Kapitel 81

1.7K 102 18
                                    

Trots mitt avbrott ifrån dansen så fick jag med många om och men behålla mitt solo i tävlingen och snabbare än planerat närmar sig datumet för tävlingen. Rätt som det är så står jag nervös som få vid sidan av scenen tillsammans med de andra dansarna som kom med i laget efter ett flertal auditions. Ogge dyker snart upp bredvid mig och placerar handen om min axel vilket får mig att rycka till.

"Är du nervös?" Frågar han och jag drar en stressig hand genom håret samtidigt som jag iakttar en av mina konkurrenter som just nu dansar igenom sitt solo på scen. "Som fan, jag kommer säkert glömma av allting" yttrar jag nervöst och han klämmer löst till min axel. "Du kan det här solot i sömnen" yttrar han och jag biter mig nervöst i läppen samtidigt som jag iakttar hur personen på scenen precis utför ett perfekt hopp och genast blir belönad med applåder från publiken.

"Felix, titta på publiken" yttrar Ogge plötsligt och jag sänder honom en förvirrad blick. "Nej då blir jag bara mer nervös" yttrar jag och han ler svagt. "Titta på första raden, jag tror att det blir lättare att dansa då" yttrar han och jag höjer förvirrat på ögonbrynen innan jag gör som han säger och försiktigt kikar fram bakom draperiet för att få en överblick av de första raderna av publiken.

Längst fram sitter du och jag tror att mitt hjärta hoppar över ett slag. Jag visste inte ens att du skulle komma men här sitter du på första raden för att visa ditt stöd och jag tror just att jag föll ännu lite mer för dig.

"Felix du ska upp" yttrar Ogge plötsligt och en våg av nervositet sköljer igenom mig samtidigt som jag tar ett djupt andetag. "Dansa för honom" yttrar han precis innan jag går på och jag nickar för mig själv. Jag ska dansa för dig.

Jag går försiktigt ut på scen och sveper snabbt med blicken över publiken för att fånga upp din blick i min. Du sänder mig en slängkyss och tummen upp och jag kan inte låta bli att le svagt innan jag tar ett sista djupt andetag och musiken kommer igång.

Jag avslutar det sista steget innan musiken avtar och applåderna fyller luften. Jag går fram på scenen och bugar mig mot publiken innan jag återigen möter din blick där du står upp och applåderar högst av alla. Jag kan inte låta bli att le stort innan jag joggar av scenen och genast blir påhoppad av mina lagmedlemmar. Skrattandes besvarar jag kramarna och tackar för berömmet.

Dansen hade gått riktigt bra, jag hade till och med klarat de steg jag haft lite problem med under repetitionerna.

När alla som varit med i det manliga solot blir uppropade på scen för att få våra poäng och få besked om vilka som gått vidare till nästa steg i tävlingen så sköljer nervositeten över mig ännu en gång.

Min blick är fäst i din under hela tiden alla får ta del av sina poäng och jag står som en av de sista att få mina poäng. För att laget ska gå vidare behöver jag få minst 86 poäng och nervöst biter jag mig i läppen samtidigt som du mimar jag älskar dig gång på gång emot mig.

"Felix Sandman, dansar för make your move dansstudio, 89 poäng"

Jag lyser upp i ett leende och du flyger upp på fötter och applåderar stolt vilket får mig att le stort och sända dig en slängkyss som du besvarar.

Tävlingen är avslutad för dagen och nästa omgång kommer att gå av stapeln imorgon så jag firar lite med mitt lag över att vi gick vidare innan jag hastigt rör mig ut mot lokalen där du väntar på mig med ett leende på läpparna.

Jag får syn på dig innan du får syn på mig och passar på att svepa med blicken över dig, jag håller på att tappa hakan. Den söta blyga killen jag en gång föll för har definitivt vuxit av högskolan och blivit en riktig man för damn, Christian Grey släng dig i väggen. Han har inget att komma med.

"Gud vad du är duktig!" Yttrar du imponerat när jag når dig och jag besvarar din passionerade kyss innan jag backar undan några steg och låter blicken svepa över dig.

"Gud vad du är...het" yttrar jag och du flinar lite över min kommentar innan du räcker över blombuketten du köpt och jag tar emot den med ett leende på läpparna. "Tack för att du kom" yttrar jag sedan och drar in dig i en kram som du villigt besvarar. "Såklart älskling, jag vet att det var viktigt för dig" yttrar du och jag kysser dig ömt innan vi gemensamt går ut mot din bil som du tagit hit istället för att ta tåget som du brukar.

"Du var fantastisk på scen baby" yttrar du imponerat när vi slår oss ner i bilen och jag möter din blick och ler svagt. "Tack älskling" yttrar jag ömt och jag känner plötsligt hur stämningen mellan oss förändras och innan jag hinner reagera så ligger dina läppar placerade mot mina och jag börjar hastigt att knäppa upp knapparna på din skjorta medan vår kyss utvecklas till hångel.


. . .
Ojojoj, nu jävlar...

Btw, har en ny Foscar kallad "nya perspektiv", kolla gärna in den! Tror att den kan bli bra ☺️

Skinny love ~ foscarWhere stories live. Discover now