Tjugosjätte

179 5 4
                                    



~Claras POV~

Jag gick till pillerkontoret
Visade min lapp
Men apotekar'n han log
O gav min kind en klapp
Tyvärr så säljer vi inte alls någonting sånt här
Gå bort till nästa hus och försök
Där finns en skivaffär

Med möda läste jag
Det som doktor'n skrivit ner
Att jag fått jazzen i blodet
O behövde mer
Det var så enkelt men doktor'n
Hade träffat rätt
"Men Claris, grätar du?" sa Tindra och la huvudet på sned.
"Va?" sa jag och kollade upp småskrattande på henne. Jag kanske hade tårar i ögonen. Men jag kunde liksom inte hjälpa det. Det var så länge sedan. Förr brukade vi alltid typ parta loss till Siw Malmkvist och bli "fulla" på Cola. Det var några år sedan nu.
Jag intogs av en ny bacill
Blev kär i en expedit
Mitt huvud surrar av toner
Som mig himlen sänt
Och kroppen dunkar av rytmer
Som jag aldrig känt
Jag blir så frisk av baciller
Om dom e såhär
Den bästa sjukan är nog ändå
DEN DÄR ATT PLÖTSLIGT BLI KÄÄÄÄÄR
"Undra hur många gånger vi har sjungit till den där låten" sa Rachel och började skratta.
"A, herre gud du" svarade jag henne. "Ingen. Blekaste aning"
Ojdå nästa låt hade visst redan börjat, jaja. Bara att hoppa in mitt i refrängen.
Hur jag än försöker
Vad ska jag ta mig till
Du förstår ingenting
Fast jag nästan friar
Du fattar inte alls vad jag vill
Fast det är klart vad jag vill
Du hann bara andas att rött hår var sött
Dagen där på var mitt yllande rött
Jag har hö-
"Vi måste dra nu bitches" ropade jag och hoppades på att jag kanske skulle lyckats överrösta musiken.
"Jajajaja" svarade Tindra avfärdande
Du förstår ingenting
Hur jag än försöker
Vad ska jag ta mig till
Du förstår ingenting
Fast jag nästan friar
Du fattar inte alls
Vad jag vill
Fast det är klart vad jag vill

~Tindras POV~

Vi sitter just nu i en taxi. Chauffören kan typ inte ens prata svenska. Och så sitter han och röker. Jag sitter i passagerarsätet eftersom att de andra två idioterna absolut inte ville sitta bredvid chauffören. Jag förstår dem dock. En ful creepy jävla stranger. Han håller dessutom på att spana in mina bröst typ varannan sekund. Resan känns oändligt lång.
"3200" sa han när han äntligen stannat bilhelvetet. Undra om han menade att han skulle ha 3200spänn, eller att han var 3200 år gammal. Eller att han snattat 3200 brödlimpor från de gamla käringarna på bänken utanför bageriet. Det var lite svårt att förstå vad han ville.

Jag antog att han ville att vi skulle betala, så jag skulle precis ta fram plånboken ur den lilla väskan när jag såg att vi var på helt fel ställe.
"Det var inte har vi skulle" sa jag till honom. "Hello? This is not were we wanted to go to"
Han kollade på mig.
"Här du ville"
"Nej, men vafa-" jag kom på mig själv med att snacka svenska. Jag har ingen aning om han förstod engelska men jaja, alltid värt ett försök. "Whatefuck, this isn't we're we wanted to go. Hallå? Utlänning? Can you drive us to the fucking place"
"Wanted go here. You" sa han flummigt. "Now 3200"
Jag kollade bak på resten av brudarna och gav dem en snabb blick. Dem förstod genast vad jag menade.
"Nah, tror inte det va" sa jag till han och vi slängde dörrarna fort som fan innan vi sprang iväg.

~Rachels POV~

"Här är vi bitches!" skrek Tindra när hon sparkade upp dörren. Några kollade glatt på oss, andra hade inte ens märkt oss.
"Hääääääj" flummade en av Tindras knarkompisar. Hon med ill-lila hår."Jäävlar vilken tid det tog då"
"Aa, det var någon jävla icke-svensk-talande idiot som körde taxin. Han släppte av oss typ 10 kilometer härifrån och krävde 3200 jävla spänn" förklarade Tindra.
"Hur kom ni hit då" flummade hon vidare. Det var lite svårt att uppfatta vad hon sa.
"Springnota" flinade jag.
"Vadå fick ni gå hur då eller? 10 kilometer är jävligt långt"
"A då" svarade Tindra.
"A, asså det var ju typ 1 kilometer men. Eeh, a." sa jag. Hon med det lila håret började skratta.
"Kom nu vill jag ha sprit" sa Tindra och drog med oss bort till baren.

----------------------------------------------
Förlåt men asså ni får typ tåla att det blir några fel i berättelsen
Typ stavfel, dåliga autokorrekt, konstigt uppbyggda meningar, att meningarna står två gånger osv
Men jag läser oftast inte igenom kapitlen, för jag tycker att dem blir jävligt dåliga och så
Så a, ni får tåla det. Och även några* svärord. Jag har typ vant mig vid att svära i typ varannan mening när jag skriver
Det är antagligen för jag och min kusin svär överdrivet mycket när vi sms:ar
Så ja, förlåt för det
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️🌴

Wither Roses And Confused HeartsWhere stories live. Discover now