Good morning

3.9K 55 6
                                    

Ärligt talat kommer jag inte på senast jag var så rädd som nu, jag sneglade försitktigt mot dörren och mot min förvåning var det Harry som stod i dörröppningen, inte Johan.
-Vad händer? Hur är det? Ropar Harry och går fram mot mig.
-D-det är lugnt, jag visste bara inte att du skulle komma hem så tidigt, eller ah, inte hem, hit.
-Det är okej, du kan säga hem, jag känner mig hemma här, frågan jag ställer är vad du gör här? Jag trodde vi hade en deal om att du skulle ligga i sängen.
-Harry, jag kände att jag kunde sitta här, så då gjorde jag det, förlåt, men allt kan du inte kontrollera.
-Förlåt,förlåt. Klart du får sitta här om du vill, vill bara inte att något ska hända.
- Nej jag vet, tack. Sa jag och reste på mig för att gå på toa. 
Han följde mig med blicken men sa ingenting, bara tittade och suckade.
Jag bestämde mig för att borsta tänderna och sedan gå och lägga mig i min säng, jag kröp ner och drog täcker över mig och höll precis på att somna in när jag hörde att någon kröp ner bredvid mig. 
-Är det okej? Att jag ligger bredvid dig? 
-Visst, håll om mig sa jag i bestämd röst, som att jag skulle bestämma det när det var hans val, men han verkade inte reagera på det utan tog sin hand runtom min midja och höll mig tätt intill honom, jag kände hur han andades i min nacke och rös till av välbehag. 
-Du är trygg här, du kan sova nu viskade han i mitt öra. 
-Tack sa jag innan jag somnade. 
Jag vaknade av att Harry rörde sig bredvid mig, han låg och vred sig i sängen och det såg ut som att han var i en dröm, han svettades och gnydde och såg jätterädd ut. 
-Harry? Harry!? Ropade jag och skakade i honom. 
Han satte sig upp i all hast och andades hastigt. 
-Förlåt, förlåt, han andades ut. 
-Jag drömde en hemsk dröm, men du är okej, visst är du?
-Jag är okej, är du okej? Frågade jag orolig. 
-Är du okej så är jag okej, somna om nu, jag klarar mig.
-Okej bra, väck mig om du inte kan sova. 
Han nickade och kröp tätt intill mig igen. 

Harrys p.o.v
Det blev inte så mycket mer sömn den natten och jag ville inte väcka Mathilda, hon behövde vila ut så mycket som möjligt. Jag gick upp och drog på mig rena kläder och kom på att vi hade ytterligare en konsert idag, jag suckade nästan och tyckte det var jobbigt att inte kunna känna mig avslappnad med Mathilda gåendes här hemma. 
Jag gick sakta ner för den knarrande trappan och gjorde i ordning frukost och tände levande ljus. 
-Vill du vakna och äta frukost med mig frågade jag och pussade henne på pannan.
-Jag kommer sa hon trött och jag vände mig om och gick ner igen.
Telefonen plingade och jag hade fått ett sms av Liam ''Var allt okej hos Mathilda? Hur mår hon? Jag tänkte på det, om du är orolig över att hon är hemma själv kan du ju ta med henne hit sen, Eleanor kan ta hand om henne under tiden sa Louis''.
Jag funderade lite och övervägde det till en bra idé, då behövde jag inte oroa mig om henne lika mycket. ''Hon är okej, jag tror faktiskt att jag tar med henne sen, syns sen''. svarade jag.
Mathilda kom ner för trappan och satte sig vid frukostbordet. 
-Hur är det med dig nu? Du såg inte ut att må bra i natt när du vaknade från den där drömmen, sa Mathilda medan hon började på sin portion flingor.
-Det är okej, bara en hemsk dröm. Du vi har en konsert idag igen, och jag skulle verkligen uppskatta om du vill följa med mig dit och bara vara där? Du anade inte vad jag oroade mig över att du gick själv här hemma igår, du behöver inte göra mycket, du kan bara lägga dig och sova någonstans, eller gå runt och äta all mat som finns där, eller umgås med Eleanor eller Perrie eller Sophia eller vad som helst, bara vara i samma byggnad, vill du det? 
- Haha, absolut, jag följer med, men du vet att du inte behöver oroa dig, jag klarar mig, men visst, jag följer gärna med och se hur du har det!
-Vad bra, vi åker vid 4, är det okej? 
-Japp blir bra. 
Egentligen sa min kropp till mig att jag inte orkade med det här, men jag ville inte säga det till Harry, han skulle bli så orolig och kanske skippa sin konsert och det vill jag inte att han ska göra, det löser sig säkert.

Her pastDär berättelser lever. Upptäck nu