<24> hans läppar mot mina

Start from the beginning
                                    

"Du får inte veta det nu " Fräste han ut med samman pressade tänder. Jag ryckte förvirrat bak med ryggen mot sättet. Under hela bilresan var det en stel tystnad runt oss och ingen av oss gjorde något åt saken.

När vi var framme så gick Diego argt in på sitt sovrum. Jag gick till köket där resten av killarna var och satte mig med de. Jag suckade högt och killarna gav mig frågande blickar.

"Diego " och de nickade instämmande. Hur kan en människa var så irriterande? Jag reste mig upp och gick till kylskåpet och drog argt upp det.

"Herre jävlar, hur mycket äter du? " fråga Nico och killarna nickar instämmande. Jag kände hur min irritation växte för varje ord hans läppar lämnade.

" Skit i det du! " fräste jag och kollade runt i kylskåpet efter något att äta men det var helt tomt. -"Någon får ta med mig och handla mat? Gnällde jag och kollade på killarna men de undvek min fråga. Jag sucka högt innan jag bestämde mig för att leta upp Diego.

Jag gick upp och knackade på Diego sovrums dörr och öppnade den. Det jag såg framför mig var något jag sent skulle glömma.

"Diego vi har ing- " hann jag säga innan jag insåg vad jag har kommit till.

Diego och fem halvnakna tjejer som sitter i sängen runt om kring honom medan han och en tjej äter upp varandra. Dom alla satte sig upp och kollade på mig, en av tjejerna bitch blickade mig.

"j-jag öhhhm.. "

Jag stängde dörren fort och gick ner igen och satte mig bredvid killarna.

Varför kände jag mig så ledsen för? Jag kunde omöjligt har känslor kvar för honom. Aldrig aldrig att jag har kvar de. Det var ju för fan två års sedan! De både väll ha läkt vid detta laget?
•••

Efter en stund såg jag hur samma tjejer lämnade huset. Diego gick fram till mig med bar över kropp.

" Vad var det du ville förut?" fråga han medan han spände sin kropp. Jag stirrade djupt inne i hans ögon för att inte förlora koncentrationen och börjar stirra på hans magrutor. Det får bara inte hända.

" Kan vi gå handla? Det finns ju ingen mat här " gnällde jag och han sucka högt. Men alltså det finns inget viktigare än mat visst?

" Seriöst, störde du oss bara för det? " fråga han och sucka högt innan han sa " Möt mig vid bilen om 5 minuter." Jag  ställde mig upp innan jag gav honom en lätt puss på kinden.
Varför gjorde jag så för? Antagligen blev jag så glad över att få mat!! Diego vart helt chokad och killarna började skratta när de såg själva händelsen. För det hade varit år sen vi var så nära. Jag gick stelt förbi honom och bytte om till svarta jeans med en enkel vit t-skirt. Jag tog på mig skorna och vi satte oss i bilen.

När vi har handlat färdigt så lägger vi all mat i bakluckan på bilen och kör " hem " igen. Diego och jag har inte sagt ett ord till varandra på hela resa. Jag sliter stressat upp dörren så att jag kunde komma bort från Diego som stirrade på mig. På vägen in ser jag att killarna är framför spegeln medan alla försöker fixa sitt hår. Jag kollar underligt på de innan jag skakar på huvudet. Vilka är det jag egentligen lever med?

Adrian ger mig en lustig blick innan han sträcker ut en påse med kläder i. Om jag var förvirrad innan så vet jag inte vad jag är nu. I påsen ligger den en svart tajt klänning som slutar precis under rumpan. Jag ger honom en är seriös blick som svars får jag bara en enkel nickning. Fasen också detta innebär att jag behövde vara med på ännu ett uppdrag. Jag följde efter killarna som gick ut till den svarta bilen. Jag satte mig längst bak innan jag drog min svarta tröja över huvudet, och märkte hur killarnas blickar brände bakom min nacken. Jag låtsas som att jag inte märkt något utan försätter med att byta om. Efter att jag är klar borstar jag slarvigt mitt hår och låter mitt mörka hår hänga vid axlarna. Bilen stannar och jag kollar förvirrat runt och ser att vi befinner oss på en fancy resturang. Jag drar på min skinnjacka då det var lite kyligt ute samtidigt drar Diego mig närmare. Detta innebär att jag måste tillbringa mer tid med honom. Tid jag inte ens ville ägna honom.

