Vi lät som, när du va' med mig
Mitt hjärta slog när du var här
Jag blir så glad så fort jag ser dig
Fuck allt, tror att vi kunde gått
━━━━━━━━━ ♡ ━━━━━━━━━━
Clara Westergren har äntligen fått sin nya, egna lägenhet på Östermalm. Det som ska bli börj...
اوووه! هذه الصورة لا تتبع إرشادات المحتوى الخاصة بنا. لمتابعة النشر، يرجى إزالتها أو تحميل صورة أخرى.
Ljudet av ringklockan på dörren väckte mig ur min djupa sömn. När jag sträckte på mig och skulle gå upp ur vad jag trodde var sängen insåg jag att jag somnat på soffan. Hoppsan. Med en suck drog jag av mig den lurviga filten och gick upp ur soffan. Jag hade bara på mig en t-shirt så på vägen till dörren så drog jag på mig ett par tights. När jag gick förbi köket så la jag märke till klockslaget på micron visade 03:27. Jag stannade upp för en sekund och grubblade mig i ögonen. Såg jag verkligen rätt?
Det plingade på dörren igen och jag suckade. Vem det än var så skulle jag skälla ut den.Jag låste upp dörren och öppnade den sakta. När jag såg vem som stod bakom dörren kändes det som att hela jag frös till is.
"Michelle??" utbrast jag och stirrade storsint på henne. "Vad gör du här?! Klockan är för i helvete halv fyra på natten??" fortsatte jag samtidigt som jag lät blicken rinna över henne. Shit, här har vi någon som festat hårt.
"Clara, jag vet att detta kommer att låta helt sjukt. Men kan jag få komma in? Jag kan inte berätta här ute." frågade hon ganska tyst och jag höjde på ögonbrynen. Vem trodde hon att hon var?
Med förhoppningar om att snabbar kunna få det överstökat och få återgå till min sömn släppte jag in henne. Precis innan hon klev över tröskeln in i lägenheten så kollade hon sig omkring, nästan som att hon var tvungen att se om någon hade hört oss. Jag rynkade på ögonbrynen åt hennes märkliga beteende men avstod från att kommentera. När hon hade gått in så låste jag dörren efter henne och gick in i köket och tände upp. Hon följde efter och satte sig på en stol runt köksbordet, medans jag började koka vatten.
"Dricker du te?" frågade jag henne och hon nickade. I tystnad gjorde jag i ordning två tekoppar och gick sen och satte mig mitt emot henne vid köksbordet. Jag ställde ner koppen framför henne och såg i ögonvrån hur hon tog en stor klunk av den varma drickan.
"Ut med språket." muttrade jag medans jag snuttade lite på det varma tevattnet. Hon tog ett djupt andetag och tog återigen en klunk utav teet innan hon vågade möta min blick. Det var först då jag såg att dem var alldeles rödsprängda och att hennes smink var helt utsmetat i ansiktet. Som sagt. Här har vi någon som festat hårt. Kanske lite för hårt, men vem är jag att döma.
"Får jag bara fråga vad du gör här i Stockholm. Du bor väl i Uppsala om jag minns rätt?" frågade jag henne innan hon hann börja prata.
"Min bästa vän bor här.." mumlade hon och jag kollade skeptiskt på henne, men sa inget mer.
"Vet Dante om att jag är här?" frågade hon och jag kollade förvånat på henne. Dante?
"Varför frågar du mig det? Har du ingen kommunikation med din pojkvän, eller?" fräste jag och hon skakade på huvudet.
"Clara, jag har varit otrogen mot Dante." Jag kollade chockat på henne. Va? Hon otrogen? Hon som i mina ögon har sett ut att vara jätte-pryd och trogen.
"Varför säger du detta till mig?"
"För att jag vill att Dante ska få veta detta. Han förtjänar bättre än att gå omkring ovetandes om detta. Men han vill inte svara när jag ringer eller sms:ar. Därför tänkte jag om du kan säga det till honom.." Det sista verkade hon nästan skämmas över.
"Vadå, har du inte hört?"
"Hört vadå?"
"Att han är borta? Han har varit borta i 3 veckor nu och ingen vet vart han har tagit vägen." förklarade jag. "Herregud, du om någon borde väl veta det. Du är ju för fan hans flickvän." fortsatte jag och skakade sen på huvudet. Herregud, det har var väl ändå över gränsen.
"Är han borta??" utbrast hon och jag nickade långsamt.
"Eh ja? Du hörde mig. Han har varit borta i 3 veckor."
"Shit, Clara jag måste gå! Tack för teet och för att du lyssnade.. Vi ses!!" sa hon och lika fort som hon hade kommit var hon borta. Hon mådde fan inte bra, tänkte jag surt för mig själv och började plocka in tekopparna i diskmaskinen. Jag kollade på klockan, den stod nu på tio i fyra och jag kände hur tröttheten nu sköljde över mig. När jag hade plockat färdigt i köket så gick jag in i vardagsrummet och bar upp Chanel i min famn och tillsammans med henne gick jag in i sovrummet och somnade på en gång.
-
Skriv gärna om ni tycker att det är något jag kan förbättra med boken eller om det är något ni vill att jag ska ändra på, tack!
