Lita på mig

Extra kapitel 2

Benjamin Adams

"Är det där min favorit t-shirt?"
Prinsessan ser oberört upp på mig där hon ligger i sängen. "Menar du vår t-shirt?"
Jag skrattar till. "Ganska säker på att du sa att du inte visste vart den var under dessa månader den varit borta"
"Ganska säker på att jag ljög," svarar hon med ett oskyldigt leende. "Jag är snygg, inte sant?"
Jag ser på hennes fantastiska kropp med en gillande blick. "Om det är något jag vet så är det att du är den vackraste, finaste, snyggaste, sexigaste och underbaraste människan på jorden"
Hon himlat med ögonen. "Till och med såhär tjock?"
"Du är gravid!" Utbrister jag och skakar på huvudet. "Och det strålar om dig, baby"
Hon ler med sina urgulliga rosa kinder. "Jag älskar dig"
Trots att jag egentligen är påklädd för att åka iväg, behöver jag slänga mig i sängen bredvid henne. "Jag älskar dig"
För Fyfan vad jag älskar den där varelsen. Oavsett tidpunkt på dygnet. Oavsett humör jag eller hon är på. Oavsett plats eller platser vi är på. Oavsett om hon bär liv inom sig eller inte. Jag älskar henne.
Jag kysser långsamt hennes läppar. Vill för alltid ha de emot mina men tvingas dra isär när hon gnyr till.
"Fan," utbrister hon och smeker den lilla magen. "Bebisen slutar aldrig kicka mig"
Med ett leende drar jag handen över t-shirten som knappt täcker hela magen. Jag till och med råkar skratta till och se chockat på henne när sparken når min hand, trots att jag känt de var och varannan sekund det senaste.
"Åh," mumlar jag och kysser magen och får Skyler att skratta. "Jag älskar den här magen"
Hon himlar med ögonen med ett svagt leende. "Man brukar säga bebisen"
"Shh," mumlar jag och trycker örat emot den fantastiska bulan och livet mitt livskärlek bär. "magen också, jag älskar min nya kudde," hon skrattar till, så överraskat att magen hoppar till. "Bebisen älskar ditt skratt lika mycket som jag, baby"
Jag ler med kinden emot magen när Skyler drar sina fingrar igenom mitt hår. Jag hade förmodligen kunnat somna här och nu, det skulle inte vara första gången. Men Skyler puttar tillslut på mig. "Liam behövde dig, Benjamin"
Jag hummar till svar och kysser magen igen. "Jag vill stanna här för alltid"
Jag önskar att jag kunde det. Kunde lyssna på bebisen dagarna långa. Kyssa Sky varannan sekund. Och mysa med mina tre redan existerande barn, nämligen Leah och våra två hundar. Jag lever drömlivet redan och är så bortskämd så att gå över till Liam som bor granne med oss verkar som en mardröm. Jag har till och med glömt bort att han ringde i panik och sa att han behövde hjälp akut. Men ärligt, skulle han ligga där döende skulle det ändå vara värt det att ligga kvar här extra länge. Jag menar, har ni mött Liam?! Han är ett jäkla pain in the ass.
"Benji!" Skriker Leah ifrån bottenvåningen. "Jag drar nu!"
Jag kastar mig upp så våldsamt ur sängen att Skyler hoppar till. "Vänta va?! Till vem?!"
Skyler himlar med ögonen. "Den där killen, du vet"
"Killen?!" Skriker jag tillbaks på Skyler som ser ut att vilja skratta åt mig. Men jag däremot är livrädd när jag kastar mig ned för trapporna. "Leah, sa inte jag till dig att du inte ens får träffa killar när jag är död?!"
"Benjamin!" Klagar hon och ger mig en irriterad min. "Jag är 12! Låt mig gå!"
"Du!" Utbrister jag och pekar med ett farligt finger emot henne. "När jag är död, kommer jag hemsöka varenda kille som bara tittar på dig. Och du, unga fröken, har jag inte ens ens hunnit planera vad jag ska göra emot!"
Hon himlar med ögonen. "Du är galen"
"Galen?!" Utbrister jag ännu en gång och ser förskräckt på henne. "Vad är ens det där?! Läppstift?!"
"Läppsyl!" Svarar hon och skakar på huvudet åt mig. "Snälla, Benjamin, du är knäpp ju!"
Jag himlar med ögonen. "Knappast knäpp för att reagera såhär när du ska ut och bli... kidnappad, våldtagen och mördad!"
"Jag ska träffa grannen!" Skriker hon på mig och smäller löst till mig med handflatan i mitt ansikte. "Vakna upp till verkligheten galning!"
"Tja," börjar jag långsamt. "hoppas för din skull att grannen är Liam"
"Du ska till Liam," svarar hon mig och smäller bort min hand när jag försöker dra ned magtröjan till att bli en riktig tröja. "Benjamin, du kanske döljer magen men du drar ned så hela brösten syns!"
"Vilka bröst?!" Utbrister jag och ger henne en av mina ondaste blickar. "Du är 12!"
"Hejdå!"
"Nej," mumlar jag och försöker stoppa henne. "Snälla Gud, varför fick du henne att växa upp?!"
Skyler som faktiskt tagit sig ur sängen vinkar hejdå till Leah som snabbt som ögat flyr ur dörren.
Så istället får jag ge mitt onda öga till Sky och peka på henne. "You better hope that's a boy! För jag är trött på tjejer!"