Ingenting vill bli som förut | o.e

Tretton

Oscars perspektiv:

" Så vad var det Ogge ville säga?" Frågar Bea nyfiket när hon hoppar in på passagerarsättet i bilen.

Hon placerar sin träningsväska på golvet över hennes fötter innan hon spänner fast bältet. Jag backar ut från parkeringsrutan jag precis stått i och börjar köra hemåt samtidigt som jag svarar på hennes fråga.

" Alltså " börjar jag och suckar tungt. Nyheten Ogge tidigare berättade har inte lagt sig ännu och jag är fortfarande i chock även om jag på senare tid märkt att han inte har samma intresse för artisteriet som innan.

" Ogge har valt att hoppa av bandet" säger jag sedan rakt på sak och trotts att jag har blicken fäst på vägen ser jag i ögonvrån hennes chockerade min.

" Men va? Varför" får hon chockerat ur sig. Jag kollar mot henne, ler snett innan jag återigen lägger blicken på vägen jag kör på.

" Han ville följa sitt hjärta, satsa på skrivandet av låtar istället för att framföra dem" förklarar jag. Kortfattat av det Ogge tidigare sagt till oss.

" Han är väldigt grym på att skriva fina texter" säger Bea och jag nickar instämmande. Det är han.

När vi väl kommit hem börjar Bea fixa maten och jag går direkt in till badrummet. Vill ta en dusch efter den relativt långa arbetsdagen. Även om vi inte gjort något som är fysiskt jobbigt och ansträngande känner jag att jag behöver en dusch. Behöver en egen tid för att kunna tänka och rensa huvudet en aning.

Jag suckar tungt när kläderna ligger på golvet och jag ser min kropp i spegeln. Varför hjälper det inte att jag äter mindre? Fettet finns fortfarande på min kropp och det finns alldeles för mycket av det. Hur ska jag hinna arbeta, gå ner i vikt för att få till en bra kropp och samtidigt kunna umgås med Bea? Tiden räcker inte till.

Frustrerat drar jag en hand genom mitt fluffiga hår. Vill bara kunna se lika perfekt ut som alla andra, det hade varit så mycket enklare. Med dessa tankar kliver jag argt och sorgset in i duschen. Sätter på vattnet på lite över 35 grader och njuter när de varma vattnet rinner över mitt huvud och ner längst med min kropp. Om det är något jag blir avslappnad av så är det varma duschar.

Jag vet inte hur länge jag stått i duschen, men när mina händer börja likna russin och när vattnet inte längre känns lika varmt inser jag att det nog är dags för mig att kliva ut ur duschen. När jag vridit av vattnet öppnar jag glasdörrarna och sträcker mig efter min svarta handduk som hänger på värmeslingorna. Jag virar den kring min midja och går sedan fram till spegeln. Synar återigen min kropp noga och hittar alltför många fel.

"Varför" mumlar jag till mig själv och känner på fetter kring min mage.

En lätt knackning hörs på dörren och mina tankar avbryts. Förvånat kollar jag på mitt ansikte i spegeln och vänder sedan blicken mot dörren, trotts att den är låst. En till knackning hörs innan Beas röst når mina öron.

"Oscar, hur går det?" Frågar hon med sin mjuka röst. Jag sväljer hårt, försöker trycka ner gråten som sitter i min hals. Vill inte gråta för vill inte vara svag.

"B-" börjar jag men får harkla mig då min röst var på väg åt något helt fel håll. "B-bra" svarar jag henne, hör själv osäkerheten i min röst så förstår mycket väl om även Bea hör den.

"Gråter du?" Frågar hon sedan oroligt. Verkar ha genomskådat min lögn. Hon känner mig alldeles för bra. Trotts att jag inte gråter så är jag nära till tårar. Men vill inte låta tårarna vinna. Aldrig.

"Neej" svarar jag snabbt, nästan för snabbt då hon knappt hunnit avsluta frågan innan mitt svar lämnar min mun.

"Maten är klar iallafall" mumlar Bea och ljuder av steg som går ifrån dörren avslöjar att hon inte längre står utanför.

Jag samlar ihop mig själv innan jag fixar det sista såsom att ta deodorant, fixa till håret och klä på mig. När jag är klar med det lämnar jag äntligen badrummet, går in till köket där Bea sitter vid barbordet och kollar på sin mobil.

När hon hör mina steg kollar hon upp med en blick som är svår att tyda. Jag sänder henne ett leende, går sedan och ställer mig bakom henne. Mina armar placerar jag kring hennes midja vilket resulterar till att jag får stå en aning böjd.

"Vad gott det luktar" viskar jag i hennes öra, ser hur hennes hud knottrar sig i nacken. Jag lämnar sedan en fjäderlätt puss på hennes svagaste punkt, precis där sidan utav halsen övergår till axeln.

"Jag lagade carbonara" säger hon glatt, placerar sina händer över mina som är placerade på hennes magen. Hon vänder sedan sitt ansikte mot mitt och ler vilket resulterar till att jag också ler. För fan vad fin hon är.

"Gott" säger jag stolt och hon nickar glatt. Jag försöker tränga undan tankarna om att vi snart ska äta. Vill helst skippa maten idag då jag verkligen behöver få bort mera fett kring min mage. Men jag måste äta, annars kommer Bea bli misstänksam.

Ångesten kommer sakta men säkert fram när vi sitter mitt emot varandra vid köksbordet med varsin tallrik av carbonara och sallad framför oss. Jag äter utav salladen, den är nyttig och lite måste jag ändå få i mig med tanke på att jag tränar. Man måste ju orka träna, men om jag ska gå ner snabbats måste jag skippa måltider.

När salladen är uppäten börjar jag sakta äta utav carbonaran. Känner hur ångesten växer för varje tugga jag tar. Jag känner mig bara fetare och fetare varje gång jag sväljer maten. Inte ska jag sitta och trycks i mig mat, jag ska ju gå ner i vikt.

"Tyckte du inte om de?" Mumlar Bea misstänksamt. Jag kollar förvirrat upp från min tallrik och inser att jag nu sitter och petar i maten. Bea har redan ätit upp och det får mig att fundera över hur länge jag faktiskt suttit och petat i maten.

"E-eh jo så klart, j-jag är inte ba så hungrig" får jag osäkert ur mig. Hennes blick får mig att inse att hon inte tro mig, hon genomskådar ännu en gång min lögn.

"Men du har knappt rört maten" säger hon allvarligt.

Jag sväljer hårt och bryter vår ögonkontakt, försöker komma på något bra att säga men inget låter vettigt i mitt huvud. Vet inte hur jag ska komma ur denna diskussion.

"Oscar" hon yttrar mitt namn oroligt och nästan frågandes.

I ren panik slänger jag ur mig något som jag kom på i all hast.

••••

Hmmm vad kan de va han kom på att säga i all hast🤔 Vad tror ni?

Ha en fortsatt trevlig söndag, hoppas ni haft en lika mysig helg som jag!