* * *Sofias perspektiv* * *
"Kom ihåg vad du lovade nu Martinus" sa jag och såg på honom.
"Jadå, du kan lita på mig. Du är ju dessutom med" sa han och jag gav honom ett leende.
Vi skulle gå på någon fest ikväll, som jag egentligen inte såg fram emot, men Martinus tycker det är kul så varför inte. Dock vågar jag inte låta honom gå ensam denna gången. Han hade dessutom lovat att han inte skulle dricka någon alkohol under tiden vi var där, så att han höll koll på vad han gjorde. Man kan ha kul utan att dricka.
"Då går vi väl då" sa jag när vi tagit på oss ytterkläderna.
"Hejdå, var inte borta för länge nu" ropade mamma från vardagsrummet.
"Nejdå, hejdå" ropade jag innan vi gick ut genom dörren.
Vi mötte Marcus och Tuva på vägen dit och slog följe med dem. Det var inte en jätte lång bit att gå så det tog inte mer än kanske tio minuter innan vi var framme. Den första doften som slog mig när vi kom fram var alkohol och rök.
Vad är det för femtonåringar som röker egentligen? Det är ju vidrigt.
Jag fick kämpa med att hålla andan medan vi gick mot ytterdörren. Väl framme knackade vi på och efter någon sekund öppnades dörren.
"Hej! Kom in!" sa tjejen som öppnade dörren.
Väl inne luktade det iallafall inte rök, men dock var alkoholdoften mycket starkare här inne.
Jag har aldrig druckit alkohol, jag har lovat pappa att inte göra det förrän jag fyller 18, och då måste jag vara hemma.
Min pappa, och mamma dessutom, är väldigt överbeskyddande när det kommer till mig. Troligtvis för att jag är deras enda dotter.
Vi tog av oss våra skor och våra jackor och gick in till detaljer större rummet där de flesta ungdomarna höll hus.
"Vill du dansa?" frågade Martinus och sträckte fram sin hand mot mig.
Jag gav honom ett leende innan jag nickade och tog hans hand.
"Men jag varnar dig, jag är en hemsk dansare" sa jag och han skrattade, sådär gulligt som bara han kan göra.
Vi gick hand i hand in i folkmassan och började sedan röra våra kroppar i takt till musiken.
***
Vi satt nu i en soffa tillsammans med några andra ungdomar. Det verkade inte som att de hade något problem med att vi inte drack iallafall, så det var ju bra.
"Så, hur träffades ni?" frågade en tjej, hon verkade väldigt trevlig.
"Jo, jag flyttade hit för lite mer än ett år sedan. Och vi två möttes samma dag. Det var som kärlek vid första ögonkastet" sa jag och skrattade smått.
"Åhh, va gulligt" sa hon och tog en klunk av vätskan som fanns i hennes mugg.
Klockan började bli ganska mycket nu, och vi skulle börja dra oss hemåt. Vi reste oss från soffan och började sedan gå möt dörren.
आप पढ़ रहे हैं
För alltid vi ~M&M~
फैनफिक्शन-Uppföljaren till Du är mitt allt- Sofia och Martinus lever vidare sina liv tillsammans, även om det uppstår hinder för dem ibland. Men vad händer mellan Tuva och Marcus? Tar deras förhållande slut eller kommer de hitta en väg genom det som hänt? Et...
