Kapitle 65

159 5 1
                                    


{idag är det exakt ett år sedan jag gick med i wattpad!! Så NI får ett kapitel från moá!}

☀️A L E X P E R S P E K T I V ☀️

Jag satt och kollade ut igenom fönstret med Ogges hand i min. Dem skulle åka till USA idag och vi skulle lämna av dem på flygplatsen. Jag såg hur Stockholms landskap svischade förbi i den silvriga taxi bilen. Alldeles försnart skulle vi vare vid Arlanda och jag skulle vara tvungen att låta min prins, min andra halva åka till andra sidan jordklotet och vara borta nästan hela sommaren.

"Du.." Sa Ogge och lät sin hand omsluta min kind och stryka den med sin tumme när han fick syn på den ensamma tåren som sakta rann ner över min kind. "Jag kommer ringa dig varje dag, skicka sms, face Tima, skypa ALLT för att få se ditt vackra ansikte, att få höra din röst och bara veta att du fortfarande är där" sa han och lämnade en mjuk fjäderlätt kyss på min panna. "För jag älskar dig mer än allt annat" han mötte min blick och log snett. "Jag älskar dig mer än våra Foooers och bandet" han mumlade fram det sista och kollade djupt in i mina ögon. "Jag älskar dig Ogge. Du mitt allt" jag virade mina armar runt hans nacke och borrade ner ansiktet mot hans hals. Jag drog in hans doft. Han drog ifrån kramen och kollade mig i ögonen. "Vad som än händer så är jag här okej" han lade sin hand över mitt hjärta (på mitt bröst men nu vill vi inte förstöra denna fina stund så vi säger inte det).

"Vi är framme" sa den kvinnliga taxichauffören och log mot oss. Ogge drog upp sitt kort men hon tog upp handen. "Det behövs inte, jag bjuder" sa hon och log godhjärtat mot oss. "Tack så himla mycket." Sa Ogge och log. "Jag väntar här på dig" sa hon och log mot mig innan hon stängde av motorn. "Åh..t-tack men det kan hända att mina kompisar hänger med" sa jag lite nervöst och hon log. "Fripassagerare är inga problem" hon blinkade med ena ögat åt mig och log. Jag tackade henne innan jag följde med Ogge ut ur taxin. Han tog ut sin res väska ur bagaget och drog upp handtaget. Hans ryggsäck satt redan slarvigt över hans axlar. Han sträckte ut handen och log mot mig. Jag tog hans hand och flätade ihop våra fingrar. Han drog mig nära och kysste min tinning innan vi gick in för att möta upp dem andra. Det visade sig att det bara var vi här ennu, inte ens Daff eller Katia var på plats.

🌴E M M A S P E R S P E K T I V🌴

"Oscaaar!" Kom nu du kommer bli sen annars!" Jag stod och försökte dra upp han ur sängen. Och NÄR jag säger dra menar jag det verkligen. Jag hade tagit ett tag om hans arm och försökte för han att ge sig och gå upp. "Meeen jag vill inte lämna dig!" Gnällde han mot kudden och kollade sött mot mig. "Inte jag heller, jag är för fabulös för att lämnas!" Sa jag en aning bitchigt och lade en hand mot bröstet. Han kollade menade på mig och höjde sina ögonbryn. "Ah okey......men seriöst jag vill inte åka utan dig" han gav mig en ledsen blick och jag släppte hans arm.

"Oscar...det kommer gå bra....vi får kontakta varandra varje dag. Ringa, skypa, smsa med mera, och om vi inte skulle ha varken service eller Wi-FI så får vi skriva brev" jag klappade han på huvudet och lät hans silkeslena hår dras emellan mina fingrar. Han kollade upp på mig och nickade. "Men jag kommer sakna dig så!" Han vände på sig från sin ligga-på-mage-med-huvudet-nerkört-i-kudden position till att ligga på rygg och kolla upp i taket.
"Älskling...allt kommer ordna sig" jag strök min hand över hans välmarkerade kindben ner till käken och ner mot hans läppar.

Tillslut efter tjat och överenskommelser så gick han motvilligt upp ur sängen och in till badrummet för att ta en dusch. Jag suckade lite åt hans beteende men jag hade vant mig förlänge sedan att han är trotsig med att gå upp ur sängen när man ska någon stans.
Oscars fluffiga huvud stack ut ur dörröppningen och kollade med en rynka mellan ögonbrynen på mig.

King Of The RadioDär berättelser lever. Upptäck nu