Elins perspektiv:
Jag vaknade tidigt nästa morgon av mig själv, klockan var bara halv sju och solen hade knappt hunnit upp bakom berget. Jag satte mig upp på sängkanten och kände det iskalla golvet under mina fotsulor. En våg av kyla gick igenom min kropp och genast reste sig huden på mina armar som formades till små prickar - gåshud. Tröjan jag sov i slet jag snabbt av mig och tog fram en svart sportbh som Matilda hade tvingat ner i min väska. Faktiskt så hade jag sagt till henne rakt ut att den absolut inte skulle bli använd då jag knappt tränade i vanliga fall heller. Det kunde hända att jag någon gång drog på mig löpardojorna och gick ut och sprang för att det skulle se bra ut på instagram. Jag var precis som alla andra som aldrig tränade, jag fotade bilder och lade upp dem för att folk skulle tro att jag var mer intresserad av träning än vad jag egentligen var.
När min sportbh och mina korta shorts var på så tog jag ut laddaren ur mobiltelefonen och tryckte ner hörlurarna i det lilla hålet där de skulle pluggas in. Tyst och försiktigt smög jag förbi genom den korta korridoren på kanske två meter, förbi köket och Oscars säng. Precis nedanför dörren som var nära hans säng så stod mina löparskor som jag plockade upp i mina händer. För att vara schyst och inte väcka honom så tänkte jag knyta dem utanför dörren. Snabbt tog jag tag i en av nycklarna som låg uppe på teven och sedan så öppnade jag dörren för att stiga ut i den svala morgonluften. Så klart skulle dörren ge ifrån sig ett gällt, väldigt högt, nästan skrikande ljud och med det så vaknade Oscar upp. Morgonljuset som sipprade in genom den öppnade dörren träffade hans ansikte och genast så kisade han för det plötsliga ljuset.
- Vart ska du? frågade han sömnigt. Jag fnissade till och tittade på hans frisyr som inte var något annat än kaotisk. Trött drog han täcket ännu närmre sig och sedan över huvudet för att slippa det enligt honom störande ljuset.
- Jag ska gå en promenad ner till stranden och sedan hade jag tänkt gå efter strandpromenaden bort mot nästa strand som ligger ungefär en kilometer från den stora stranden som är precis här nedanför. På hemvägen hade jag tänkt handla färskt bröd till frukost och fylla på kylskåpet, svarade jag och tittade på täcket som han låg under, det rörde på sig lite fram och tillbaks vilket var en ganska rolig syn enligt mig själv. Sömnigt satte han sig upp i sängen, rufsade till kalufsen och sedan lät han sina fötter sättas ner mot stengolvet.
- Har du något mot att jag följer med? För ja, nu är jag liksom vaken och kommer bara ligga här och inte göra något vettigt fram tills det att du kommer hem, sa han och klämde fram ett falskt leende. Vi hade inte riktigt löst vårt lilla bråk som blev större än planerat under gårdagen och vi hade suttit och sparkat varandra som småbarn under bordet på restaurangen då vi åt tillsammans med våra föräldrar. Som vanligt vågade ingen av oss erkänna vem av oss det var som började, jag skyllde på honom och han skyllde på mig. Lite då och då hade vi också slängt ur oss elaka kommentarer som vi bara sade för att provocera den andre.
- Inte för att du skulle göra något vettigt när jag kom tillbaks heller, jag skulle väl vara tvungen att göra frukost till dig också men visst följ med du om du verkligen vill det, svarade jag och släppte ner skorna på den lilla balkongkorridoren som ledde till alla hotellrum på våning tre där vi bodde.
- Ge mig bara två minuter, ska bara hitta ett par shorts och mina skor, sa han och ställde sig upp. Han hade bara sovit i kalsonger så hans bara överkropp blottades i ljuset som kom in genom dörren. Han hukade sig ner vid väskan han hade ställt nedanför sängen och fick snabbt fram ett par svarta träningsshorts som han tog på sig. Ankelstrumporna trädde han på fötterna och sedan så satte han dem i skorna. Under tiden han hade klätt på sig så hade jag knutit på mig mina löparskor och fotat några bilder i det fina ljuset med min mobiltelefon.
- Så, ska vi gå? frågade jag och tittade på honom, han log och nickade glatt. Min blick fastnade på hans fortfarande bara överkropp och allt jag kunde tänka var att alla tjejer vi skulle passera skulle spänna blicken i honom och stirra. Även fast han inte var min och inte skulle bli det så kunde jag inte tänka mig se någon annan tjej än mig tillsammans med honom. Jag gillade inte heller hur andra tjejer tittade på honom, då de studerade hans alltför fina ansiktsdrag, hans fina kropp och allt som just den här killen ägde.
