𝙾𝚁𝙼𝙴𝙽𝚂 𝙳𝙾𝚃𝚃𝙴𝚁 𝟹 (HP-fanfic)

28.En speciell dag

Jag satt i en av sofforna i grupprummet när Draco kom och satte sig bredvid mig.
”Ska vi hitta på något särskilt imorgon? Eller ska vi bara ta en mysig fika i Hogsmeade?” undrade han.
Jag tittade upp från boken och mötte hans blick.
”Något särskilt?” undrade jag.
Hade jag missat något?
Draco höjde lite på ögonbrynen.
”Menar du allvar?” undrade han.
Jag knyckte till med axlarna och väntade på att han skulle förklara vad han menade.
”Du menar att du är den enda tjejen i hela skolan som inte har koll på att det är Alla Hjärtans Dag imorgon?”
Jag vaknade till.
”Ja, just det...” mumlade jag när jag insåg det.
Att den dagen var i antågande hade jag absolut inte missat. Det gick inte att missa med fnissiga tjejer och lite extra kärlekstrams i korridorerna. Jag hade bara missat vilken den exakta dagen var.
”Ska vi göra något särskilt? De flesta par ska väl till Madam Puddifoots’. Det brukar vara lite extra tema där under dessa dagar. Jag kan uthärda alla rosa hjärtan och kärlekstrams om du vill gå dit”, sa han uppoffrande.
Jag log lite snett.
”Jag vet inte om hångeltävling med ett stort antal andra par än min typ av romantik... Inte är jag så mycket för rosa hjärtan och glitter och sånt heller... Det skulle vara roligt att hitta på något själva...” mumlade jag lite tankfullt.
Ett leende spred sig över Dracos ansikte.
”Vi kan väl säga att jag överraskar dig med något? I morgon efter frukosten så kan jag avslöja vad jag hittat på. Jag ska se lite hur jag väljer att göra, men jag har några idéer. Ska bara se vad som fungerar bäst...”
Jag besvarade hans leende och nickade.
Det kunde jag gå med på. Draco kände mig nog tillräckligt bra vid det här laget för att hitta på något som jag skulle uppskatta.
Det lät faktiskt lite spännande med en romantisk överraskning och framför allt när Draco borde ha en klar bild av vad jag uppfattade som romantiskt.

När jag steg upp på Alla Hjärtans Dag kunde jag inte hitta Draco någonstans, så jag fick gå ensam till frukosten.
Lite spännande var det då han uppenbarligen hade något på gång.

Precis när jag steg in i Stora Salen fick jag syn på honom.
Han stod bredvid Slytherins bord och väntade på mig.
Jag såg överraskat på honom då han hade ytterkläder på sig och bar en mörkröd ros i ena handen, medan min ytterkappa hängde över hans arm.
Han gick fram till mig och bugade lätt när han gav mig rosen.
”Är du beredd?” undrade han med ett roat leende.
Jag tog emot rosen och nickade.
Några tjejer gav mig lite avundsjuka blickar.
Han hjälpte mig att ta på mig kappan och bjöd mig sedan armen.
Jag lade min arm runt hans och följde honom ut ur stora salen, genom en korridor och vidare ner för en trappa som jag inte gått i på evigheter.
Den ledde ner till den lilla hamnen under slottet där de små båtarna för förstaårseleverna brukade lägga till vid varje nytt skolår.
Det var lite småmörkt där nere då öppningen ut mot sjön var överväxt med klätterväxter som såg bruna ut i vinterkylan. Några facklor lyste ändå upp tillräckligt för att jag skulle se vad som fanns där.
I det mörka vattnet låg flera små båtar och guppade knappt märkbart. På stenkajen stod en korg bredvid några stora, tjocka filtar.
”Listat ut vad vi ska göra?” undrade han.
”Picknick?”
”Precis. Stig i här.”
Han bjöd mig handen för att hjälpa mig ner i en av båtarna.
Jag steg försiktigt ner i den för att den inte skulle tippa och satte mig, innan jag tog emot de saker vi skulle ha med oss.
Draco klev i båten han med och satte sig bredvid mig, innan båten sakta gled ut ur den lilla grottan.
”Hur fick du låna en av båtarna? Dumbledore gav väl lov hoppas jag?”
Draco fnös.
”Det är väl klart att jag har lov, men frågade jag inte Dumbledore. Han har ju nästan aldrig tid ändå. Jag frågade Umbridge och hon sa ja direkt.”
Jag höjde ögonbrynet mot honom.
Han flinade lite.
”Du menar att du hittade på någon historia som hon trodde på?” frågade jag retsamt.
”Inte direkt... Jag sa att jag ville ge dig en respektabelt Alla Hjärtans Dag och tyckte att allt i Hogsmeade kändes så tråkigt och dessutom ville jag ha en fin dag med dig, utan hånglande par och annat oanständigt. En riktig gentleman skulle såklart inte göra närmanden utan att först vara vuxen och förlovad, så det kändes fel att ta med dig på en dejt i byn där alla par klängde på varandra. Jag ville tillbringa kvalitetstid med dig och prata civiliserat, så jag frågade om jag antingen fick låna kvastarna, eller om hon hade något annat förslag som skulle imponera på min dam. Hon föreslog faktiskt båtarna själv.”
Jag fnissade till.
Jag kunde precis föreställa mig Draco med sin inställsamma röst som pratade med Umbridge om en anständig Alla Hjärtans Dag, utan kläng och hångel. Hon måste ha fallit direkt för en så anständig gentleman som ville uppvakta sin dam på ett väluppfostrat vis.
Draco log bara mot mig och vi såg oss sedan om för att njuta av utsikten.
Isen på sjön hade i alla fall smält helt och hållet. Det hade varit mörkt när jag suttit i en båt som den här senast, så det var lite spännande att se allt i dagsljus.