Her past

Dream

Jag satt med ansiktet i händerna ända tills jag hörde Harry komma in genom dörren, 2 timmar senare.

-Hemma! Ropade han från hallen.

-Kommer snart! Svarade jag och reste mig upp, tog 2 djupa andetag och gick ut genom dörren. 

Han stod precis utanför toalettsdörren och kasta sig fram i en kyss.

-Jag älskar dig, sa han. 

-Jag älskar dig också.

Han fångade in mig i en stor varm kram och tog sedan min hand och ledde mig upp till sängen där han bäddade ner mig under täcket.

-Jag ser hur trött du är, lägg dig och vila medan jag fixar med maten.

-Tack Harry sa jag och log.

Konstigt nog så somnade jag ganska snabbt.

Dröm:

Jag går i korridorerna i sjukhuset med armarna i kors och huvudet nedsängt. 

Plötsligt hör jag någon börjar skrika ifrån pappas rum.

-NEEEEEEEEEJ skriker mamma och tårarna rullar fort nerför hennes kinder.

Respiratorn piper längre inte i några hjärtslag utan piper bara i en förskräckligt hög, lång ton som ilar i mitt huvud. Doktorn som lovade att föra pappa tillbaka till liv står och skakar på huvudet och suckar innan han stänger av respiratorn och ger mamma en klapp på axeln innan han lämnar rummet, han smiter förbi mig och säger ''jag beklagar'' innan jag störtar fram mot pappa. 

Slut på dröm

Harrys p.o.v 

Jag hade precis blivit färdig med den mesta av maten och skulle nu duka fram lite fint till våra gäster. Mathilda kom gåendes ner för trappan med en skräckslagen min. Jag går fram till henne och hon kramar om mig. 

-Hur är det? Frågar jag. 

-Bara en hemsk dröm, det blir bättre snart svarar hon och jag kramar om henne hårt och smeker henne på ryggen.

Hon släpper taget och går in i köket.

-Behöver du hjälp med något? Frågar hon.

-Nej jag tror att det är lugnt för tillfället. 

Hon nickar och går upp för trapporna igen. Efter ett tag kommer hon ner för trappan för att det har plingat på dörren, hon är klädd i en svart långklänning och har lockat sin långa hår. Jag ler mot henne och hon går emot dörren för att öppna. Väldigt beredd står jag bakom henne med händerna om hennes midja ifall det skulle vara Johan, som tur är är det bara våra gäster som har kommit. 

-Hej, jag heter Mathilda, välkomna! Säger hon och kramar om dem alla. 

Niall kommer fram till mig och lyfter på ögonbryna, jag bara skrattar åt honom. 

Med en gång blir det ett väldigt prat i rummet och alla verkar ha det trevligt.

Mathildas p.o.v

Det plingar i min telefon som ligger ute i hallen och jag går dit för att kolla vem det är som har skrivit och om det är något viktigt. Till min förvåning står det Från Johan.

-Kom ut utanför porten, annars skadar jag dig och alla dina vänner inom snarast.

Mitt hjärta slår dubbla slag och min andning blir svag som vanligt, jag vänder mig om och kollar in i rummet där alla pratar och skrattar och försöker smyga ut ur dörren. Plötsligt tar någon tag i min hand och Harry kollar skarpt på mig. 

-Vart ska du?

-Harry snälla släpp, jag måste gå ut.

-Vad ska du göra ute?

-J-jag måste ta luft.

-Ge mig telefonen.

-Va? Varför?

-Ge mig telefonen, 

Han sliter den ur handen på mig och läser Johans sms,

-Hade du tänkt att gå ut till honom?

-Harry du ser ju själv att gör jag det inte kommer han skada alla som sitter där inne, inklusive dig, det går inte, jag måste gå ut.

-Aldrig att du går ut, du stannar här.

-Det går inte, jag måste gå ut säger jag och klampar ut från dörren.

Han tar tag i min hand igen.

-I sådanna fall följer jag med. 

-Han kommer inte bli glad om han ser dig.

Då stannar jag innanför dörren så han inte ser mig men jag ser er.

-Varför är du så envis? Jag klarar mig.

-För att jag inte vill att du ska råka illa ut, jag ska skydda dig, har du glömt? 

-Tack säger jag och ler mot honom.