Newspaper Can Tell

{Kapitel 60}

*Yasminas perspektiv*
"Varför flyttar du inte med mamma?" Frågade Oscar så fort jag svarade.
"Oscar jag sitter mitt i ett väldigt viktigt möte, kan jag ringa upp dig sen?" Sa jag lågt och jag hörde hur Oscar suckade i andra änden.
"Nej det kan du faktiskt inte, jag vill att du svarar på min fråga" sa Oscar och nu var det min tur att sucka.
"För att jag inte känner mig välkommen i Stockholm längre" sa jag kort och ärligt och Oscar tystnade.
"På grund av?" Ställde Oscar som följdfråga och jag suckade.
"Jag har inte hört ett enda ord från varken dig, Ogge, Omar, Felix eller Ryan och så har ni plötsligt gått och blivit bästisar och så lämnar ni mig i sticket" sa jag med gråten i halsen.
"Men Yasy, vi.." Började Oscar, men jag avbröt honom direkt.
"Jag vill inte höra ursäkter Oscar, jag kanske är din lillasyster, men jag är inte helt jävla blåst, jag fattar vad som pågår. Låt mig bara vara" sa jag en aning irriterat och la på.
Jag drog ett djupt andetag och samlade tillbaka kraft innan jag gick in i konferensrummet igen och satte mig på min plats. Hucks blick brände på mig resten av mötet, men jag undvek den.
"Vem var det som ringde? Varför hade du ens ljudet på? Det där kunde ha sabbat din karriär" utbrast Huck när vi kommit ut från deras kontor. Jag bet mig i läppen och kämpade för att inte attackera Huck.
Jag vet inte, men på sistone har det känts som att han har förändrats. Det kan ha varit för att han bror dog och hans brorson flyttade, och jag förstår honom, men ibland går det över gränsen.
"Mm förlåt, det var Oscar, han ehm.. är sjuk.. och ehm han är tvungen att kunna nå mig" ljög jag och Huck nickade misstänksamt.
Jag hade inte så mycket val att ljuga, jag måste säga att det var något viktigt. Om Huck får reda på att jag bara hade ett vanligt samtal med Oscar så skulle han bli rasande på mig.

*Oscars perspektiv*
Jag tittade länge på skärmen till min mobil där det nu stod att Yasy hade lagt på. Efter ett tag skakade jag lätt på huvudet och fnös. Vad har hänt med min syster?
"Vad sa hon?" Frågade både Ogge och Ryan i munnen på varandra när jag kom in i studion igen.
"Att hon inte känner sig välkommen här och inte tänker flytta hit" sa jag och funderade själv över vad hon faktiskt hade sagt. Vadå inte känner sig välkommen?
"Vad har hänt med henne?" Frågade jag med blicken ner i golvet.
"Vi lämnade ju henne lite i sticket allihopa egentligen" sa Omar lågt och alla vände sina blickar till honom.
"Jag menar, jag och Felix har inte haft kontakt med henne sedan hon flyttade tillbaka till Miami, Ogge stack ju bara från julafton och sedan nyårsafton, Ryan dumpade henne och stack på nyårsdagen och Oscar, du har väl inte haft så mycket kontakt med henne på sistone... Klart hon känner sig ensam och bortglömd" sa Omar och gav oss en tveksam blick som att han inte riktigt visste om vi skulle hålla med eller inte. Men när jag tänker efter så är det faktiskt sant. Det är så jävla sant det kan bli. Vi alla lämnade Yasy. Klart hon är besviken på oss och inte vill flytta hit. Usch, vad är vi för människor egentligen?
"Nu fick jag så jävla mycket skuldkänslor" sa jag lågt och alla instämde mumlande.
"Vi måste reda ut det här. Vi måste få hit henne och kunna förklara allt" sa jag bestämt och de andra instämde igen fast med lite gladare mummel denna gång.
"Jag måste få tillbaka min syster" mumlade jag och drog handen genom håret...