Diego öppnar dörren innan han går fram till en av de borden och drar fram stolen till mig. Jag slår mig ner medan jag intensivt väntar på det andra gänget som de ska göra ett slags byte med. Jag har varit med i sånna uppdrag pt Nathan men detta var på en helt annan gräns. Plötsligt hör jag skottlossning mot oss och innan jag vet ordet av är jag neddragen med Diego över mig. Snabbt tar jag ut min pistol från min midja och skjuter ner den svart klädda mannen. Utan att jag vet om det blir jag kastad mot väggen sen hör jag ett högt skott som avfyras. Framför mig ligger Diego med ett skot vid sidan av magen, precis där jag hade stått för några sekunder sen. Jag känner hur mina ögon blir glansiga och strax därefter bröt helvetet ut. Jag drar med mig Diego till hörnet som jag för tillfället använder som ett gömställe. Jag böjer mig ner mot honom för att kunna stoppa blödningen med mina händer tryckta mot såret. Dock blir blödningarna mer och mer tillslut river jag av mig min klänning så att det bara är trasor. Jag trycker den hårt mot hans sår och väntar ut tills killarna hunnit döda de andra.

" Selena? Jag bryr mig fortfar" Jag tystar ner honom genom att pressa mina läppar. Där stod jag i underkläder och kysser personen som jag trodde att jag hatade. I själva verket ville jag inte inse att jag älskade honom, för mycket. Jag drar ifrån och be möts av ett litet flin på hans rosa mjuka läppar.

" Jag visste att du fortfarande älskar mig och brevet var ifrån mig. Jag ville aldrig att du skulle hata mig. Det gjorde så jävla ont varje gång jag såg på dig. För jag insåg det jag egentligen förlorade. "

Mina tårar har sakta börjat rinna nerför mina kinder och snart ser jag att tårarna även formas på Diego ögon. Detta var första gången jag någonsin sett honom gråta och dessutom för en tjej. En tjej som jag.

" En underbar, vacker och en fruktansvärt otrolig utstrålning av att bara hjälpa andra människor. En tjej som egentligen inte tillhör den här världen för hon var värd så jävla  mycket mer än detta. Tjejen jag föll för och som fortfarande finns i mina tankar är den underbara flickvännen, syster och vännen hon är. För helt ärligt är du allt för mig."

Jag hör hur mitt egna skrik ekas i rummet när han stänger sina ögon. Det kändes som att mitt hjärta ännu en gång krossades. Han sista ord var att jag var allt för honom. Skriken ändras till ett desperat rop på hjälp. Min svaga kropp dras in en hård kram av ingen mindre än Adrian. Även killarna brister ut i gråt framför deras livlösa bästa vän, chef och mest av allt bror.

Där satt jag framför killen jag älskade mest av allt. Skillnaden nu var att han inte hann höra hur jag egentligen känner för honom.

Ett hög ljud skratt ekar och jag kollar förvirrat ner på Diego som vrider och vänder på sig av skratt. Ilskan höjs när jag inser att han bara skämtade. Min ilska byttes snabbt ut till glädje för det var ännu inte försent att berätta hur jag egentligen känner. Jag pressar mina läppar hårt mot hans och jag känner hur vi båda ler igenom kyssen.

Jag behövde inte säga mer,

För nu vet han hur mycket han betyder för mig.

Skrämde er där va ;) resan för Diego och Selena är långt ifrån över

Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.


Skrämde er där va ;) resan för Diego och Selena är långt ifrån över. Det samma gäller för  Madison och Nathan.

PUSS & KRAM

Unforgettable Love // REDIGERAS Where stories live. Discover now