Twitter

3.8K 45 0
                                    

Jag hade inte varit ensam hemma på ganska länge så det var väldigt skönt att få vara för sig själv lite, jag orkade inte med att göra så mycket men jag  orkade med att läsa böcker, jag läste och läste och läste men till slut orkade jag inte läsa mer så då bestämde jag mig för att jag visst skulle gå ner för trappan och äta lite, trots Harrys ord.

Jag gjorde mig en macka och kokade mig lite te, det smakade inte lika gott som det brukade göra men jag tryckte i mig det ändå, jag satte mig i soffan och kollade på ett program, det var egentligen ganska ointressant men jag ville att tiden skulle gå fortare, jag saknade Harry. 

Harrys p.o.v 

-Killar upp på scenen om 7 minuter! Ropade en kille till oss, vi reste oss upp och började gå mot scenen. 

- Jag vet inte om jag kan göra det här, sa jag och tittade på Liam. 

- Varför? Vad är fel?

- Det känns inte bra att ha Mathilda hemma själv, dessutom är hon ju riktigt sjuk, tänk vad mycket som kan hända henne... suckade jag. 

- Harry, du kan inte vara med henne exakt hela tiden,hon har ju varit själv förut i livet och dessutom kan du inte låta fansen bli besvikna, jag lovar att hon kommer klara sig och hon skulle ringa om det var något, eller hur?

-Jaa det är sant...

-Precis, nu gör vi den här konserten!

Vi gick ut på scenen och började med att sjunga What makes you beautiful, fansen skrek och vi killar hade det riktigt roligt! Vi hoppade och sjöng, Louis ramlade, Liam pratade med publiken, Niall hoppade fram och tillbaka och Zayn vaggade runt på scenen och tog i i tonerna så taket höjde sig. 

Mathildas p.o.v

Mitt i programmet stannade allt upp, jag tittade mot ytterdörren, jo visst var det någon som knackade, jag vågade inte öppna dörren utan ställde mig bara och glodde på den.

-Hej Mathilda, jag vet att det är du, du vet väll att jag inte kommer ge upp förrän du har fått vad du förtjänar, eller hur? 

Jag svarade inte, bara försökte hålla igång andningen som vanligt så jag inte skulle hamna i chock.

Efter några sekunder bankade det till hårt på dörren igen och någon ryckte i handtaget. 

-Jaså du har låst nu för tiden, jag kommer tillbaka, och så hörde jag hur fotsteg försvann längre bort i korridoren.

Jag andades ut länge, gnuggade mig i håret och tog några steg tillbaka, jag satte mig i soffan igen och började kolla igenom twitter för att ha något att göra. Det hade kommit sjukt mycket hat och ändå hade jag bara känt Harry i några dagar. ''Gumman du är alldeles för ful och klumpig för att ha Harry som pojkvän.'' ''Är ni tillsammans kommer jag döda dig.'' ''Harry förtjänar någon smalare och finare.'' osv, jag försökte att inte ta åt mig utan att lägga undan mobilen i stället, men det drog ändå uppmärksamheten ifrån tvprogrammet. 

Rätt som det var hörde jag hur låset i dörren låstes upp försiktigt och att någon drog ner handtaget.

Her pastOn viuen les histories. Descobreix ara