Kapitel 15

177 3 1
                                    

"Han glömde dig?"

Lana och Jesy ser på mig med vidöppna ögon medan jag berättar om vad som hände härom kvällen. Utom delen när Harry och jag nästan kysstes. Jag vill inte att någon ska få veta det. Jag  vill inte ens veta om det.

Jag nickar och drar med fingrarna överst på min läsk burk.

"Du dumpade honom, väll?" säger Jesy.

Ur hörnet av mitt öga, ser jag någon komma in i rastrummet där vi sitter.

Harry går nonchalant till kylen och öppnar den utan ett hej. Han kollar på mig kort innan han konsentrerar sig på innehållet i kylen.

"N..nej," säger jag fåraktigt.

Lana's käke faller. "Men, varför inte?" frågar hon.

"Jag ska prata med honom senare." säger jag till henne. "Vi kommer på en lösning."

Jesy och Lana utbyter blickar.

"Jag vet inte, Rose," säger Lana. "Inget illa menat, men den här  killen verkar lite.... dum."

Jag vet, men jag kommer inte ge upp så lätt." säger jag. Jag kan inte se Harry's ansikte från var jag är nu, bara hans hand som vilar på kylskåpets dörr. Jag märker att han lyssnar.

"Om han inte kan komma i tid för dig, är han inte värd dig." håller Jesy med.

Jag ryker på axlarna. "Jag tror jag älskar honom."

Harry stelnar och ryker upp, en läskburk i hans hand. Hans ögon är glänsliga när han vänder sig och stormar ut ur rastrummet.

Jesy och Lana säger mer saker som jag ignorerar. Varför regerade Harry på det sättet? Jag ursäktar mig själv från konversationen och går tillbaka till mitt skrivbord.

"Det  är oförskämt att lyssna på människors konversationer." säger jag tyst så bara Harry kan höra.

"Jag bryr mig inte." svarar han och fixar till papper på hans skrivbord. "Jag har aldrig sagt att jag inte är oförskämd."

Jag himlar med ögonen och klickar en penna öppen. Jag håller på att börja på mitt nya manuskript när Mr.Greenman kliver ut ut sitt kontor.

"Rose och Harry, kom hit, är ni snälla."

Jag stelnar och kollar på Harry. Han verkar inte bry sig och reser sig från sitt skrivbord och går fram till Mr.Greenman. Jag följer efter och biter mig i läppen.

"Styles, du tog hand om Miss.Knight's fil när hon började jobba här," säger Mr.Greenman. " Kan du springa upp med sista kopian till Crystal's kontor för att lägga i arkivet. Rose, du måste följa med honom för att kontrollera att all information är korrekt."

Jag stönar inombords. Jag vill inte spendera mer tid med Harry, punkt. Jag sukar.

Harry nickar och tar filen i hans händer. Han kollar inte på mig medan han går med långa steg ut från kontoret. 

Jag joggar för att komma ifatt honom när vi nåt hissen.

"Du kunde vänta." pustar jag.

Han skakar bara på¨axlarna. "Jag kunde. Det betyder inte att jag behöver."

"Du vet, jag är inte glad över detta heller," säger jag medan vi stiger in i hissen. "Du behöver inte uppföra dig som en idot för det."

Jag  har kanppt sagt någonting, Rosalie,"

Jag grimaserar.

Harry ger mig min fil, ett leende på hans läppar. "Håll detta." säger han. Jag tar preliminärt filen i mina armar medan Harry trycker in alla kanppar på hissen, lysser upp alla.

"Gör inte det!" säger jag. "Du blockar systemet."

"Jag gör detta varje gång jag går in i denna hissen, jag tror vi är säkra." Han ler och tar tillbaka min fil.

"Nu måste vi åka till alla våningarna." säger jag. "Alla femton. Och slösa tid."

"Säg inte att du verkligen bry dig om att komma tillbaka till jobbet snabbt."

"Det gör jag."

"Såklart. Jag borde ha vetat det."

"Vad menas med det?"

"Det menas med att du är gudsnådelig, Rosalie."

"Är jag inte."

"Det är du visst. Du kan inte neka det."

Jag spänner min käke. "Så om jag är det? Det är inget fel med det."

"Det är allt fel med det."

"Hur?" ryter jag.

"Om du spelar med reglerna hela tiden, kommer du aldrig få spännignen av spelet." Hans mun vänds upp i ett halft leende, hans ögon hånande.

Hans ord sjunker in i mig. " I alla fall..." Jag försöker komma på en comeback, men jag kan inte. Jag stänger min mun och korsar mina armar över bröstet. 

"Tänkte väll det." Hans ton är självbelåten och det gör så jag vill slå det flinet av hans ansikte.

Några minuter passerar i tystnad medan vi åker i hissen. Plötsligt, hör jag en hög smäll och hissen gnisslar till stopp och ljuset flimmrar innan det slocknar.

-------------------------------

Nu är det 2015!

Hoppas alla har haft ett bra nyår!

Rösta gärna. 

// H <3

Hidden - svensk version-Where stories live. Discover now