Sjätte

501 14 0
                                    


~Claras POV~

Jag sprang i panik genom folkmassan. Fan vad mycket folk det ska vara då! Undra vart Tindra var. Hon dansar antagligen med
"den lite attraktiva killen". Bara inte han var likadan som hans våldtäksman till kompis. Åh fy fan Tindra var försiktig. Fat sen när är Tindra försiktigt... Aja, va försiktigt ändå!!

Väl ute kunde man faktist andas. Luften var så klar! Inte massa alkohol och rök och skit.
Jag hann gå en halv meter innan jag märkte att det stod ett gäng och rökte. Ungefär fem pers. De var antagligen från festen. Fuck. Jag gick snabbt förbi, hade lärt mig att om man springer är det större risk att bli våldtagen. Fast för mig är det ganska stor risk ändå, oavsett hur fort jag går, eller vad jag har på mig för kläder, eller hur mycket klockan är. Jag blir våldtagen oavsett vad lilla jag.
Precis när jag passerat den sista läskiga, rökande personen hörde jag att han visslade. Antagligen åt mig... Jag kollade ner på klackarna och fortsatte gå. Blev då medveten om att chokern inte var knäppt så klänningens överdel hade åkt ned lite när jag sprang. Mer än halva brösten syntes. Fuck. Fuck. Fuck. Fuck. Jag drog upp den och försökte knäppa chokern. Att knäppa halsband och chokers och sånt bakom mitt huvud, så är jag inte direkt den mest professionella. Så jag gick där och försökte knäppa chokern. Asså fy fan vad jag måste se dum ut asså. Då hörde jag fotsteg bakom mig. Fuck. Det följer efter mig. Jag ökade farten. Jag har inte riktigt lust att bli våldtagen nu. Våldtagen. Det har jag blivit några gånger.
De kom närmare mig. Som vanligt fick jag panik.
Någon av de visslade.
"Eyy, vafan hora. Gå inte ifrån oss så"
Jag fick tårar i ögonen. Oscar kallar mig alltid det. Så detta påminner mig bara om honom. Jag ökade tempo ännu en gång. Dem gick också fortare. De var typ en och en halv meter ifrån mig nu. Tårarna rann ner för mina kinder. Jag försökte fortfarande knäppa chokern och lyckades faktist (woohoo! applåder till mig!!) när jag gick in i något. Jag tittade upp och fick två bruna ögon. Okej, antagligen någon. Allting stannade. That eyes. Jag bröt sedan ögonkontakten när jag kom på att han antagligen skulle våldta mig. Jag försökte fort gå förbi men han tog tag om min midja och drog mig intill sig.
"Eyy men vafan gör du! Ge oss horan!" skrek en av dem. Rökarna. Två. Meter. Ifrån. Mig.
Han som höll fast mig slog till han som sa det med handen. Den andra hade han fortfarande runt mig. Jag blev chockad. På ett slag föll han medvetslös ner till marken.
"Låt bruden va förfan" sa han kallt. Han röst. Asså seriöst. Skulle på riktigt kunna dö för den där fucking rösten.
De vände sig om och gick iväg. Seriöst? Fan vilka mesar. Fast bra! Bra att dem var mesar!! Bra att de gav sig så fort... mesar...
Smarta mesar... Väldigt schyssta också. Liksom bara dissar sin medvetslöse kompis.
"T...tack. Antar jag" sa jag osäkert samtidigt som jag kollade upp på han. Hans ögon. På riktigt. Jag måste drömma.
"Allt för dig" vänta va??? Vafan menar han med det.
Jag nickade långsamt och gick förbi men hann inte så långt innan han tog tag i min handled.
" Duh, jag låter inte dig gå hem själv" sa han och flinade.
Jag kollade frågande på honom och skulle precis gå då han hade släppt taget om min handled. Han tog min handled igen.
"Jag följer dig hem" sa han kallt.
"Nej, asså, tack så mycket, men jag kan gå själv" sa jag som började bli lite rädd för tonen han använde. Jag försökte återigen gå och hann faktist gå mer än sju steg (applåd till mig igen!!) när han sen kom IGEN och lyfte upp mig över hans axel. Jag känner på något sätt trygg här. Hängandes på hans axel... Jag. E. Konstig.

Efter något som känns som en evighet ställer han ner mig. Jag kolla mig runt och märker att vi är utanför mitt lägenhetshus. Det kändes som en evighet, men det gick ändå för fort. Jag hade liksom bara velat hänga där. Meeer.
"Tack då. Igen" sa jag osäkert. Igen.
"Så lite" sa han och gick. Han bara gick?? Asså vem är han egentligen?
Jag gick upp till lägenheten och låste upp dörren. Tittade runt. Oscar jobbar fortfarande. Yes!
Jag drog av klackarna, bytte om till ett linne (som jag alltid har när jag sover) och kröp ner sängen. Jag tänkte igenom allt.
Fan va snygg han var. Det var dock mörkt så man såg inte så mycket. Men jag kunde ändå se att han var jäääävligt snygg. Och de där ögonen. Och rösten. Asså på riktigt. Döda mig. Så jävla snygg han var.
Asså gaaaah!! Vem är den där snygga jävel? Måste få reda på vad han heter på Insta så jag kan gå in å stalka han där. Hehe.

-----------------------------------------------------------
TjoTjo!!❤️
Kursiv stil funkar inte för mig. ): Någon som vet hur man fixar det??
Hann inte läsa igenom'ett idag så vet inte hur det blev. Men jaaja

Wither Roses And Confused HeartsDär berättelser lever. Upptäck nu