Lita på mig

61 - slutet

Benjamin Adams

Skyler ger mig ännu en anledning till att älska henne när hon praktiskt taget kastar mig på Leah efter min plan om att spendera dagen i hennes sällskap. Jag tror hon behövde en dag off, Skyler alltså, hon kommer helt klart tröttna på mig snart.

Det har gått ett bra tag sedan jag spenderade hela dagen med Leah. Men hon har inte förändrats ett dugg och det glädjer mig. Jag behövde en lekdejt på lekplatsen, glassdejt på Frozen Yoghurt. Skyler kommer så döda mig för att jag kallar det glass, men ändå.
Och så sist, ett lyssnande öra när Skylers helt klart behöver semester i mina ögon. Leah's öron passar perfekt att säga vad tusan man vill till, hon dömmer en aldrig. Vad tusan man än säger.
Leah och jag spenderar dagen åt att leka på lekplatsen, rita inne när vi åt glass och prata hål i varandras öron.
Hon svarar sådär dumsmart och söker enklaste vägen ut trots att hon inte behöver tänka.
"Jag är alldeles för kär i Skyler"
Leah ler i pappret. "Oroa dig inte Benji, hon är kär i dig med"
"Jag är dödstrött på Liam"
"Det är alla"
"Jag har mardrömmar igen"
"Sov hos mig då, Benji"
"Jag kommer aldrig kunna gå ur skolan med mina betyg"
"Då jobbar jag åt oss båda"
"Jag har har inte spenderat lika mycket tid för dig Leah"
"Jag förlåter dig"
"Jag vet inte vad vi ska göra med mamma"
"Vi kommer nog på nått"
"Jag vill verkligen fria till skyler"
"Som om det är något problem!"

Tja, du har rätt, Leah. I allt du säger. Det är inget problem, problemet kommer om hon säger nej.

Skyler Fox

Jag andas inte när jag möter Lukes ansikte, hans allvarliga och mordiska ansikte.
Pulsen flyger i taket och i ett desperat försök smäller jag igen dörren.. som stoppas av Luke's fot.
Så högt jag kan skriker jag Liam's namn. Tro mig; jag behöver honom när Luke ser ut sådär!
"Har du koll på din jävla idiot till pojkvän?!" Skriker han i ansiktet på mig samtidigt som han backar upp mig mot väggen.
Jag andas häftigt när jag hör frågan. Självklart vet jag vad det handlar om.
Han slår handflatan i väggen precis intill mitt ansikte. "Han fucking mördade mina 3 yngsta men riktigt duktiga män!"
Jag chockas av vad han precis sagt, så mycket att det bara flyger ur mig; "Jag vet, vem tror du ville ha de döda?"
Ilskan kokar nästintill över för honom men Liam rycker bort honom från mig så hårt att inte ens Luke hinner reagera förs han hamnat i väggen mittemot mig.
Pistolen avsäkras med ett klick och är nu tryckt emot hans huvud. Jag hinner för en sekund tro att det stannar så, men Luke har slagit vapnet ur Liam's hand på nästa sekund. Jag flämtar till när Luke svingar nästa slag i Liam's huvud. Han svarar snabbare än vad Luke svingade sitt slag på.
"Luke!" Skriker jag så ilsket jag kan och ska när han sträcker sig efter sitt egna vapen i byxlinningen stoppa honom.. men istället får jag nästa slag rakt på käften. Hade trappan inte varit där den är hade jag trillat i backen.
Både två stoppar sig i sina rörelser, först trodde jag det var för att jag blev slagen och därefter trilla men icke. Det är en extra; väl igenkänd, stark hand som är med i slagsmålet. Benjamin Adams står nämligen med handen runt Lukes hans hals. Argare än vad jag någonsin sett honom tidigare.
Med en blick på mig svartnar det ännu mer, på en sekund är den tillbaks på Luke med nu mord iblandat i den ilska blicken.
Liam ger ifrån sig ett skratt. "Wow, kompis, skulle aldrig gjort det om jag var du"
Liam hinner bara säga klart meningen innan Benjamin svingar det hårdaste slag jag någonsin sett någon svinga. Speciellt åt min pappas håll.
Man riktigt hör den höga smällen och Luke faller ned på golvet för att stanna där. Han kommer inte vakna upp på sekunden nu inte.
Helvete vilket slag, och helvete vad ont det måste gjort.
På Luke också såklart men hur fan är det med Benjamins hand?!
"Baby," mumlar han och faller ned på knä framför mig. "Liam, snälla ta Leah som står och väntar på trappan, ta för fan bakdörren in"
Liam nickar förmodligen till svar för jag hör inte ett ord, och att se honom nicka vore ganska omöjligt. Mina ögon är nämligen låsta i Benjamins.
"Fan, älskling, hur är det med kinden? Helvete alltså, det kommer inte se... normalt ut imorgon. Du kommer fortfarande vara vacker men du kommer inte se ut som vanligt"
Jag skrattar till. "Tror du detta är första gången jag blivit slagen? Jag är okej"
Han tar ett försiktigt, men ändå bestämt tag i min haka för att dra den åt sidan, med en tung andning inspekterar han min nyslagna kind. "Hur är din hand?"
Det blir hans tur att skratta till. "Min hand? Åt helvete men det var värt det"
"Jag har aldrig sett någon slå någon så hårt innan," säger jag och tar hans hand i min. "Din hand kommer inte att se... normal ut imorgon"
Han ler när han försiktigt kysser mitt huvud och leder mig in i hans famn. "Fan alltså, jag kommer mörda jäveln. Ingen rör min tjej"
Trots situationen pirrar det till i magen och jag vill limma fast hans läppar till mina. Hans tjej. "Jag älskar dig"
Han ser på mig. "You better, min hand gör ont som i helvete och jag har en Luke att binda fast till en stol"