För alltid vi ~M&M~

Kapitel 71: Jag blev kär i din personlighet

* * *Martinus perspektiv* * *

Jag vaknade av att jag kände Sofia göra små rörelser på min hand. Jag började kyssa hennes varma nacke medan jag kände hur hon rös till.

"Godmorgon" sa hon och vände sig om.

"Godmorgon" svarade jag och vände blicken nedåt innan jag bet mig lite löst i läppen när jag såg hennes bara överkropp.

"Du är så fruktansvärt sexig" viskade jag i hennes öra och la mina armar runt henne.

"Detsamma " sa hon och skrattade smått när jag kysste hennes hals, och bara för att retas, gjorde ett sugmärke.

"Nej Martinus" sa hon och försökte få bort mina läppar från henne, men det var försent.

"Försent" sa jag nöjt och log mot henne.

"Dummer" sa hon och lämnade en puss på min panna.

"Åh jag vill inte åka hem" sa jag och drog henne närmre mig.

"Och jag vill inte att du åker hem" sa hon och lutade sin panna mot min.

"Men jag måste tyvärr" sa han och förde samman våra läppar.

"Hörni turturduvor, ni måste gå upp nu" hörde jag mamma säga, men vägrade släppa taget om Martinus.

"Mm" svarade jag innan jag la mina armar runt Martinus nacke och fördjupade kyssen.

"Martinus, din mamma är här om en halvtimme, upp och hoppa" sa hon, vilket fick Martinus att dra ifrån.

"Vi måste upp nu" sa han och la en slinga av mitt hår bakom mitt öra samtidigt som han log mot mig.

"Jag vet" sa jag bekymrat och gav honom en sista kyss innan jag tog upp min tröja från golvet och tog på mig den.

Jag reste mig motvilligt ur sängen och gick till badrummet för att göra min vanliga morgonrutin. Väl klar gick jag ut genom dörren och mötte Martinus som stod utan tröja och hade bara ett par byxor på sig och väntade på att få komma in.

"Hej snygging" sa jag och blinkade mot honom och kramade om honom.

"Hejsan" sa han skrattandes och gav mig en snabb kyss.

"Jag älskar dig, vet du det" sa jag och tryckte mig mot hans kropp.

"Detsamma, men nu får det räcka med kroppskontakt" sa han och flinade mot mig.

"Men okej då" sa jag med ett leende och släppte greppet om honom.

Men bara för att retas, och hämnas lite för att han gjorde ett sugmärke på mig, gjorde jag ett på honom också.

"Asså herregud Sofia" sa han, vilket fick mig att skratta.

"Rätt åt dig för att du gjorde ett sugmärke på mig" sa jag och log nöjt.

"När du kommer hem, då ska jag hämnas tillbaka" sa han innan han gick in till badrummet.

* * *Martinus perspektiv* * *

Ja nu kommer ju mamma börja fråga massor. Vad ska hon tro när jag kommer till bilen sen och har ett stort sugmärke på halsen liksom.

Jag förstår inte vad som har hänt med Sofia, såhär har hon aldrig varit innan, och vad har hänt med mig? Jag brukar aldrig säga nej till att ligga med henne. Men jag antar att jag inte är lika kåt av mig längre bara.

När jag var klar med att fixa mig gick jag ut från badrummet och såg när Sofia höll på att byta om. Hon är väldigt fin alltså, hela hon.

"Åh du är klar" sa Sofia till mig, men jag var helt fast med blicken.

"Martinus?" sa hon skrattandes innan jag vaknade till och log mot henne.

"Förlåt, jag blev bara förtrollad av din skönhet" sa jag och tog upp min tröja som jag sedan tog på mig.

"Åh vad gullig du är då" sa hon och gav mig en snabb puss innan hon började borsta sitt hår.

"Jag är fortfarande livrädd för att jag ska tappa mitt hår alltså" sa hon och drog sina fingrar genom det.

"Det tror jag inte du kommer göra. Och även om du skulle det, skulle jag fortfarande älska dig. Jag kanske blev förälskad i ditt utseende, men jag blev kär i din personlighet" sa jag och såg hur hon log mot mig.

"Du är så fin alltså" sa hon och kramade om mig.

"Nu får ni rappa på ungar, Martinus mamma är här när som helst" sa Sofias mamma och kom in till rummet där vi stod.

"Ja mamma" sa Sofia och släppte greppet om mig.

***

* * *Sofias perspektiv* * *

"Hejdå" sa jag och förde samman mina läppar med Martinus.

"Hejdå, vi ses på fredag" sa han och lämnade en snabb puss på min panna innan han hoppade in i bilen.

"Älskar dig" sa jag tyst när jag såg bilen åka iväg.

"Vi måste gå in nu älskling, din behandling börjar snart" sa mamma och log mot mig.

"Mm" svarade jag och följde sedan med henne in till sjukhuset när jag hörde mobilen plinga till.

Från Martinus
09:43
Saknar dig redan 🙁❤️

Till Martinus
09.43
Saknar dig med 🙁❤️

Jag låste mobilen och fortsatte sedan att gå. När vi kom in möttes vi utav en sköterska som skulle göra behandlingen på mig, och jag följde sedan med henne till rummet där det skulle göras.

* * *Martinus perspektiv* * *

"Hur mår Sofia då?" frågade mamma, vilket fick mig att titta upp från mobilen.

"Sådär antar jag, cancern hade spridit sig, men de sa att allt än så länge var under kontroll, så jag hoppas verkligen att allt blir bra" sa jag och vände ner blicken igen.

"Va bra, när får hon komma hem då?" frågade hon med blicken på vägen.

"På fredag om allt går som det ska, så vi ska ses på lördag när vi kommer hem från intervjun" sa jag och låste mobilen.

"Okej. Vi får verkligen hoppas att hon blir bra, hon är ju en så fin tjej" sa mamma och log mot mig.

"Ja, det är hon" sa jag och log tillbaka.

"Och hon är min tjej, min fina tjej" sa jag tyst för mig själv och vände blicken ut genom fönstret.

"Vad vill du prata om? Vi har ju en bit hem och det blir ju ganska tråkigt om vi bara sitter här och är tysta" sa mamma och skrattade.

"Jag vet faktiskt inte, jag kan säga till om jag kommer på något" sa jag och drömde mig bort.