Everybody says I'm sleeping with the enemy
Jag tror inte ni förstĂ„r hur det kĂ€nns att Ă€lska nĂ„gon. Ălska nĂ„gon mer Ă€n sig sjĂ€lv att man Ă€r villig att offra precis allt. Det var det han trodde aldrig skulle hĂ€nda. Att bli kĂ€r. Att bli förĂ€lskad. Det...
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Jag känner hur jag börjar komma tillbaka till verkligen. De ska fan få ångra sig, att de ens hade mage att kasta in mig i en skåpbil. Jag försöker resa mig men kedjan runt mina händer drar tillbaka mig. Jag suckar medan jag lutar mig mot denna kalla väggen. All möjliga tankar börjar snurrar runt i mitt huvudet och minnena om Diego börjar komma tillbaka. Hur han sa att han älskade mig men sekunden efter låg han med sin jävla äckliga assistent. Är det egentligen kärlek eller är jag bara allmänt korkad? Senare insåg jag att " de tre speciella orden " bara var bullshit. Jag borde ha insett det vid det laget.
Jag kysste honom lätt på munnen innan jag åkte vidare till vårt gängs hus. Jag visste att Nathan var skit förbannad för han hade fått veta att jag var tillsammans med Diego. Nathan och Diego har hatat varandra sen de var små. Jag antar väll att det är en familje grej. Jag körde vidare med Nicolas vid min sida. Även om båda gängen hatade varandra ville Nico följa med som ett stöd. Som jag förövrigt är glad över. Antagligen var Nathan skit sur och gick runt flera varv runt huset. Jag parkerade framför huset innan jag klev ut ur bilen. Det hade blivit sent ute men jag var nu redo att möta Nathan. Tillsammans med Nico vid min sida öppnade jag försiktigt dörren. Som förväntat gick han runt medan de andra killarna försökte stoppa honom. När han såg mig, såg man hatet och smärtan jag hade orsakat i hans blick. Utan att jag märkte det pressade han mig mot väggen. Jag flämtade till medan Grayson försökte få bort honom.
" Vad fan tror du att du håller på med? " Han skrek ut orden i mitt ansiktet samtidigt som han pressade mig hårt mot väggen. Jag bet mig själv i kinden innan jag stirrade in i hans kalla blick.
" Är du helt trög eller? Fattar du inte att han vill bara knulla dig sen är du inget för honom?"
Jag måste erkänna att orden som lämna hans mun sårade mig. Sjukt mycket. Men liksom han vet inte ens hur det känns att vara kär. Hur man längtar efter personen och att det första man ser är personen. Hur desperat man blir och vill göra allt för personen.
Jag puttade bort honom från mig så att jag kunde ta mig därifrån så fort som möjligt. Jag kände nästan inte igen honom för Nathan som jag minns skulle aldrig göra så mot mig. Men jag klandrar inte honom för trots allt så svek jag honom.
" Så klart som fan att du inte vet något om kärlek? Har du någonsin älskat någon än dig själv?" Jag spottade ut orden.
Utan att invänta ett svar från honom stormade jag ut ur huset. Fan ta honom. Jag ryckte upp bil dörren och tänkte sätta mig men Nico placerade sin hand framför. Jag kollade irriterad på honom innan jag gick runt bilen för att sätta mig i passagerarsättet. Jag kollade ut i fönstret och lät min tankar svepa förbi. Jag klev av bilen innan jag gick upp mot huset, som jag hade tillbringat mina dagar på de senaste veckorna. Mina steg gick snabbare medan jag rörde mig mot Diegos sovrum. Jag öppnade dörren och synen jag ser är bokstavligen det värsta jag någonsin sätt. Framför mig stod Matilda, hans assistent, och hånglar upp honom. Han kollar upp och möter min förkrossade blick.