Under promenaden så sade vi inte alls så mycket till varandra utan vi gick mest i tystnaden. Det var inte en skön tystnad utan en riktigt pinsam, stel tystnad som fick mig att nästan vilja sjunka genom marken och ut på andra sidan jordklotet. De orden vi utbytte med honom skämdes jag över direkt när de flög ur min mun. Han verkade skämmas lika mycket själv när han sade något till mig. Samtalsämnena eller grejerna vi lite spontant kunde komma på att prata om var något i stil med med "tycker du om glass?". Dum fråga, men man märkte att vi hade förändrats båda två. Vi kanske helt enkelt hade vuxit ifrån varandra, vad visste jag?
Efter promenaden, frukosten och allt vad det nu var vi hann med den här morgonen så tog vi plats vid poolen. Det var redan en del människor vid poolen som hade lagt ut sig med sina handdukar på de hårda plaststolarna. Oscar som idag fick bestämma vart vi skulle ha våra platser då han hade gnällt om att vi hade tagit konstiga platser under gårdagen valde en plats vid en grupp tjejer vilket inte förvånade mig. Jag lade ner min handduk på solstolen som var längst ifrån tjejerna som visade sig vara svenskar. Genast började han flirta med dem alla fyra, gav dem söta komplimanger och det kändes precis som att jag skulle spricka av ilska. Han gjorde det här bara för att få mig att bli avundsjuk och sedan dra med honom upp på hotellrummet där jag skulle berätta en kärleksförklaring för honom och hångla upp honom mot väggen.
- Är det där din flickvän? Hon ser inte så värst glad ut där hon sitter med hennes bok, fnissade en av tjejerna med sönderblekt hår. Vad var det med honom och tjejer med sönderblekt hår? Var det inte han som hade sagt till mig att min nya askblond-bruna hårfärg var hans favorit färg? Jag slöt igen ögonen under glasögonen och andades djupa andetag för att inte få något utbrott mitt framför dem.
- Hon? Haha, nej det är mitt ex, skrattade han fram och studerade de fyra tjejer i bikini som alla såg bra ut. Mycket bättre än mig. Jämfört med dem så var jag absolut ingenting.
- Är det inte konstigt att åka utomlands med sitt ex? frågade en annan av de fyra tjejerna, man kunde höra det på rösten. Den här tjejen hade inte en pipig och gnällig röst som den första utan mer mörk och hes.
- Jo, men våra föräldrar är goda vänner så vi får väl stå ut med det, svarade Oscar.
- Surt, för tjejen ser verkligen inte ut att njuta, skrattade en av tjejerna.
Hela dagen hade han hängt tillsammans med tjejerna medan jag satt med mina böcker och läste. Jag hade hunnit avverka en bok på niohundra sidor redan den andra dagen. Man kunde säga att jag var en bokmal som läste väldigt, väldigt fort när jag väl läste. Under året hade det inte blivit så mycket fritidsläsande eftersom skolan alltid kom i vägen men så fort jag hade tid så läste jag. Mycket tid spenderade jag på bibliotek och läste mig genom alla böcker som fanns.
När det var dags att duscha och göra i ordning sig för andra kvällens middag så hade vi bestämt att jag skulle duscha först och sedan näst på tur var Oscar. Under tiden han duschade skulle jag alltså få tid på mig att byta om i fred utan att han var tvungen att se mig. Den här kvällen skulle jag bara ha en väldigt enkel blus med några blåa detaljer samt vit bakgrund och till det ett par jeansfärgade lite längre shorts. Utan att tänka på att Oscar duschade så gick jag in på den olåsta toaletten för att hämta ett par örhängen som låg i min toalettväska.
- Men vad fan Elin, jag duschar! ropade Oscar när jag klev in i badrummet. Han gömde sig så gott som det bara gick bakom plexiglasrutan som var det enda som avskiljde bänken där handfatet var från duschen, eller rättare sagt badkaret med duschslang.
- Det är inte direkt så att jag inte sett dig, sådär förut och sedan kom jag inte in för att titta på dig utan för att hämta mina örhängen, svarade jag med ett flin på läpparna. Jag tittade på mig själv i den stora spegeln som hängde på väggen och plockade sedan fram de silverfärgade örhängena som låg i en liten ask av sammet. Om jag minns det rätt så hade jag fått dem av min farmor när jag fyllde tolv. Ganska längesedan alltså.
- Ta dina öronhängen och gå! muttrade han irriterat.
- Oscar gubben det heter inte öronhängen, det heter örhängen, svarade jag och stängde dörren bakom mig. Vilken idiot.