Kapitel 5

1.7K 78 34
                                    

Den lilla pojken kom återigen fram till mig. Hans fingrar var i munnen och han tittade osäkert på mig, precis som förra gången. Jag log mot honom. Han hade sin boll under armen.
Sakta vändes hans blick mot Agnes. Hon log vänligt mot honom, men han vände snabbt tillbaka blicken mot mig.
"Vill du kasta boll med mig? Pappa vill inte" mumlade pojken stammandes. Jag nickade glatt.
"Jättegärna" sa jag och ställde mig upp. Jag vände mig mot Agnes som satt i solstolen med ett leende på läpparna.
"Kommer du eller?" utbrast jag tillslut. Hon blev förvånad och reste sig osäkert upp.
"Ska jag vara med?" frågade hon och bet sig i läppen.
"Ja" svarade jag och hon skrattade till.

Jag och Agnes följde efter den lilla pojken. Vi ställde oss avskilt från alla solstolar men fortfarande inne på poolområdet så att jag kunde hålla koll på gästerna.
"Vad heter du?" frågade jag pojken.
"Hugo" svarade han glatt.
"Vad heter ni?" frågade han sedan.
"Jag heter Liam och det här är Agnes" svarade jag och log vänligt mot Hugo.
"Är ni kära i varandra?" frågade Hugo och studerade mig och Agnes med en fundersam blick. Både jag och Agnes började skratta generat och vi visste inte riktigt vad vi skulle säga.
"Nej" svarade jag. Inte än i alla fall, hade jag lusta att säga, men jag höll det för mig själv.

Jag och Agnes lekte med Hugo i närmare två timmar innan han gick tillbaka till sin pappa.
Det var riktigt roligt att umgås med dem två. De var så underbara båda två. Hugo var hur söt och gullig som helst och Agnes var helt underbar på alla sätt. Jag ville aldrig att dagen skulle ta slut.

Men det gjorde den och jag och Agnes gick tillbaka till solstolarna och satte oss i varsin.
"Kan jag kanske bjuda dig på en drink ikväll?" frågade jag kisandes. Jag väntade spänt på svar.
Hon tänkte länge innan hon tillslut nickade.
"Gärna" sa hon. Ett stort leende spred sig på mina läppar.
"Tyvärr måste jag jobba samtidigt, men Love kan ta hand om det mesta" sa jag tveksamt. Jag bet mig i läppen.
"Det är okej" sa hon mjukt.

"Ska jag hämta upp dig vid ditt hotellrum?" frågade jag efter några tysta sekunder. Hon spände sig och spärrade upp blicken en aning. Som om hon insåg något som hon inte hade insett förut. Jag gav henne en frågande blick, men hon skakade bara på huvudet mot mig.
"Nja, kan vi inte ses i baren istället?" föreslog hon tveksamt. Jag nickade sakta.
"Jo, självklart. Klockan nio?"
Agnes nickade och log. Jag log tillbaka.

"Du är inte så bra på att vara badvakt" mumlade Agnes retsamt medan hennes blick var fäst mot poolen. Jag vände mig hastigt om och möttes av ett killgäng som höll på att larva sig i poolen. De var runt tretton, fjorton år allihopa. De skrek, skvätte vatten och slogs på skoj.
Jag vände mig tillbaka mot Agnes och grimaserade mot henne innan jag reste mig upp.
Jag visslade med visselpipan och gick fram till killarna.
"Eyy, grabbar!" ropade jag. De tystnade och vände blickarna mot mig.
"Om ni inte märkte det så var det här en lugn plats innan ni kom och jag och många andra här skulle uppskatta om lugnet fortsatte" förklarade jag och log mot dem.
"Får man inte ha kul här eller?" utbrast en av killarna.
"Jodå, självklart får ni det. Men om skrik och bråk ingår i er definition av kul så får ni gå ner till stranden. Här vid poolområdet ska gäster kunna ta det lugnt och slappna av" svarade jag lugnt och sansat.
Killarna gav mig blickar och ansiktsuttryck som visade att de inte alls brydde sig om vad jag sa.
"Okej, vill ni veta sanningen?" frågade jag tillslut. De nickade.
"Jag försöker haffa upp en tjej där borta, men om ni håller på att bryta mot hotellets poolregler så måste jag avbryta mitt snack med tjejen för att säga till er. Så jag skulle uppskatta väldigt mycket om ni skötte er från och med nu, för då kanske jag får en dejt ikväll. Okej?" berättade jag lågt. Ett nöjt flin bredde ut sig på mina läppar när jag insåg att de gick på det hela. De nickade med varsitt flin på läpparna.
"Du är ju king, mannen" sa en av killarna. Jag skrattade och tackade.
"Vi ska inte störa mer. Lycka till med tjejen" sa en annan och blinkade mot mig. Jag blinkade tillbaka och gick iväg från dem.

Agnes gav mig en imponerad blick och jag log kaxigt.
"Wow, du kan sköta småpojkar, tonårskillar och vuxna fullisar. Riktigt kunnig människokännare här" sa hon. Jag skrattade åt hennes kommentar och slog mig ner bredvid henne.
"Jag fick tyst på killarna för att jag sa att om de fortsatte störa dig och mig så skulle jag inte få någon dejt ikväll" erkände jag och log oskyldigt mot henne. Hon brast ut i skratt och jag log. Värmen spred sig i hela kroppen när hennes ljuva skratt nådde mina öron.

En mobil plingade till. Jag antog att det var hennes eftersom min mobil låg uppe i min lägenhet. Hon började vrida och vända på sig och letade efter sin mobil med blicken. Jag fick syn på den under hennes stol så jag böjde mig ner och tog upp den. Hon såg att jag hade den ryckte den hastigt ur handen på mig. Förvånat ryggade jag bakåt och granskade hennes ansiktsuttryck när hon läste smset. Jag såg på henne att hon blev osäker och obekväm i situationen.
"Jag, ehm.. jag måste gå" mumlade hon lågt. Jag bet mig i läppen och nickade sakta.
"Förlåt" mumlade hon och gav mig en ledsam blick. Hon reste sig upp och började gå.
"Vi ses ikväll" ropade jag efter henne, men hon hade redan försvunnit bakom häcken. Jag suckade djupt och drog handen genom håret.
Jag kände på mig att hon dolde något för mig, men egentligen var det inte så konstigt. Vi kände inte ens varandra.

Långsamt klättrade jag upp och satte mig i stolen. Jag blickade ut över poolen. Killgänget hade gått och det var bara barnfamiljer och äldre par kvar. Barnen skuttade runt med sina badbollar och skrattade över allt möjligt, medan föräldrarna låg i solstolarna och följde vartenda steg barnet tog, med sina blickar.
Pensionärer låg och solade sina rynkiga kroppar. Allting var i sin ordning.

•••
Som sagt lovade jag er ett kapitel idag, sorry att det blev sent. Det här kapitlet hänger lite ihop med det förra, kapitel 4, så därför publicerar jag det så tätt inpå.

Ps, bilden föreställer lilla Hugo. Hihi så söt. (Han ska egentligen se lite äldre ut, meen hittade ingen annan bild så det får duga)
Kommentera & rösta så blir jag jätteglad!!
Puss & kram <3

mi mariposaWhere stories live. Discover now