Barndomsvänner | o.e

33

~ Oscars perspektiv ~

Idag är måndag. Igår flög jag och Bea från Göteborg till Stockholm. Hennes familj åker hem till Stockholm imorgon så Bea ska bo hos mig tills jag ska till USA , alltså till onsdag.

Mamma ,pappa och Johanna stannade kvar i stugan så jag har redan sagt hejdå till dom. Det känns lite konstigt att jag kommer vara utan dom på två månader. Men jag ska ju umgås varje dag med min andra familj så allt kommer nog bli perfekt. De andra killarna och jag är verkligen som syskon, vi älskar varandra, vi bråkar om onödiga saker men vi löser alltid det, vi finns alltid där för varandra. Hela vi och crewet är som en stor familj. Det känns tryggt.

Men den jobbigaste av allt är att vara borta från Bea. Min första riktiga kärlek. Jag tycker det är jobbigt när vi inte har träffats på en hel dag. Hur ska jag då klara av nästan 10 veckor, 70 dagar och alldeles för många timmar?

Bea kommer in i mitt rum. Endast iklädd i en utav mina vita t-shirts som slutar en bit ovanför kläderna. Hennes rosa spets trosor syns igenom tröjan vilket gör att min blick faller dit. Hon är vacker hela hon och sjukt sexig.

Jag drar in min underläpp bakom mina övre tänder och kollar på Bea från topp till tå. Hon är bara naturlig just nu, inget smink, inga uppklädda kläder. Hon är så vacker. Smink behövs inte för i mina ögon är hon alltid vacker, oavsett vad.

"Kom älskling" säger jag lugnt och klappar på platsen bredvid mig i sängen. Endast i kalsonger ligger jag på täcket, men de verkar inte Bea har något emot.

Jag lägger mig under täcket istället för på det och detsamma gör Bea. Hon lägger sitt huvud mot min bröst korg och jag lägger min arm runt hennes kropp. Jag drar min hand löst upp och ner över hennes arm. Hennes hud knottrar sig och jag ler.

"Oscar" börjar Bea. Jag ger ifrån mig ett mm ljud.

"Vad är de min prinsessa?" Säger jag mjukt. Hon vinklar huvudet uppåt så vi får ögonkontakt. Ett leende pryder hennes fina ansikte och jag ler tillbaka.

"Du ehm" säger hon nervöst. Hon avbryter sig själv och jag kollar frågande mot henne. Jag drar mina fingrar igenom hennes hår. Det vet jag att hon gillar och antagligen blir hon mindre nervös då.

"Jag vadå?" Säger jag

"Nej inget om dig, men asså du vet häromdagen när du bjöd in mig till dig"

"Aa när vi åt spagetti och du fick biljetterna?" Frågar jag och hon nickar som svar.

"Vad var det med den dagen?" frågar jag henne. Jag ser på henne att hon blir nervösare så jag drar henne närmre mig. Även fast vi redan ligger så nära som det bar går.

~ Flashback ~

"Heej" säger Bea med ett leende på läpparna. Jag ler tillbaka.

"Hej finaste" säger jag och drar in henne i en kram. En varm känsla sprider sig inom mig så fort vi rör varandra.

"Oscar förlåt för hur brutalt ful jag är idag men jag orkade inte sminka mig och..." Jag avbröt henne och tog tag i hennes hand. Jag kollade allvarligt in i hennes ögon.

"Säg aldrig så om dig själv igen, du är fin med eller utan smink. Du behöver inget smink , du är så jäkla fin utan det. Snälla lita på mig" säger jag allvarligt.  Jag fattar inte att hon tycker så om sig själv. Det kändes som en kniv i hjärtat när hon pratar så om sig själv.

En tår faller saknar ner ur hennes öga. Jag hopps hon tar åt sig av det jag sa. För jag menar det verkligen. Jag drar in henne i en till kram som jag hon besvarar.