Goood game player - The Fooo fanfiction

Kapitel 10 - NO lektion

Elins perspektiv:
- Okej skriv upp det här nu ungdomar! Vi börjar med rubriken som ska vara, vilka egenskaper har alkoholer? Sedan så går vi direkt ner på materiel som ska vara en ny punkt. Vi skriver upp metanol, etanol, propanol, butanol, glykol, n-amylalkohol, isoamylalkohol, urglas, provrör, pH-papper, tändstickor, bägare och vatten även betecknat som H2O. Vad tycker ni alla att vi ska skriva på hypotesen för det här? Ni borde alla ha kommit fram till något eftersom vi har jobbat med det här i flera dagar nu! sa min matte-NO lärare Ivar. Vi höll just nu på att förbereda en labb som vi skulle göra, som jag tidigare gjort när jag gick i nian. Det var inte så många i min klass som var engagerade men jag var helt inne i tänket och ville göra bra ifrån mig för att förhoppningsvis höja mina betyg. Vad jag visste så var det här det sista vi hade i kemi för det här året och därför var jag tvungen att prestera fullt ut.

- Ja, Elin får svara på den, sa han och pekade på mig som för övrigt var den enda som räckte upp handen i hela klassen. Vi hade inte så bra sammanhållning i min nya klass heller och folk tyckte att man var töntig då man ville lära sig och då man ville ha toppbetyg. Jag förstod inte hur man egentligen kunde tycka att det var töntigt eftersom att plugga var det absolut enda sättet att riktigt komma någon vart här i livet.

- På hypotesen så tycker jag i alla fall att vi ska skriva att metanol och etanol löser sig i vattnet, att de brinner och att pH-värdet bör vara surt. Jag är ganska så säker på att det bör vara så, svarade jag och alla i klassen vände sina ögon på mig. Alla såg förvånade ut men jag bara ryckte på axlarna och log lite försiktigt.

- Bra där! Jag tycker att Elin hade bra formulering så därför skriver vi upp det. Nu går vi vidare till utförandet se om ni också ska anteckna ner. Vi börjar med att klä på oss labbrockar, sätta upp håret, ta fram glasögon och ställa fram alla olika alkoholer och grejer som behövs i labbsalen innan vi gruppvis börjar att testa de olika alkoholerna. Först häller ni lite, lite alkohol på ett urglas som ni sedan antänder, sa han men mer hörde jag inte av genomgången eftersom någon eller några kastade en papperslapp på mig bakifrån. Lite diskret böjde jag mig ner och plockade upp lappen från golvet och vecklade ut den. Texten på lappen var skriven med en rosa penna, troligtvis en läppenna som någon hade med sig och denna någon var ingen mindre än Alva.

"Har du funderat mer över konserten? Den är ju på lördag och vi har en biljett över till dig så om du vill gå med oss får du det! Matilda och två tjejer till ska också med oss men det är alltid roligt att vara flera stycken och utan dig blir vi ojämnt antal. Du behöver inte svara på den här lappen utan du behöver bara tänka efter och berätta efter lektionen.
xoxo Alva"

Jag suckade och vände mig om i klassrummet och tittade på henne som satt längst bak i klassrummet och log ett stort brett tillgjort leende. Jag hann knappt tänka efter om jag ville gå på den där konserten innan klockan slog slut för dagen. Långsamt packade jag ihop mina grejer, sade hejdå till Julia och väntade in Alva och Sofia som skulle göra mig sällskap åt mitt håll eftersom de skulle hem till Matilda en snabbis den här eftermiddagen. I vanliga fall skulle jag och Alva ha åkt ner på stan och fikat men idag så passade det inte riktigt. Min bror fyllde nämligen år och det betydde att hela släkten skulle komma på besök till oss.

- Har du funderat mer på konserten? frågade Sofia ivrigt samtidigt som hon plockad ner hennes kemibok och anteckningsblock i hennes väska. Jag ryckte lite på axlarna, tog på mig min svarta jacka och slängde sedan ryggsäcken över axlarna. Långsamt gick jag ut i korridoren i väntan på att tjejerna skulle komma. Efter någon minut så kom de båda upp på vardera sida om mig och krokade sedan fast deras armar i mina. Vi gick ut i vårluften och vidare bort mot busshållplatsen där vi skulle få vänta tio minuter på att bussen skulle komma då vi precis missat bussen som gick.

