Unforgettable Love // REDIGERAS

< 21>" Dead people don't cry "

Liam POV

Jag gick argt iväg efter att jag hade insett att det var Benjamin. Jag kunde inte kolla på när Luke bröt ihop. Föreställ er hur Madison kommer känna, när hon får veta att hennes enda vän från barndomen har gått bort? Hon kommer bli helt förstörd, jag måste hitta henne innan de gör henne illa. Jag hatar verkligen Black shadow. Bara om jag visste var de befinner sig kunde jag en gång för all döda alla i gänget. Jag satte mig i bilen innan jag gasade iväg. Jag måste hitta ett sätt. Ett sätt att få tillbaka de utan att någon av de är skakad.

Jag gick tillbaka till huset och såg att det låg ett kuvert utanför dörren. Vad fan är det med alla och lämna paket? Egentligen orkade jag inte bry mig men jag rev sönder kanten av kuvertet. Jag läste tyst för mig för att ingen annan var här.

" Någon i ert gäng är en bedragare och hjälper era rivaler. Försök att lista ut vem det är och då hittar ni Benjamins mördare"

XOXO painkiller

Jag läste om och om igen men fattade fortfarande inte nått. Någon i vårt gäng jobbar med pappa gäng men vem kan  det vara? Liksom alla i vårt gäng är som en ända stor familj och varför svika sin familj för. Det slog mig ganska snabbt att anledningen till varför Black Shadow alltid låg ett steg före oss. Det beror på att nån från vårt gäng ger information till de. Jag suckade besviket för nu hade våra problem blivit ännu större än de redan var.

Jag ser hur deras bil rullar upp på uppfarten och dörren öppnades. De kliver ut med Benjamins döda kropp. Fyfan vad den som gjorde det kommer få lida. Jag slänger en snabb blick på Nathan en blick som han verkade fatta. Vi gick in vårt kontor innan jag låste dörren bakom oss. Jag gav honom kuvertet och han läste det. Det märktes att han fick en bekymrad rynka mellan ögonbrynen.

" Vad ska vi göra?" Frågar jag efter tag av en stel tystnad för att avbryta den. Han harklar sig innan han kliar sig nervöst bakom huvudet.

" Ehm vi ska inte säga något till de andra utan vi låtsas som om inget har hänt. Ifall någon beter sig konstigt så följer vi efter den" Sa Nathan enkelt hoppas bara att han rätt. För allas skull alltså!!

MADISON POV ( Tidigare )

Hans skrik ekar i mitt huvud gång på gång och scenen spelas upp i min hjärna flertal gånger. Hur Ariana höll i pistol riktad mot Benjamin som satt fast bunden på en stol med en tejp runt sin mun. Jag kunde se rädslan i hans ögon, man såg verkligen hur förstörd han var. Hela han hade sår på hela kroppen och de hade tydligen torterat honom. För tro mig det sågs. Jag skakade besviket på huvudet med min blick riktad mot Ariana. Denna människan stod mig nära för några veckor sen. Men under ett fåtal dagar hade jag fått en ny synvinkel på henne. För hon var bokstavligen ett monster med ont hjärta. 

Jag försökte ta pistol från henne men pappa höll i mig och jag kunde inte komma ur hans greppet. Jag slog och sprattlade med händerna mot honom. Men inget verkade fungera utan hans grepp blev ännu hårdare.

" SLÄPP MIG " Fräste jag ut och sparkade och skrek men han släppte inte mig. Vad fan är hans fucking problem egentligen? Hur sjuk är han, den jävla psykopaten. Jag bokstavligen skäms för att kalla honom " Pappa".

" Kolla nog hur han kommer dö för i detta ögonblicket är det ända som kommer finnas i dina tankar. " Ariana flinade mot mig innan hon gick närmare mig. " Hm vem ska jag ta, dig eller honom?" Hon flyttade pistolen åt mitt håll och jag höll andan djupt. För denna kvinna var verkligen.

" Exakt samma sak som ni gjorde mot min bror. Ni tog den jag älskade mest på hela jorden nu är det ert tur " Hon flinade ännu mer innan hon placerade pistolen vid min hals.

" Jag frågar er en gång till annars får turen bestämma vem som får leva?!" Fräste hon ut och kollade på Benjamin. Mina tårar hade nu lyckats fly från mina ögon.

" Ta mig, förlåt Madison!" Viskade han fram och jag stretade emot för jag ville inte att han skulle göra det. Jag älskar honom allt för mycket!

" Vår prins har talat!"
Med det sagt så tryckte hon på avfyra knappen och ett högt skrik ekade i mina öron. Jag kände hans blod som kom på mina kläder och mitt ansikte. Jag såg hur hans livlösa kropp ramlade ihop på golvet.

" BENJAMIN NEJ " Skrek jag skräckslaget ut. Det som inte fick hända hade precis hänt. Jag hade dödat honom, allt var fucking mitt fel bara om jag hade öppnat munnen tidtagare. "Pappa " släppte mig och jag föll på golvet med en hård duns. Jag kröp fram till honom och la hans huvud mot min knä innan jag bröt ihop och snyftade högt. Han får inte dö, det går inte. Det bara går inte för vi är Benji och Madde.

" Snälla lämna mig inte. " Snyftade jag tyst fram. Jag kollade hans puls och insåg att han fortfarande andades. Jag tig ett djupt andetag innan jag la mina händer för att stoppa blödningen. Jag såg hur han försökte att prata men att inget kom ut. Jag försökte att trycka emot hans sår så att han inte förblödde allt för mycket.

" Jag är ledsen Madison för att jag inte kunnat vara vid din sida. Men du ska veta att jag oavsett vad som händer kommer jag alltid älska dig? " Jag hyschade honom för jag ville inte att han skulle anstränga sig för mycket. Dörren öppnades och Adriano och Antonio kom in innan de släpade bort honom från mig. Jag höll hårt fast i honom för aldrig att jag skulle släppa taget om honom. Aldrig någonsin.

" NEJ NI FÅR INTE TA HONOM!" Skrek jag frustrerad ut men det var redan försent de tog honom ifrån mig. Allt var för i helvetet mitt fel om jag bara hade tagit mig loss från greppet så skulle Benjamin kanske leva just nu. Men allt jag har kvar är minnena när vi brukar som barn springa ut i regnet och dansa. När vi gick tillbaka in i huset och hans mamma gjorde alltid varm choklad till oss. Medan vi satt och kollade på olika serier i sträck.

Nu kommer jag aldrig få uppleva det mer. Allt som är kvar är hans blod som nu har bildat en pöl runt om mig.

ARIANAS POV
Jag är ett monster...

Författare note
Ariana vad har du gjort??? Kommentera och rösta om ni gillade kapitlet

( Har sommarlov så uppdateringen blir bättre )