Fjortonde

275 12 7
                                    


~Claras POV~

Jag steg in i duschen och började tänka ut vad jag skulle säga till Elin. Jag var tvungen att berätta. Men hon skulle dock iväg sen så jag var tvungen att säga det på typ två minuter.

Jag gick mot Klippan och såg att Elin redan stod där. Klippan, dit jag och mina vänner alltid gick när vi skulle träffas.
"Hellouu, what is it" sa hon och såg undrande på mig.
"Är det vanligt att man blir slagen och typ misshandlad i ett förhållande" började jag.

"Boom! Jag fucking visste det!" sa hon när jag berättat allting. "Varför sa du inget tidigare"
"J...J...jag vet inte, det liksom bara" sa jag genom tårarna. "Jag vet inte"

Elin skulle någonstans med hennes kusin så jag gick bara runt här i stan. Ingen lust att gå hem, ingen lust att träffa någon, ingen lust med livet. Jag orkar verkligen inte med livet.
Jag gick långsamt in mot skogen. Tårar rullade ner en efter en nedför mina kinder. Jag gick ofta på den här stigen. Jag vet inte riktigt varför, det är bara så härligt att känna doften av träden, och se alla djur skutta omkring. Det brukar ofta finnas rävar här. Och några vita fåglar. Ingen vet vad det är för sort. Inte fiskmås, inte duvor, inte tranor. Vad nu ens dem skulle göra ute i skogen i fucking Sverige? Jag stannade upp när jag såg något röd-brunt rota bland löven några meter bort. En räv.

                     -Flashback-

"Men ska vi inte gå hem snart då?" sa jag. "Jag tror att mamma väntar på oss"
"Jaja" sa Tindra med en suck. "Men hoppas att hon är klar med min tårta. Undra om vi har sju ljusblåa ljus eller om vi måste ta några andra färger också."
"Undra om det är många som kommer" sa hon exalterat.
"A du har ju bjudit in hela klassen sååå, förhoppningsvis så kom..."
"Vad är det där?!" sa hon inte direkt medvetande om att hon avbröt mig och pekade på något pälsigt lite längre bort. Tänk om det är en varg"
"Det finns inga vargar här" sa jag med en suck. Att folk alltid ska blanda ihop räv och varg. Och lejon, tiger och leopard.
"Men vad är det då, en älg eller" sa hon och började gapskratta.
Jag kollade på henne för att se om hon var seriös, vilket hon typ aldrig är. "En räv antagligen"
"Då det är ingen älg alltså" hon började gapskratta igen. Asså seriöst hur roligt kan det vara?
Jag började skratta bara för att hennes humor är sämst.
"Vi går dit" sa hon plötsligt.
"Men jag tror att mamma väntar"
"Men snälla kom" sa hon och drog med mig.
När vi kom närmare såg vi att det var en räv. Och två små ungar. Pälsen såg så len ut. Och rävarna såg så snälla ut. Nu stod vi ungefär en och en halv meter ifrån dem. Den stora kollade på oss med de svarta, blanka ögonen. Man ville verkligen bara gå fram och klappa. Ungarna sov antagligen. Plötsligt var det ett jävla träd som knakade till, så rävarna sprang kvickt iväg.
"Men helvetes jävla gren då" sa Tindra irriterat.
"Jag vill ha en räv som husdjur"
"Jag meeeed, de såg så mysiga ut. Jag önskar mig en räv på min födelsedag"
"Du fyller imorgon?" sa jag och såg på henne.
"Ja men då får dem väl'la skynda sig lite då"

         -Slut på Flashback-

------------------------------------------------------------
När hon fick en flashback, var dem sju år. Eller a, Tindra skulle fylla år imorgon.
Har inte läst igenom skiten heller, så det e säker typ något stavfel här och där.
Eller så har autokorrekten fuckat up igen.
Asså förlåååt för att jag e sämst på att uppdatera. Men jag ska verkligen försöka nu.
Minst ett kapitel i veckan.
❤️❤️❤️

Wither Roses And Confused HeartsOpowieści tętniące życiem. Odkryj je teraz