Goood game player - The Fooo fanfiction

Kapitel 25 - sommarfest

- Om jag får fråga, varför gav du igen på Oscar på ett sådant sätt? frågade Omar aningen surt. Jag ryckte på axlarna och synade han från topp till tå. Ta det inte fel nu, jag gillar inte honom på något mer än som en vän men han var ganska söt ändå. De bruna tindrande ögonen, håret, personligheten, klädstilen, ja killen var perfekt på alla sätt och vis.

- Jag tänkte inte ens på det, det bara hände, svarade jag skamset. Jag hade hoppats på att vi kunde släppa det här redan nu för jag hade ingen större lust att prata om det.

- Men seriöst, det kan inte bara hända. Du måste haft något i baktanke när du bjöd in honom till dina läppar och sedan innanför dina kläder. Visst, han kan ju vara ett one night stand men han är för i helvetet Oscars bästa vän och sådant gör man bara inte, sa han argt. Det såg precis ut som att han skulle slita av sig allt hår han hade på huvudet och sjunka ner under marken för att han var så arg på mig.

- Jag är seriös när jag säger att det bara hände, det var inte tänkt eller planerat att jag skulle göra något sådant mot Oscar. Grejen var den att jag och Felix inte kunde hålla oss ifrån varandra och då blev det som det blev. Gjort är gjort, svarade jag argt. Han fnös till och skakade på huvudet åt mig. I hans ögon var jag förmodligen helt dum.

- Se till att reda ut det här nu, berätta för honom redan nu så att det inte kommer fram om några år då ni blivit tillsammans igen, sa Omar och klappade mig på axeln innan han pekade mot Oscar som kom gående ut genom dörren på baksidan. Jag suckade till, Oscar skulle aldrig förstå vad som hänt. Han skulle bara lacka ur och sedan försvinna iväg någonstans där han kunde få ta ut sina aggressioner utan att någon såg. Jag minns förra sommaren då han blev helt vansinnig när han såg mig stå i närheten av Ogge på volleybollplanen.

- Vad pratade du och Omar om som var så hemligt att ni inte kunde ta det där inne? frågade Oscar irriterat när han kom fram till mig. Jag ryckte på axlarna innan jag lutade mig mot staketet vid tomtgränsen på Felix baksida. Var han här för att bråka så skulle jag gå för jag var inte alls på humör att skapa något nytt drama om allt och ingenting.

- Vi bara pratade lite med varandra, typ sådär som vänner gör med varandra, svarade jag och gav honom ett halvhjärtat leende. Han var ganska fin idag med ett par hängande jeans, en mönstrad tröja och ett par sneakers. Det var typiskt honom att ha på sig något sådant och jag gillade det. Dock var han nästan finare eller kanske rättare sagt stilig igår när han bar kostym, det enda jag hade önskat var att jag var tjejen bredvid honom.

- Sedan när för du en konversation med Omar? frågade han skeptiskt.

- Ja man kanske ska vara lite snäll och trevlig mot sin pojkväns vänner, eller nej förresten jag glömde en sak - jag har ingen pojkvän för han byter tjej varenda dag, svarade jag surt och vände mig om.

- Så det var det allt det här handlade om, det var därför du pratade med Omar, hängde hemma hos Felix idag istället för att göra dig i ordning hemma hos mig och ignorerade mig, sa han och försökte ta ett steg närmre mig men jag ropade att om han tog ett steg till så skulle jag slå till honom hårt i ansiktet.

- Elin, jag älskar dig, okej? Tjejen igår var bara en vän, sa han och försökte få tag om min hand. Jag kände att tårarna var påväg igen så jag bet mig hårt i kinden för att hålla dem inne. Han älskar mig inte, han älskar alla andra tjejer men inte mig.

- Man kallar inte vänner för hjärtat, man låtsas inte som att ens flickvän inte finns och fanstämplar henne. Du vet mycket väl hur mycket jag ogillar pojkband, speciellt ert eftersom er musik är rent ut sagt hemsk. Era fans är hemska, har du inte sett vad jag fått ta för skit från dem bara för att min käre vän som är så kär i dig skapade ett dumt äckligt ryckte om mig. Om jag aldrig hade träffat dig förra sommaren så skulle jag aldrig fallit mig in i att gå fram och be om att få ta en bild med dig eller med någon av de andra killarna, svarade jag irriterat. Allt flög runt i mitt huvud och var som en enda smet.