Wither Roses And Confused Hearts

Tjugofemte

~Tindras POV~

Vi satt nu på en buss på väg hem. Vi alla hade hittat klänningar till festen. Min var ganska simpel; jävligt urringad och slutade precis ovanför knäna. Rachels var öppen i ryggen, hade långa ärmar och gick en bit över låren. Väldigt Fanny faktist. Claras hade snörning över bröstet och också långa ärmar. Alla var såklart svarta. Jävligt simpelt, men ändå så jäääkligt heta.
Till klänningarna skulle vi ha svarta klackar, lockat hår och rött läppstift.

~Rachels POV~

Det var lördag och jag stod i underkläder framför spegeln i mitt badrum och lockade håret. Hade bränt mig på den där helvetes-locktången några gånger nu.
Jag slängde en blick på mobilen som plötsligt plingade till. Någon hade lagt till mig snapchat. Jag kollade på klockan. 20:39. Snart skulle Clara och Tindris komma över. Då skulle de ta "några" drinkar innan de sen skulle ta en taxi till festen. Hon slängde en snabb blick på klänningen som hängde på en galge vid dörren. 1900 spänn. Det var inte så värst farligt, men ändå. Ganska dyrt för ett plagg jag bara kommer använda en gång. Det är därför prislappen hänger kvar - det är bara att gömma den lite - och sen kan man gå tillbaka till affären, lämna tillbaka skiten och få pengarna tillbaka. WoopWoop. Det blir ju win-win för mig iallafall. Faktum är att det hänt ett antal gånger. Men asså, man sparar ju pengar.
"Rachel, jag åker nu" ropade mamma nerifrån hallen.
"A, okej, hejdå"
Min mamma; en kvinna på 1,70 med ljust blont hår i våriga, stora lockar som slutar strax nedanför axlarna. Hennes vanliga outfiten är en vit tight kjol med antingen en svart, mörkblå, grå eller röd blus till.
Jag bor fortfarande hemma, jag har funderat på att typ köpa en liten lägenhet men har inte hittat någon. Jag är den enda i "gänget" som inte flyttat hemifrån än. Oscar i princip tvingade Clara att flytta till hans lägenhet, Tindra ville egentligen stanna, men blev utslängd, Elin bodde först på typ andra sidan landet, men stack sedan från hennes pojkvän som hon tröttnade på. Isa var tvungen att flytta, annars skulle hon inte kunnat gå på den skola hon går på. Hon vill jobba som någon jävla "medicinsk sekreterare". Ingen blekaste jävla aning om vad dem gör, och det låter inte direkt kul heller. Men jaja, det är bara hennes tråkiga liv som drabbas. Och så är det jag då, som fortfarande bor hemma. Men jag känner inte direkt någon press på att flytta heller. Och morsaan är ofta iväg på konferenser med jobbet och grejer, så jag har ofta huset för mig själv ändå.

~Tindras POV~

Jag hade precis messat Clara att vi skulle mötas i parken för att sedan sticka hem till Rachel och sen ta en taxijävel till södra delen av staden där festen skulle vara.
Jag var påväg mot parken nu. Jag la märke till hur mycket folk det egentligen är. Mest äckliga små ungar med alldeles för många lager kläder. Asså det är typ höst. Snart vinter, men ändå. Det är ju för fan inte ens kallt. Men föräldrarna trycker ändå på ungarna ett linne, en långärmad tröja, stickad tröja, fleecejacka, tunn täckjacka och sen en stor jävla vinterjacka på det. Och så även tunna byxor, tjockare byxor, vidriga mjukisbyxor i velour, överdragsbyxor, och sen tretton par sockar innanför de överdrivet ullfodrade skorna. Asså herre gud, att ungar ens kan andas. Jag fick nöja mig med regnjacka, och boots. Jag frös inte ett piss.

~Rachels POV~

Jag satte på Spotify för en stund sedan för att jag kände mig lonely. Helt plötsligt började. "För sent skall syndaren vakna" av Siw Malmkvist. Fyfan den här låten var längesedan man hörde. Jag börjar genast sjunga med.
För sent, sent skall syndaren vakna
Det är skrivet och det e så sant som bekant
Så svik ej den som vill vara din vän
Ty då gör din likadant  
De e sant
När du svek mig första gången
Gick jag hem, grät och skre-
Jag blir avbruten av någon som knackar på dörren. Nej, sparkar. Jag går ner till ytterdörren. Ska precis öppna när någon annan slänger upp den.
"Hej idiot, va snabb du är" säger Tindra.
"Men förlåt dåå" svarar jag ironiskt. "Men jag är faktist upptagen med att sjunga med Siiiw Malmkvist. Vi partar loss uppe i badrummet"
"Ååååh, fan det var längesedan" ropar Clara som tar sig förbi mig och springer upp till övervåningen på seriöst 5 sekunder. 
Jag och Tindra följer efter. Vi hinner precis höra sista versen.
För sent, sent skall syndaren vakna
Det e skrivet och det e så sant som bekant
Så svik ej den som vill vara din vän
Ty då gör din vän likadant
De e sant

-------------------------------------------------
Hejj
Förlåt
Förlåt
Förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt
Asså verkligen förlåt för att det tagit sån lång tid sedan den senaste uppdateringen
Jag vet inte hur många gånger jag lovat er att "nu ska jag verkligen börja uppdatera oftare"
Jag känner mig typ som den där alkoholisten i filmerna som hela tiden säger att han har bättrat sig och inte ska börja dricka igen... Men han börjar ändå efter typ en dag
Men nu ska jag verkligen asså VERKLIGEN fucking börja uppdatera
❤️❤️❤️