Lita på mig

24 - Ett jävligt högt pris på ditt söta, lilla huvud

När jag kommer ned igen med handduken löst hängande på höfterna är tjejen fortfarande kvar. Hon sitter spritt språngande naken på köksön med min telefon i handen. Jag sliter åt mig den snabbt och ser att hon är inne i min och Skylers chatt. Jag läser endast det senaste sms:et eftersom det andra bara är massa långa texter.

Skyler 08:32
[ Antar att vi ses i skolan, Leah är lämnad och jag kan hämta henne sen också? Om du inte mår bra? :/// ]

Hennes underbara korkade munnar. Måste hon ha så många? Som sagt, jag behöver bara en för att kyssa henne.
Och.. vart i helvete är mitt älskade hjärta? Vi brukar skriva hjärtan.. men, tja, vad trodde jag själv? Hon såg, eller åtminstone hörde vad som hände inatt. Jag skulle aldrig ens skriva till henne om hon hade gjort så emot mig.
"Hon är rätt söt," mumlar tjejen och särar på benen med blicken på mig.
Jag förstår hennes avsikt.
"Gå och knulla dig själv!" Klagar jag och tjejen hoppar ned från köksön. Toppen, nu jag måste jag tvätta av hennes jävla rövsvett från bänken vi lagar mat på också! Toppen Adams, bara toppen!
"Mitt huvud gör ont," klagar jag med en suck. "Kan du dra åt helvete innan jag får bryt?"
"Älskling, det har du redan," fnittrar hon och där är det nog. Jag ville inte ens ha henne här från början.
"Du, idiot, ingen tjej har någonsin fått sova över här-" Börjar jag men hon avbryter mig ännu en gång.
"Åh baby, är jag så speciell?" Frågar hon med ett flörtigt leende.
Jag skrattar. "Nej, du är bara jävligt korkad!"
Med det sagt går jag ut i vardagsrummet, sliter åt mig hennes kläder och slänger de ilsket på henne. Jag väntar tålmodigt när hon försöker leka sexig medan hon långsamt klär på sig. Jag tittar inte ens på henne. Äcklad över att ha rört någon annan än-
Tänkte du precis säga Skyler? Idiot, hon har någon annan som rör henne nu...
"Klar?" Fråga jag och pillar stressat med mina händer.
"För dig babe, är-"
Jag avbryter henne tvärt. "Fattar du ingenting? Jag vill inte ha dig här! Stick för helvete!"
Jag puttar henne till dörren och det är inte förs då jag inser hennes tårfyllda ögon. Jag suckar trött. Måste hon gråta också? Jag orkar fan inte!
Jag gnuggar mig i ögonen medan jag ser trött på henne. "Vad väntar du på?"
"Du kan åtminstone tacka för inatt," suckar hon och lutar sig emot dörren.
"Tacka för vad? Mitt största misstag?" Frågar jag irriterat. "Stick nu!"
"Du är hemsk!" Skriker hon och jag tänker genast på Skyler när hon sa dessa ord.
"Jag vet," svarar jag oberört.
"Jävla player! Du sårar bara massa folk!" Frågar hon irriterat med tårar som hotar att svämma över. Precis som med Skyler...
"Jag vet," svarar jag lika ointresserad.
"Idiot, hoppas du får en könssjukdom," muttrar hon surt.
Jag ler svagt. "Kom med något nytt, är du klar nu?"
"Du vet du vad?" Frågar hon medan hon öppnar dörren. "Du förtjänar inte den där tjejen, hon Skyler"
"Tro mig," svarar jag och sväljer hårt. "Jag vet!"

