Goood game player - The Fooo fanfiction

Bonuskapitel #9 - "Felix, det är inte så lätt"

Elins perspektiv:

Tankarna snurrade runt i huvudet igen och jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Allt det här med vem som gillade vad och vad som gillade vem förvirrade mig så otroligt mycket. Felix och Oscar gillade båda mig även fast Oscar verkade riktigt obrydd i det här med känslor för tillfället. Han verkade inte vilja vara på mig och fråga ut mig om hur jag kände utan höll en väldigt låg profil. Dock verkade han ha pratat ut om ET hör med kärlek och känslor tillsammans med Felix för annars hade han knappats vetat om att Oscar fortfarande hade känslor för mig.

Mina känslor var däremot ganska kluvna, jag visste inte riktigt vem jag gillade längre, mina känslor hade svalnat aningen för Matilda efter det hon hade gjort mot mig och sedan så hade hon redan ett förhållande där hon var mer än lycklig. Mina känslor för Oscar fanns fortfarande där inne inom mig någonstans, jag kunde faktiskt erkänna att varenda gång jag såg honom pirrade det lite i magen och jag blev osäker i hans sällskap. Precis på samma sätt som jag hade blivit då vi lärde känna varandra riktigt på djupet. Felix då, jo han var söt och väldigt snäll, han hade även varit väldigt mån om mig när jag var nere i min djupa deppiga period då jag och Oscar hade gjort slut. Jag var dock osäker på om det ens fanns några känslor mellan mig och honom mer än vänskapliga från mitt håll. Det kändes jätte fel om jag helt plötsligt skulle börja gilla honom och kanske till och med utveckla något så som ett förhållande tillsammans med honom då jag tidigare hade varit tillsammans med hans bästa vän.

"Kan jag och Oscar komma över en stund?"

"Kan ni väl, jag har dock massor med läxor som ska göras och därför för ni stå ut med att jag är ganska inne i det när ni kommer hit"

"Okej, vi är hos dig om kanske trettiominuter, sitter på tunnelbanan nu"

Felix och Oscar var alltså på väg hit nu, förmodligen för att prata ut med mig. Jag var inte så värst sugen på att sätta mig och prata ut om känslor med dem för jag visste hur de båda skulle regera. Oscar skulle bli vansinnig och avundsjuk medan Felix skulle bli riktigt osäker och fundersam undertiden han satt här och sedan när han kom hem skulle han gå ner i sig själv. Jag hade ingen lust att såra någon av dem och jag ville inte heller ge dem falska förhoppningar på att jag kanske skulle kunna börja gilla dem på ett eller annat sätt för då skulle det förmodligen bli en tävling om vem som kunde vinna mitt hjärta först. Jag ville inte vara en spelpjäs i ett kärleks spel, jag ville att kärleken skulle vara äkta från den andres håll - om den var äkta från mitt håll också.

Dörrklockan gav ifrån sig ett högt ljud och innan jag hade hunnit resa på mig från min skrivbordsstol så hörde jag hur dörren öppnades. Jag sköt ut stolen och gick ut ur mitt rum där jag såg Felix och Oscar stå alldeles genomblöta. Oscars hår som brukade vara stort och rufsigt låg platt mot hans ansikte och Felix röda jacka var nästan mörkröd.

- Regnade det ute? frågade jag med ett flin och stegade in på toaletten för att hämta två handdukar som de kunde torka sig med.

- Skoja inte! svarade Felix och tog emot en av de vita handdukarna jag höll fram till dem. Oscar tog också mot en men gjorde inte som Felix och började torka sig direkt utan tittade bara besvärat ner på den. Jag suckade lite tyst och visade in dem båda på mitt rum där jag sökte fram två par gamla tröjor som Oscar hade lämnat kvar här när han hade sovit över. Några byxor i deras storlek hade jag däremot inte.

- Den här luktar Elin, klagade Oscar när han tog emot en av tröjorna jag hade sökt fram till honom. Jag skrattade lite nervöst och kliade mig sedan i nacken.

- Det kan hända att jag någon gång har haft på mig den då jag saknat dig som mest, mumlade jag lite nervöst. En nöjt leende spred sig på hans läppar, Felix såg däremot ut att spricka av avundsjuka. Han blängde surt på mig och sedan ner på tröjan som tillhörde Oscar. Det skulle inte förvånat mig om han skulle slänga ur sig att han vägrade ta på sig den då det var Oscars.

- Vad gör ni här? frågade jag lite skeptiskt när de hade bytt om och slagit sig ner på min säng. De båda ryckte på axlarna till en början men förklarade sedan att de bara ville komma för att hänga lite. Sanningen var nog egentligen att de ville diskutera mina känslor och sedan dumförklara mig då jag skulle uttala mig om att jag inte visste något längre.

- Ärligt nu, är ni här för att prata känslor så kan ni gå. Jag orkar inte ta det just nu och sedan så har jag tonvis med läxor som måste göras, mumlade jag lite tyst.

- Vad får dig att tro att vi vill prata känslor? frågade Felix och korsade armarna över bröstet. Jag rullade med ögonen och suckade djupt. Han visste mycket väl varför jag trodde, eller rättare sagt visste att de skulle göra det.

- Okej men då kan ni få hjälpa mig med mina läxor, vi kan börja med engelskan. Grammatik det är alltid kul, inte sant? frågade jag irriterat och slängde läroboken på sängen där de satt. Suckande öppnade Oscar boken och letade sedan fram grammatiksidorna jag hade vikit ett hundöra vid och började förhöra min kunskap på regelbundna verb. Oscar sade grundformen på svensks och sedan sade jag alla formerna på engelska. Vi satt så i säkert tjugominuter och Felix såg lagom intresserad ut undertiden.

- Jag ska bara låna toaletten, Felix du får fortsätta, sa Oscar och slängde boken på Felix som satt med mobiltelefonen i handen och gick igenom hans twitterflöde för tjugofemte gången. Han suckade och tog upp boken och började förhöra mig.

- Kan du inte ge mig ett riktigt svar någon gång? Har du några som helst besvarade känslor för mig eller känner du ingenting? passade han på att fråga tyst när Oscar inte var i rummet.

- Vi sade inget snack om känslor här och nu, svarade jag och gestikulerade med handen att han skulle fortsätta att förhöra mig. En djup suck lämnade honom och han slog igen boken hårt.

- Men jag vill veta! sa han argt.

- Felix, det är inte så lätt som du kanske tror. Det här är ingen dans på rosor för mig om du förstår vad jag menar, svarade jag aningen irriterat och tog upp boken han hade slängt ner i sängen. Han muttrade något surt och kort efter det steg Oscar in på rummet igen.