Lita på mig

7 - Du är sexig

Vi börjar med klädbutiken där jag har suttit på samma pall i 2 och en halv timme nu. Skyler vägrade först prova kläder, enligt henne behövde hon inte ett enda plagg. Och i vanliga fall skulle jag mer än gärna gå med på att skita i allt och sticka hem direkt igen. Men.. själviskt nog tvingar jag henne att prova en massa kläder, endast för att faktiskt få tillåtelse för att se på henne.
"Jag vill inte ens ha kläder, jag kan leva i mina munktröjor för alltid," suckade hon och jag skakar på huvudet. Även fast de klär henne jävligt bra, vill jag se henne i något sexigare än så.
"Kom igen, bara några plagg"
"Okej, men det är vinter," varnar hon. "Så tänk inte ens tanken att ta på mig bikini"
"Då försvann den planen," skojar jag och Skyler suckar medan hon ruskar på huvudet.
"Jag menar allvar, långbyxor och långärmat är ett krav," klargör hon.
Jag nickar svagt. Det känns inte som att kylan är det enda som får henne säga så.
Hon kikar runt på allt hon hittar, men plockar aldrig åt sig några plagg. Jag däremot plockar åt mig en massa plagg åt henne medan hon inte rört ett enda. Innan hon hunnit reagera har jag tagit tag i hennes arm och dragit med henne till omklädningsrummet.
"Men jag har inte-"
"Hittat något? Tja, det har jag," avbryter jag och ger henne min hög av kläder.
Hon ger mig en uttråkad blick. "Inga underkläder eller bikinis med?"
Jag skrattar. "Inget sånt, lovar"
Lovade jag precis henne något? Fan ta dig sexighet!
Hon nickar och försvinner in i den lilla provhytten. Jag sätter mig på pallen framför spegeln och väntar otåligt på att hon ska komma ut. Plötsligt dras skynket bort och en osäker Sky står framför mig. Jag ler.
Hon ställer sig på sidan, ställer sig på tå och vrider och vänder.
"Går det bra?" Frågar jag med ett snett leende.
Hon hummar frånvarande. Än en gång vrider hon sig om. Vad försöker hon med?
"Vad gör du?" Frågar jag medan leendet växer ytterligare.
"Jag vet inte.. jag bara.. vet inte om det passar mig," klagar hon och sträcker på sig med en missnöjd blick på sig själv.
"Det är rätt storlek," retas jag men hon ignorerar det.
"Inte precis det jag mena," svarar hon lugnt. "Jag menar att det inte passar på mig, inte storleksmässigt"
Jag suckar. "Du är sexig" hör jag mig själv säga med en stadigt och självsäkert röst. Utan att ens så mycket som skämmas för ordvalet. Hennes blick hamnar snabbt på mig. Äntligen. Hon rodnar, men frågar ändå; "Va?"
"Ska jag upprepa det?" Frågar jag och ler igen. "Du är sexig"
Hon rodnar om möjligen ännu mer. Vilket får mig le ännu retsammare. Jag älskar att få folk urbalans. Få henne urbalans.
"Byt om till nästa nu," säger jag istället när hon inte säger något. Jag spricker upp i ett leende när hon försvunnit igen, jag fick henne tappa talförmågan. Jag fick Skyler Fox urbalans.
Nästa plagg blir det samma problem, men denna gången ger jag henne inte flera minuter att klaga tyst för sig själv. Istället svarar jag direkt. "Sky, du är snygg i det där med, byt igen"
"Du är helt omöjlig att shoppa med, vet du det?" Skrattar hon fram och jag ger henne en chockad blick.
"Varför?"
"För du ger mig.. komplimanger? Till allt! Du måste ge kritik, liksom säga det negativa också," innan jag hunnit svara har hon försvunnit in i provhytten igen.
Sedan när finns det något negativt med hennes kropp?!
Nästa plagg lyder jag henne. Nästan iallafall. "Okej.. Alltså det var snyggt, men jag skulle vilja att du skulle ta av dig koftan"
Hon rynkar pannan.
"Och strumporna," fortsätter jag och hon ger mig en förvånad blick medan hennes blick faller i golvet, för att inspektera strumporna. "Och byxorna," fortsätter jag och mitt leende blir retsammare och retsammare. "Och linnet," mitt huvud lägger sig på sned när jag granskar hennes rodnade och irriterade ansikte. Hennes mun är trött öppen, och hennes ögon lätt blängande på mig.
Men jag ler fortfarande. "Och Bh:n, och trosorna," hennes ansikte ändras till chockat. "Och vad du nu mer har på dig"
"Benjamin!" Utbrister hon och ser sig stressat omkring för att se om någon hörde.
"Ja?" Svarar jag lugnt. Hon ger mig en mördande blick. "Vad?" Frågar jag oskyldigt. "Det var du som sa att jag skulle kritisera"
"Kläderna! Du skulle kritisera kläderna!"
"Exakt vad jag gjorde, jag ville ha bort dem," svarar jag och hon suckar med en uppgivande gest med armarna. Hon försvinner in i provhytten ännu en gång, utan ett som helst svar till mig.
"Du, Benjamin?" Frågar hon och jag grimaserar. Hon ger upp efter några sekunders tystnad. "Adams?" Frågar hon provande.
