Hidden - svensk version-

Kapitel 23

Jag ser på Harry från mitt skrivbord.

Han gör faktiskt sitt jobb idag, skummmar igenom några papper och klottrar ner olika saker här och var. Hans käke är spänd och jag kan inte säga om han märker att jag stirrar eller inte. Det gör han nog. Harry märker allt.

Jag, där emot, har inte rört mitt oredigerade manuskript. Den sitter i dens mapp på mitt skrivbord, ostörd. Jag tar ut ett tuggummi och kastar in det i min mun, ser fortfarande på Harry. Han har på sig en vit skjorta, ärmarna upp rullade till armbågen, så några av hans tattueringar syns. En svart slips är knuten runt hans nacke. Han lutar sig på sina armbågar, skannar papperna framför honom.

Han sätter sig plötslig upp, glider ett papper över hans skrivbord till Jesy. "Du gjorde ett räknefel." säger han tomt.

Jesy ser på pappret, ögonbryna ihop. "Oh." säger hon. "Förlåt."

Harry nickar och flyttar några papper omkring, klickar på en penna oförtsägbart mellan hans fingar. Han tuggar tuggummi, gör en bubbla då och då.

Där är så mycket jag dör för att få reda på om honom. Jag kommer såklart inte få ut det ur homom genom att prata, så där måste vara ett annat sett.

Min plan från natten innan kommer till mitt huvud. Kan det funka? Om jag blir tagen kollande genom Harry's fil utan någon riktigt tillstånd, kan jag vara i seriösa problem. Är det värt det?

Mina ögon är fortfarane fixerade på Harry när han kollar upp och gör ögonkontakt med mig. Pigmenetet av hans ögon är så gröna som alltid medan han pressar sina läppar i en linje. Jag ser snabbt ner på mitt skrivbord.

"Rose." Jag ser upp tillbka i hans ögon. Han vilar sin högra arm, lutar sig något mot mig. "Ta en bild," den håller längre."

Jag rodnar och tittar ner. Jag kan praktiskt taget höra det självbelåtna i hans lätta skratt.

Jag ställer mig upp från skrivbordet och går till rast rummet. Jag öppnar kylen och kollar efter något som frästar mig, men hittar inget.

"Hej, Rose."

Jag hoppar till av Zayn's röst, lutar mig bak mot väggen. "Zayn." andas jag. "Du skrämde mig."

Zayn, skrattar lågt och duckar sig ner för att kolla in i kylen. "Förlåt." säger han.

Jag drar en han genom mitt hår och sukar. "Det är okej." säger jag.

Zayn sträcker på sig och öppnar en Cola light. "Så, hur är läget? Du verkar vara lite distraherad idag."

"Oh, um... jag vet inte." Zayn lutar sig mot bänken och sippar på sina läsk.En tänke faller mig plötsligt. "Zayn." säger jag, lutar mitt huvud åt sidan lite. "Vad vet du om Harry?"

Zayn rycker på axlarna. "Han är ett as." säger han, knäcker ett leende. "Men vi är vänner, antar jag."

"Hmm."

"Han är ett jävla geni, dock." förtsätter Zayn. "Bra på matte och sånt. Motsatsen  av mig själv." skrattar han lågt.

"Vad... vad vet du om hans förslutna?" Jag vet att det är snokande av mig för att fråga dessa sakerna, men jag kan inte hjälpa mig själv.

"Inte mycket. Han pratar inte om hans familj mycket, eller alls." Zayn tar en till klunk av hans Cola och ser på mig.

Jag nickar. "Tack." säger jag. "Jag var bara nyfiken." Jag ler åt Zayn innan jag går ut från rast rummet och tillbaka till mitt skrivbord.

Harry är inte vid sitt skrivbord.

Jag kollar ner på mitt manuskipt och stönar inombords. Jag öppnar mappen och klickar min röda penna öppen precis när Mr.Greenman stiger ut ur hans kontor.

"Rose." kallar han och jag skjuts upp och går över till honom.

"Är där något jag kan hjälpa dig med?" frågar jag artigt när jag har nått honom.

"Ja. Du behöver fortfarande kontrollera nogrannheten av din fil i Mr.Crystal's kontor med Mr.Styles, så jag tänkte att du kunde göra det nu."

Jag sväljer. "O-okej,"

"Och jag föreslår att ni tar trapporna." flinar Mr.Greeman.

Jag rodnar. "Okej."

Jag ser inte Harry någonstans så jag går mina väg upp till Mr.Crystal's kontor. Jag gå upp för de långa trapporna och kommer slutligen fram till Mr.Crystal's reseption av hans komplex.

"Knight." säger jag till reseptionisten och hon nickar för mig att gå in i kontoret. 

Harry sitter tillbaka dragen i en av stolarna framför Mr.Crystal'S sskrivbord. Han ansiktsuttryck är blankt.

"Miss Knight, det är en ära att se dig igen." säger Crystal och ler åt mig.

Jag nickar och försöker att ignorera Harry's närvaro bredvid mig.

Mr.Styles har gjort ett utmärkt jobb att associera din fil med företaget, jag behöver bara att du läser igenom det och rätta till några fel."

Jag tar filen i mina händer och öppnar den, mina ögon skummar över all information jag redan vet om mig själv. Allt är prydligt skrivit och noggrant. Jag nickar och ger tillbaka filen till Crytal.

"Allting är rätt." säger jag och jag ser Harry le snätt från hörnet av mitt öga.

"Perfekt." säger Crystal och vänder sig om för att lägga ner filen i ett skåp vid han skrivbord. Det måste vara var han har allas filer. Harry's inkluderad.

Jag andas in skarpt. Jag måste komma in där för att läsa om Harry. Jag hatar att min nyfikenhet äter mig levande, jag hatar att jag låter den kontrollera mig så här.

Harry ställer sig upp från sitt säte och jag följer efter. Crystal skakar min hand och sedan Harry's. Jag följer efter Harry ut ut kontoret.

Vi går ner för trapporna i tystnad. Harry har sina händer i fickorna och sina ögon nerklistrade. 

"Rose." säger han plötsligt när vi kommer ner på vår våning.

"Ja?" säger jag, överraskad över att han pratar med mig.

"Aldrig hört sägelsen 'nyfikenheten dödade katten?'"

"En eller två gånger." säger jag försiktigt.

Han ser på mig med något jag inte kan tyda, nickande, och går in till kontoret, lämnar mig och min förvirring.

Nyfikenheten döade katten.

Hörde han mig prata med Zayn? Oh nej. Om han gjorde, måste han vara arg på mig. Men hans ton var så lugn. Jag ryser och går in i kontoret.

Klockan fyra kommer och Harry ställer sig upp för att gå, går ut utan ett ord. Jag samlar mina saker och tar hissen upp till elfte våningen. Jag står vid trapporna, ser på när alla går ut ur Crystal's komplex. De pratar och skrattar medan de går in i hissen. Jag ser på medan Mr.Crystal går ut ur hans kontor, inne i ett telefonsamtal.

Jag går tyst ut ur trapphuset, lämnar mina väskor och andra saker på trapporna. Jag gå in i den tomma komplexet, dubbel kollar så att alla skrivbord är tomma.

Jag kollar runt för säkerhetskameror men överraskande nog, hittar inga medan jag smyger mig in i Crystal's kontor.

-------------------------------------------------------------------

Yey, nytt kapitel!

Rösta och kommentera jättegärna! ^^

H//<3