Barndomsvänner | o.e

35

"Kan vi inte åka vilda musen" säger Oscar exalterat. Han nästan hoppar på stället bredvid mig. Precis som små barn gör när dom vill ha något eller bara ha allmänt mycket energi i kroppen.

"Vi har ju åkt den typ 5 gånger redan men visst" säger jag. Direkt drar Oscar med mig till vilda musen. Utan att säga till de andra. Jahopp, dom hittat nog oss.

Vi stod hand i hand i kön. Den varade i minst 10 minuter. Jag kände hur pulsen steg ju närmare det blev våran tur. Även om vi har åkt den flera gånger idag så är jag fortfarande lika spänd varje gång. Jag tycker om den , den är rolig. Men jag blir alltid nervös och nästan lite rädd innan jag ska åka berg och dahlbanor.

Det är vår tur och vi sitter allra längst fram i "tåget". Det gör situationen ännu mera pirrig. Jag tar tag i Oscars hand. Han kollar extalterat på mig och jag besvarar med ett leende.

"Vi kör" säger Oscar och gör en puss i luften "när dom tar kort, okej?" Jag nickar glatt som svar. Det är så gulligt när folk gör så. Hur gulligt är det inte att ha ett foto där hemma med den man älskar, när man åker vilda musen med hen och kör en kyss när kortet tas.

Det pirrar otroligt mycket i magen när vi åker från sida till sida och upp och ner för backarna. Vi har nu kommit till en stor nedförsbacke , backen där kortet tas.

"Beredd?" Frågar jag Oscar. Han nickar och lutar sig mot mig. Våra läppar möts och pirret i magen övergår till ett annat sorters pirr. Jag blundar och njuter av stunden, detta är magiskt. Även om vi vet att kortet redan tagits då vi märkte blixten så skapar vi inte ett mellan rum mellan våra läppar. Det är mysigt att ha Oscars läppar mot mina.

"Fan va cjut, kolla killar" hör jag Felix röst ropa. Jag och Oscar är påväg ut från vilda musen och påväg till där man ser och kan köpa korten.

Vi båda köper kortet. Jag köpte mitt i ett vanligt format, inte på någon nyckelring eller liknande utan ett vanligt utskrivet som jag ska rama in hemma. Detta kortet betyder mycket för mig.

"Så det var därför ni bara stack" säger Omar och vickar på ögonbrynen. Jag skrattar och slår löst till han på armen.

"Eyyyy slå inte mig mannen" säger Omar med grov röst. Ännu en gång skrattar jag åt honom och denna gången flikar han in med hans skratt.

Vi går ifrån vilda musens kort shop och går vidare till nästa åk attraktion. Killarna ville åka insane. Jag känner att den inte är något för mig så jag hoppade den, likaså gjorde Omar.

"Ska vi åka jetline sålänge?" Frågar jag Omar och han nickar. Omar och jag klarar av ungefär samma när det gäller attraktionerna. Verken han eller jag gillar inte när man åker lite hur som helst, man är upp och ner osv som i insane. Därför funkar jetline perfekt för oss då den går lite upp och ner som backar. Men inte att man själv hänger upp och ner.

"Så har du löst det med Ed Sheeran konserten?" Frågar Omar när vi ställt oss i kön till jetline. Jag skakar på huvudet.

Jag hade tänkt fråga Märta. Men då skulle Julia bli sur på mig att jag inte valde henne istället. Därför känns det mest rättvist att inte bjuda med någon utav dom. Men då kommer ett problem, jag har ingen annan att bjuda med. Jag umgås inte med så jätte mycket folk. Den ända jag kan tänka mig bjuda är min bror. Han tycker faktiskt om Ed så det skulle nog vara mysigt att ta med Jacob.

"Åh, men du vet Mira? Min kompis" säger Omar och jag nickar. Jag vet vem hon är.

"Jag bjöd med henne men aa sen ska ju vi till USA mitt i allt så hon har inte heller någon att gå med. Skulle du vilja gå med henne? Hon hade verkligen blivit jätte glad" säger Omar.