Pojkar Som Gråter - Dante x Axel

Kapitel 16

Dante, Nyårsafton 2009 (14 år) (13 år)

För att vara ärlig är jag bara lättad över att Axel inte ska spendera kvällen med mig och Carmelo, det hade blivit stelt på något sätt och efter senast vet jag inte om jag någonsin kommer kunna se honom i ögonen, han köpte nått till mig, jag fingrar mjukt på den svala silverlänken och blir varm inombords, han bryr sig på riktigt. Vant kliver jag in genom hans dörr, det är som en oskriven regel att vi aldrig ses hos mig, och att inte knacka.

Han kliver på tunnelbanan innan mig och jag ser förväntansfullt mot honom "Det här kommer bli sjukt fett asså" ler han och hoppar nästan upp och ner samtidigt som vi sätter oss på närmaste lediga plats "Jo jag vet" smått nervöst ser jag på honom "Synd bara att Ludde inte kunde följa med" suckar han och jag nickar, Ludde är verkligen en utav en roligaste människorna jag har mött, även om han ibland är skitjobbig. "Varför kunde inte Jiggy?" frågar han från ingenstans "Han skulle äta nyårsmiddag med sin familj och dessutom vet jag inte om jag någonsin kommer våga se honom i ögonen igen" suckar jag och kliar mig hårt i nacken "Vad har hänt? Har du snott hans brud eller?" flinar han som svar och jag skakar på huvudet "Nej asså, han gav mig det här" jag drar upp hoodiens ärm så att han kan se den vackra silverlänken. "Vänta va? Gav han dig det?" han ser förvirrat mot mig "Ja och jag känner mig bara så dum som inte har gett honom nått" suckar jag "Du kan ju alltid ge honom en nyårskyss" flinar han och jag får en retsam armbåge i sidan "Jag är fortfarande inte bö" "Nä okej" han håller upp händerna för att bevisa sin oskyldighet "Du är hopplös" suckar jag, igen och han skrattar.

"Vi ska av nästa" flinar han och jag nickar, återigen har den förväntansfulla biten tagit över och jag är tyst. "Du förresten, har du hört Snook?" frågar jag syftandes på min nya favoritduo "Kanske, är det dem som har den där "Pang, pang bom, bom crash mister cool pang, pang bom, bom crash mister cool alla nånting" ?" frågar han och sjunger refrängen på deras topphit "Mister Cool" extremt falskt och jag skrattar högt "Ja precis, du kanske borde be om att få joi" jag har knappt märkt att vi stannat och att vi, om det inte hade varit för Carmelo hade missat våran hållplats. Han drar med mig ut genom dörrarna och jag ler tacksamt och masserar den armen han slitit i "Ska vi gå eller ska du stå här hela dan?" frågar han och flinar, jag slår till honom löst på axeln "Auch inte Axel!" skrattskriker han och jag vet att han snart lär bete sig som om han rökt på "Men å" "Nej men seriöst jag har döpt mina axlar till axel och Yoggi, bara för att hylla honom" avbryter han och skrattar lite till innan han börjar gå igen. "Jaha vet Jiggy om det?" frågar jag retsamt och får tillbaks ett slag mot armen "Det kanske är du som är kär i honom" fortsätter jag och det här gången slår han till mig hårdare "Tveksamt, jag tror att det är du" han ser retsamt mot mig och jag suckar "Du är ju inte på riktigt". "Varför tror du att du älskar mig?" hånflinar han och jag himlar med ögonen och går förbi honom med långa steg "Hörru du vet att vi ska hitåt?" jag kan höra hur han flinar och snart kommer skratta "Såklart jag skulle bara se om du var med" egentligen har jag ingen aning om vart vi ska och det vet han mycket väl om.

"Vänta du blir förihelvete femton om typ tio dagar?!" utbrister han exalterat "Jepp" ler jag "Och jag vet precis vad jag ska ge dig" flinar han "Kom nu, sluta sega, nu ska vi spränga den här pissfesten" han föser mig de sista metrarna framåt och jag känner förväntningen byggas upp inom mig, vi ska ha så jävla kul. Jag slänger nästan upp dörren och kliver in lite halvdramatiskt, bakom mig tar sig även Carmelo in, men snubblar in i mig och jag suckar.

Musiken dunkar sönder mina trumhinnor men jag hade inte kunnat bry mig mindre och det enda jag bryr mig om är glädjeruset som den starka vätskan sprider i min kropp, jag sveper ned det sista som finns i min mugg, grimaserar åt hur spriten bränner i halsen men snart är det som bortblåst, allt jag kan fokusera på är att dansa, och den där vackra tjejen bredvid mig. Carmelo pressar ner sin mugg i min hand och jag suckar för en sekund och går mot köket, på det här stället är det inget trams med en massa vin utan ren sprit som man om man vill kan blanda ut med lite cola eller Fanta, jag beslutar mig för att välja Fantan, Carmelo gillar väl Fanta? "Hej" tjejen från innan ser blygt mot mig när jag vänder mig om "Hej, vill du ha?" jag viftar med den genomskinliga glasflaskan och hon nickar svagt "Fanta eller cola?" frågar jag och hon mumlar cola som svar. Jag spiller rätt mycket utanför men det gör inte så mycket och räcker över häxblandningen som innehåller cola till henne "Vad heter du?" frågar jag nyfiket "Sofia" ler hon "Dante" svarar jag, kliar mig i nacken och ler svagt. "Så Sofia, hur gammal är du?" frågar jag nyfiket och ser mot henne "95a" flinar hon mjukt och jag nickar och hummar "Själv då?" vill hon veta och jag ler glatt "96a" "Du verkar äldre, är inte du lite för liten för att gå på hemmafest" retas hon och jag skakar på huvudet "Nejdå" försäkrar jag henne och gör klart det sista på Carmelos drick. "Om du ursäktar så måste jag lämna den här till Mello" jag nickar mot pappersmuggen i min hand och börjar gå mot vardagsrummet som blivit ett sorts dansgolv.

Han tar tacksamt emot muggen och jag lämnar honom ensam, vi båda är skapligt berusade och jag noterar hur klockan slår ett, vilket jag inte riktigt bryr mig om, allt jag vill är att träffa Sofia igen.

Jag närmar mig henne och hon ser glatt mot mig "Du Dante?" frågar hon och jag nickar "Du är rätt gullig" yttrar hon med ett skratt och jag ler generat och ställer mig närmare henne "Du är väldigt fin" mumlar jag som svar och reflekterar knappt över att hon kysser mig. Hon känns hela tiden och masserar mjukt mina läppar.

"Vad har du för nummer?" frågar hon och jag tar mobilen ifrån henne och knappar in det enkla numret "Skriv" ler jag innan jag ger henne en kram och går mot Carmelo, som verkar ha hamnat i ett slagsmål, för ovanlighetensskull.

Carmelo röker sin vanliga cigg så som han gör efter varenda fest när vi sitter i en ensam tunnelbanevagn, han sträcker den mot mig och jag tar två bloss innan jag återlämnar den och ler mot taket.