Skyler Fox

Klockan 12:37 känner Benjamin Adams för att komma ned på jorden och sluta leka kung över allt och alla och kan för en gångs skull vara lite som vi andra och dyka upp i skolan. Men jag förstår honom, han borde vara helt.. slut från i natt.
När jag sitter där, lutandes emot Jasper med hans arm runt min midja öppnas matsalsdörren och in kommer han. Han som var anledningen till att jag grät mig själv till söms inatt. Jag vet inte ens varför. Det blev bara för jobbigt. Visst, jag brukar gråta nästan varje kväll men.. igår grät jag med endast hans namn i skallen. Det stör mig. Att bara för att han drog hem en hora och "tvingade" mig och Leah sticka, behövde jag gråta mig själv till söms. Det stör mig att hans handlingar har konsekvenser som påverkar mig. Det stör mig att han påverkar mig så hårt att jag ens bryr mig. Jag borde inte, men det gör jag. Jag bryr mig så mycket så det gör ont.
Alla blickar är just nu på Benjamin som med bestämda steg går mot vårt bord. Han har för första gången någonsin inte slitna jeans utan vanliga, tajta svarta. Hans svarta sneakers är också på, tillsammans med hans vita T-shirt och skinnjacka.
För att antagligen dölja sitt knullruffs till hår - har han en grå snygg mössa och solglasögon till hans antagligen trötta ögon.
Även fast jag inte borde, kan jag inte låta bli att tänka på hur snygg han egentligen är. Inte ens hans gräsliga personlighet kan förstöra den lilla detaljen.
Innan jag ens hunnit reagera har Benjamin tagit min hand och rykt upp mig från bänken. Jasper hinner inte reagera eller ens säga ett ord förs Benjamin tagit ett stadigare grepp om min hand och börja dra mig ut ur matsalen.
Tro mig, jag skulle gjort motstånd och jag hade skrikit om inte matsalen var full med människor som just nu är våran publik.
Benjamins hand är som vanligt, varm och mjuk. Synd nog har den handen rört henne. Så just nu hatar jag den mer än jag någonsin kommer kunna.
När vi äntligen hunnit ut ur matsalen rycker jag åt mig min hand. Benjamins ansikte ändras snabbt till förvirrat tills han ser ut att minnas vad som hänt och får tillbaka sitt neutrala ansiktsuttryck. Han säger ingenting, utan bara granskar min kropp och sedan studera mitt ansikte för att se vad som försiggår i mitt huvud. Men ärligt, jag vet inte själv.
"Du gillar honom, inte sant?" Frågar han tillslut med hes sexi-... Röst.. Röst, bara röst. Hes röst!
Jasper? "Det har du inte med att göra," svarar jag istället.
Han suckar. "Jag hatar detta"
"Vad?" Avbryter jag snabbt med en vresig röst. "Det är ditt fel att allt blev såhär"
"Jag.. jag mena bara avståndet du tar," svarar han och suckar ännu en gång.
Jag skrattar till. "Ännu en gång, ditt fel"
"Jag vet," hans röst låter så svag... "Det som hände igår kväll, jag-"
Jag vill så gärna höra fortsättningen men matsalsdörren öppnas och ut kommer Jasper. Då är det ingen bra idé att fortsätta samtalet.
"Är allt okej?" Frågar han innan han dyker upp vid min sida och kramar mig svagt bakifrån.
"Allt är okej, Jasper," svarar Benjamin vresigt. "Lämna"
"Lämna? Om du inte ser det, står min flickvän här, inte någon annanstans," någonting blixtrar till i Benjamins ögon när Jasper yttrar de orden.
"Well, ifall hon är här, kan väl du dra åt helvete?" Erbjuder Benjamin. "Ni måste ju inte vara tillsammans jämt"
"Vince ringde," säger Jasper plötsligt. Vem är Vince? "Han berätta om hans erbjudande till dig, varför sa du nej?"
Benjamin spänner hela kroppen när Jasper träffar hans svaga punkter. Men, det är ju inte med meningen Jasper gör så.
"Du vet anledningen," morrar Benjamin till svar.
Jasper ler osynligt. "Jag vill bara höra det högt"
"Visst," utbrister Benjamin högt, innan han ser på mig. "Du fick mig avstå från erbjudandet, erbjudandet du inte vet ett skit om. Anledningen är du, Sky"
Jag står som fastfrusen. Vad händer? Vad för erbjudande? Herregud, kan någon berätta vad som händer?
Jag ser inte ens mot Jasper, utan ser bara på Benjamin. Benjamin som bara har ögonen på mig. Vi står där, stirrandes innan Benjamin ser emot Jasper.
"Nöjd nu?" Frågat han lågt.
Jasper skakar snabbt på huvudet. "Jag menade ingenting illa.."
"Nej visst," avbryter Benjamin nonchalant.
"Jag visste inte att det var jobbigt för dig att erkänna för Skyler," fortsätter Jasper. Jag? Ja, jag står där som ett frågetecken. För jag vet inte ens vad han just erkände.
"Det var det inte, jag ville bara inte att hon skulle veta," svarar Benjamin och vägrar möta min blick.
Vad ville han inte att jag skulle veta? Vad är det där för erbjudande?
Plötsligt vänder sig Benjamin om och börjar gå. "Ses hemma," ropar han till mig över axeln men innan jag ens själv hunnit fatta vad jag håller på med har jag sprungit ikapp honom och tagit tag i hans arm.
"Vart ska du?" Frågar jag snabbt och ser mot hans fina ögon. Fina? För helvete sky! Skärp till dig!
Han himlar med ögonen och ser istället emot Jasper när han pratar. "Jag kom bara hit för att prata med dig, ostört. Jag kom inte hit för skolan, jag kom hit för dig"
Ännu en gång står jag där, utan att säga något. Jag kan skymta en sting av besvikelse i Benjamins ögon, men jag hinner inte tänka ut ett svar snabbt nog för han har redan stuckit ut igen. Antagligen för att hämta Leah och sticka hem.
När dörrarna till ingången slår igen vaknar jag till. Men vägrar se bak på Jasper.
"Vad var det för erbjudande?" Morrar jag lågt.
"Adams är boxare," svarar han bara.
Jag rynkar pannan fortfarande med blicken efter Benjamin. "Och? Förvånar mig inte? Kom till poängen"
"Han blev erbjuden ett jobb, som boxare," fortsätter Jasper allvarligt. "Han kan tjäna miljoner!"
"Varför sa han nej för min skull?" Frågar jag rakt på sak.
"För att det är i L.A," svarar Jasper och jag känner hans brännande blick i nacken. "Och i L.A finns människor som inte vill Adams gott"
Jag stönar irriterat. "Kom till poängen!"
Jasper fortsätter lågt. "Adams har ett jävligt högt pris på sitt huvud"
Han stannar där och jag tvingas vända mig emot honom. "Bara fortsätt, jag förstår fortfarande inte hur jag kommer in i detta"
"Det finns bara en enda som har ett högre pris än Adams själv," fortsätter Jasper allvarligt och lågt. "Och det är du"