"Ja?" Svarar jag överdrivet snällt, bara för att irritera henne.
"Du behöver inte kritisera mer," säger hon lugnt, även fast jag vet att hennes hjärta slår i 190. "Du var inte bra på det, inte alls"
"Så jag ska börja ge dig komplimanger igen?" Frågar jag tillbaka retsamt.
Hur fan står folk ut med dig?
En suck. "Det var inte vad jag sa"
"Men det var vad du mena," inget svar. "Visst?"
Istället för att svara kliver hon ut Med sista plaggen på sig. Jag har suttit här i 2 och en halv timme nu och sett henne prova tusentals plagg. Inte för att jag är trött på att se på henne. Men vid detta laget är jag helt klart utsvulten, så det glädjer mig att det är sista plagget.
"Seriöst?" Frågar hon mig när hon granskar skinnjackan.
"Vad?" Svarar jag med ett leende och granskar hungrande hennes kropp. Kan jag inte bara få äta henne istället?
"Skinnjacka?" Frågar hon och nickar mot min. "Det är din grej," skojar hon och jag biter mig i läppen.
Men du är snyggare i det...
"Är jag?" Frågar hon och jag inser att jag sagt det högt.
"Ja, för helvete, kom nu så betalar vi," jag reser mig och hinner gå ett fåtal steg innan hon stoppar mig.
"Va? Nej, jag vet inte ens vad jag vill ha.." Börjar hon tveksamt. Jag suckar. Men hinner inte svara. "Dessutom är skinnjacka inte min grej"
"Det kan det bli," försöker jag, men hon fortsätter.
"Nej, aldrig," svarar hon medans hon försöker hitta prislappen. Skäll inte ut mig.. skäll inte ut mig.. skäll inte- "Benjamin! Den kostar nästan 5 tusen! Är du helt-"
"Sky, lugn, släng bort den då," skrattar jag även fast 5 tusen inte oroar mig. "Fast på ett villkor"
"Vad?"
"Du köper allt annat"
"Va?" Andas hon och ska just protestera.
"Inga men, kom nu," klagar jag medan jag bär upp hennes nya kläder i min famn. Sky joggar ikapp mig och som tur är avbryter kassörskan och jag slipper höra Skylers klagande.
"Oj, här ska det storhandlas," ler hon. Jag nickar och ler snett.
"Vilken gentleman till pojkvän du har," ler kassörskan emot Skyler. Hon hostar till och jag svarar istället med ett alltför retsamt svar.
"Eller hur!" skojar jag och ler. "Men.. jag är nog den lyckligt lottade av oss"
Kassörskan blir som ett enda stort leende. "Åh ni var det sötaste paren jag någonsin sett! Jag önska att jag också kunde få en sån stark och underbar kärlek som ni två har"
Tro mig, det finns inget sötare än vår kärlek. "Det är inte försent än, och ja.. jag och prinsessan här är väldigt lyckliga"
Skyler ryggar tillbaka. "Ursäkta?"
Kassörskan ger henne en frågande blick.
"Jag menar," börjar Skyler. "Väldigt lyckliga räcker inte, vi är mer än så"
Jag håller inne mitt skratt. Kassörskan önskar oss lycka till i livet och skojar med att hon vill bli bjuden på bröllopet, vilket jag får bita mig i läppen för att inte skratta åt. Jag lovade henne att skicka en inbjudan innan vi sa adjö.
"Åh herregud!" Skriker Skyler sekunden vi kommer utanför butiken och ger mig en anklagande blick. "Varför i hela världen gjorde du så?!"
Jag skrattar och går vidare mot bilen för att lägga in alla kassar. Jag svarar inte på hennes fråga. Vilket stör henne mer än om jag svarat med en retsamt kommentar.
"Benjamin! Varför gjorde du så?" Frågar hon, en aning lugnare. Jag rycker på axlarna och hon smäller till mig på armen. "Säg! Kom igen, jag ljög inte i onödan"
Jag himlar med ögonen. "För det första, min lilla kärlekshistoria gjorde den där tantens dag! Höjdpunkt! Och för det andra, kom igen! Det var som om gudarna bad mig ljuga för att roa mig själv!"
Hon fnyser, går runt och sätter sig i bilen och efter det korsar hon armarna. "Inte schysst"
Jag ler men håller tyst medan jag kliver i bilen.
"Kan jag sova en stund?" Hennes röst är låg.
"Självklart," svarar jag och hon ler svagt innan hon sluter ögonen och lutar sig tillbaka. "Jag väcker dig när vi är framme..."

På vägen dit ringer jag Maya, ber henne komma till IKEA-butiken och hjälpa mig köpa möbler till Skyler. För jag tänker inte väcka henne. Inte när hon sover så fridfullt. För en sekund oroar jag mig för att lämna henne i bilen. De säger ju trots allt att man inte ska lämna barn och djur i bilen... men någon som Skyler klarar sig nog med värmen på och alarm på bilen.
"Hej Ads," hälsar Maya på mig när jag tyst kliver ur bilen. "Vänta, va?! Vem fan är hon? Har du kidnappat henne?!"
Hennes röst är stressad, så stressad så jag vet att hon kommer slå till mig om jag svara ja. Oavsett om det vore sant eller inte.
"Nej" skrattar jag. "Hon bor hos oss"
"Du menar.. jag menar.. va?!" Maya ser chockat på mig.
Helvete.. vad har jag nu gett mig in på?
"Fan, okej, jag ska förklara"