DU LÄSER

Sjukhuset

General Fiction

Broräcket under mina händer är kallt. Om någon skulle stanna och fråga hur det är med mig, skulle jag kanske berätta. Men det är inte många som är ute och går vid den här tiden på morgonen en gråblåsig tisdag. *** En berättelse om en pap...

#depression #död #hbtq #kärlek #liv #schizofreni #sorg #swedishawards2017 #tänkvärd #verklighet #ätstörningar

Kapitel 57 | Stefan

33 5 0

avWowyita

av Wowyita

Jag är rädd för mig själv. Jag vet inte om jag vill leva eller inte. Tänk om jag vill leva men råkar döda mig själv. Vad ska jag göra då?
Jag kan nog inte göra så mycket då, antagligen.
Jag har blivit sjukskriven för depression. Vanligtvis arbetar jag som skribent för olika tidningar. Nu sitter jag framför datorn hemma och skriver pinsamt dåliga texter om allt och ingenting. Och går till den tålmodiga terapeuten.
Jag känner mig ändå lite bättre. Jag känner mer.
Iris säger att jag ler oftare.
Jag känner mig lite bättre.
Men inte helt bra.

En kväll i början av februari ligger jag och Iris i sängen. Jag minns alla nätter vi haft här.
Jag saknar det.
Jag frågar Iris om hon saknar det.
Hon nickar.
Jag lutar mig fram och kysser henne. Hon besvarar kyssen. Hennes kropp mot min. Tusen fjärilar fladdrar till i min mage.
Världen känns lite mer levande.
Jag känner mig lite mer levande.