gäster med varsin svävande lykta. Dom var tända och alla släppte dom upp i luften när jag kollade. Det var så vackert när jag såg dom flyga över oss.
Efter det så tände alla varsin tomtebloss och började sjunga på Hon ger mig solsken. Det är nu jag börjar fatta varför barnen var så bestämda med att alltid lyssna på den. Och ja det fick mig att gråta lite.
Han tog mina händer och drog upp mig. Även om jag är lite livrädd att båten ska välta. Fast vet ni vad? Det är det sista jag tänker på nu. Det enda jag tänker på nu, är på den här fina stunden tillsammans. Vi var nära på att kyssa varandra, tills något knuffade till båten så den välte. Direkt tog Lukas ett fast grepp om mig tills vi landa under vattnet.
Men vi hann bara komma upp till ytan igen innan jag slängde mig på honom. Våra läppar kraschade med varandra en lång stund. Tillslut drog jag undan, men våra ansikten var ändå riktigt nära.
"Jag älskar dig Lukas, så sjukt mycket" sa jag och log.
"Jag älskar dig oändligt mycket mer, min vackra underbara fru Alexia" sa han och smekte min kind med sina fingrar.
Vi kysste varandra igen, och sen hoppade vi upp i båten igen. Den här dagen har varit den mest underbaraste dagen som finns i hela världen. Jag önska verkligen att den här dagen inte kunde ta slut, men allt har ett slut. Fast ett slut är även en början på något nytt.
---------------------------------
YEEEEEEEEEEEEEEEYYYYYYYYYYYYYY ÄNTLIGEN ÄR KAPITLET KLART. HOPPAS VERKLIGEN NI GILLAR BOKEN, TRYCK DÅ PÅ GILLAR KNAPPEN OCH SKRIV NÅGOT SNÄLLT I KOMMENTARERNA SÅ BLIR JAG JÄTTE GLAD. Det kommer komma en fortsättning på den här boken, och nej det är inte Kidnappad 2.0 utan den boken handlar mer om Lukas perspektiv och skogens historia. Men hoppas ni vill läsa den också💖💖💖💖