- Snälla gå med oss på konserten! Det kommer bli super kul, sa Alva uppmuntrande. Jag började överlägga i mitt huvud, var det värt att stå där nära i tårar och se Oscar göra det han älskade som mest eller skulle jag ligga hemma och vänta in ett långt samtal från tjejerna som var helt upprymda efter de hade varit där? På något sätt så kändes det som att jag skulle gå dit för då kunde jag stå där allra längst bak i arenan och bara iaktta dem på avstånd och blev det för mycket för mig så kunde jag gå ut och låsa in mig på en toalett tills det att konserten var över.

- Okej, jag följer väl med. Hur mycket kostar biljetten? frågade jag när bussen rullade in vid hållplatsen.

- Du trodde väl inte att du skulle behöva betala biljetten? Vi bjuder på det bara för att du är du och vår bästa vän som alltid ställer upp, log Sofia och la en hand på min axel. Det var faktiskt snällt av dem och det gladde mig nästan ännu mer att hon sade att vi var bästa vänner och inte bara vänner. Länge hade jag blivit presenterad som endast en "vän" eller "klasskompis" när vi träffade nya människor även fast vi hade känt varandra genom hela livet och varit den skönaste trion någonsin.

- Nu kommer Felix bli glad, retades Alva när vi slog oss ner på sätena längst bak i bussen.

- Kan du ge dig någon gång? snäste jag irriterat tillbaks och gav henne en sur blick. Den dagen då hon skulle släppa det där Felix tjatet så skulle jag fira med en stor prinsesstårta och apelsinfestis även fast jag ogillade det så mycket. Hon tyckte att det var roligt att fortsätta reta mig för det där eftersom jag alltid reagerade så starkt på hennes ord.

Hemma i lägenheten luktade det gott, nylagad mat. Alltid när det var min brors födelsedag så åt vi tandorikyckling med ris och sallad vilken var hans favorit maträtt. Jag tyckte också om just den kycklingrätten, speciellt för att vi inte åt den så värst ofta. Inne i köket stod mamma och lagade mat medan pappa dukade bordet i vardagsrummet. Min bror satt själv och spelade något nytt tevespel vi hade köpt honom vid teven inne på hans rum som han inte så ofta bodde i. Den enda gången han bodde hemma hos oss i lägenheten var när han skulle lana tillsammans med hans vänner annars bodde han hemma hos Tina hans flickvän. Hon var en liten söt finlandsvensk tjej som var ett år äldre än honom och hade en egen lägenhet eftersom hon bara bodde här i Stockholm undertiden hon pluggade, annars bodde hon på Åland.

- Åh vad gott det luktar! sa jag och tog en körsbärstomat innan jag försvann in på rummet där jag bytte om från mina vardagskläder som bestod av ett par lite hängiga mönstrade byxor, en vit tröja och till det hade jag en snygg virkad kofta samt en mössa på huvudet. Det där med huvudbonader hade blivit något jag hade infört i min stil efter det att jag hade umgåtts med Felix en del där på hösten. Han fick mig att också tycka att kepsen eller i det här fallet mössan var en del av mig. Hursomhelst så bytte jag om till en blus och ett par tighta jeans till det. Mitt hår lät jag vara lite halvlockigt som det var av sig själv.

- Hjärtat, om ett tag så är det ju en långhelg och då hade jag och pappa tänkt att åka ut till stugan. Vill du följa med oss eller vill du stanna hemma? Jag förstår dig helt om du inte vill åka ut på grund av allt det där som hände med Oscar i somras, sa mamma och gav mig ett litet leende.

- Nej nej det är helt lugnt! Jag följer med er men bara om jag får ta med mig Alva, Sofia och Matilda, svarade jag och nallade ännu en till körsbärstomat. Mamma tittade lite frågandes på mig när jag sade Matilda, hon hade inte träffat henne än och ärligt så kände jag inte henne så värst mycket men jag var verkligen tvungen att ta med henne ut dit och nu var precis den rätta chansen.

- Matilda? Henne har jag inte hört talas om förut, är det en ny kompis? frågade mamma fundersamt.

- Hon är Alva och Sofias bästis och även ett fan av Oscar och hans popgrupp men hon är schyst. Vi kommer väldigt bra överens och hon bor för övrigt i vårt hus på femman i fru Olofssons gamla lägenhet, svarade jag. Mamma nickade förstående och sade sedan att om vi alla fyra skulle med så var vi tvungen att ta bussen dit eftersom vi alla inte kunde åka tillsammans i bilen då det bara fanns fem säten. Att åka buss skulle nog inte vara några problem för oss så länge vi hade något att äta på och ett glatt humör.