När vågorna viskar

Kapitel 7

ELIOT

14 Augusti

Idag fyller jag sexton. Jag kollar mig i spegeln och tänker, det där är en sextonåring. Skumt.

Mamma och pappa är inte hemma. Dom frågade ifall jag ville ha huset för mig själv ikväll. Dom kom in på morgonen med mackor, juice och ballerinakakor.

Jag fick en dyr tröja och nya hörlurar för de jävlarna gå sönder hela tiden.
Och en bok. En bok.
Amy gav mig en teckning av en katt. Grattis Eliot från Amy.
När pappa frågade om ikväll nickade jag, sa tack. För det är vad man säger när ens föräldrar erbjuder dig huset på din sextonårsdag.
Jag ska fan rama in den där teckningen.

                               ***

"Hur vet hårstråna på benen när dom ska sluta växa? Och om jag rakar benen hur vet dom att dom ska börja växa igen?" Kasper lutar sig fram i saccosäcken, han är full.
"Ska du raka benen?" Flämtar jag, som också är full.
Amanda suckar och reser sig från den röda fåtöljen. Hon sträcker på fötterna och försvinner ut i köket.

Vi har suttit i mitt vardagsrum hela kvällen. Klockan är ett på natten. Om mina föräldrar var hemma skulle mina vänner gått för flera timmar sen.
Men mamma, pappa och Amy åkte till farmor vid fem.
Allt kändes helt okej, pappa sa att jag inte skulle bränna ner huset och det lovade jag såklart att inte göra.

"Och inga dödsfall, Eliot."
Då kastade mamma en kall blick på pappa och plötsligt var hela huset tyst.
När jag kollade ut genom fönstret satte sig mamma i förarsätet vilket aldrig händer. Jag antar att pappa blev förolämpad av hennes blick och hade började strejka. Det däremot, händer ganska ofta.

På vardagsrumsbordet ligger ett flätat armband i läder och kondomer, mina presenter. Kondomerna låg lösa i en kasse från akademibokhandeln (jag visste inte att dom sålde kondomer)
Och Kasper hällde ut dom på vardagsrumsbordet. Olika former, färger. Han har varit flitig.

"Amanda!" utbrister Kasper. "Hon rakar benen."
Han lutar sig tillbaka i saccosäcken."Jag måste fråga henne."

"Du har för mycket fritid." Jag kastar en kondomförpackning på honom.
Han kastar kondomen tillbaka på mig. Jag kastar en till. Hans pupiller växer som på en katt och så tar han hela högen i sina händer.

"Kasper!"
Han höjer händerna över huvudet och fryser i sekunden innan kastet.
"Är du fem år eller?" fnyser jag.
"Vem är fem?" Amanda kommer in i vardagsrummet med en chipspåse i famnen. Hon mumsar för fullt.
"Kasper," svarar jag.

Amanda stoppar ett chips i munnen. "Kasper är sjutton."
Jag lutar bak huvudet så att jag ser Amanda. "Han vill raka benen."
Amanda nickar. "Det förstår jag."

Kasper hötter med fingret mot Amanda. "Du är en fruktansvärt oförskämd människa."
Hon ser orolig ut och tar av sig dom runda glasögonen för att putsa dem mot skjortan.
Kasper kastar en kondom på mig. Amanda ser stumt på kondompaketet som ramlat ner på mattan.
"Har du snacket mer med tjejen från berget?" Han klamrar händerna om kondomerna som om dom vore av guld.
Mobilen bränner i bakfickan. Våra sms har blivit det bästa jag har just nu. Jag skriver till henne när jag går och lägger mig. Och hon svarar när jag vaknar.
"Ja."

"Hm..." Kasper nickar mot kondomerna i sina händer och ser på mig. "Hoppas du får användning av dom då. Det finns inget kvitto."
"Brände du upp det?" frågar jag.
"Brände upp?" säger Amanda.