You & I » 1D

Kapitel 48

Ni får förlåta mig för att jag inte uppdaterat på hela dagen.. Jag har haft tid men jag har helt enkelt inte orkat.. Jag ska inte dra en lång historia varför, men jag har bara sovit i fem timmar.. Det konstiga är att när jag vaknade idag, klockan 6 var jag inte ett dugg trött.. Hahaha, i alla fall sa jag till mig själv att jag skulle sätta mig klockan tre och skriva så det gör jag nu, vi får se vad ni får av en ganska trött mig...

*Harrys POV*

Orden lämnar sakta hennes mun. Han våldtog mig. Det är inte sant?

Jag flämtar efter luft, "Sky? Vem är han..?" Frågar jag försiktigt.

"Er-Eric.." Gråter hon.

"Vem är Eric?" Frågar jag oroligt.

"Ha-han jobbar fö-för min... Pappa.." Gråter Sky. Hon får knappt någon luft av alla tårar.

Jag spärrar upp mina ögon. Är det ens möjligt? Fan... Här hade jag legat hemma och sovit medans hon behövt kämpa för sitt liv medans en helt okänd man trängde in i henne, mitt ute i skogen? Fan...

Sky torkar bort tårarna med baksidan av sin hand, men det bildas på en gång nya.

Jag flackar förtvivlat runt med blicken i rummet.. Hur ska jag reagera? Vad ska jag säga? Det är liksom inte så att jag vet det..

Jag omfamnar henne.

"Det ordnar sig, Sky.." Säger jag. Men allt är redan gjort, och det går inte att fixa så det aldrig hände.

Hon skakar på huvudet, "Nej.. Du vet ingenting.." Hon flämtar efter luft. Tårarna tar kol på henne.

Själv blir jag förvånad över hennes ord. Vad ska jag nu säga?

"Vill.. Vill du prata om det?" Frågar jag. Varför skakar min hand?

Hon ser ut att tänka efter innan hon sakta nickar.

"Hur hände det..?" Frågar jag. Om jag någon gång får tag på den där jävla Eric, då lär jag bli den sista personen han ser innan jag slår ihjäl honom. Han har skadat någon dyrbar. I alla fall för mig.

Hennes tunna kropp skakar i min famn. Kommer hon aldrig sluta gråta?

Hon tar ett djupt andetag för att inte tappa andan helt, på grund av alla tårar.

"Jag hittade den lilla sjön i skogen.. Av någon anledning bestämde jag mig för att bada.. Bara för att jag.. Jag trodde kylan kunde ta min kropp." Jag flämtar efter andan. Sa hon det där? Hon fortsätter, "När jag varit i vattnet ett tag gick jag upp på den lilla stranden.. Där la jag mig ner för att frysa ihjäl.. Mina ögonlock blev tunga och jag visste att om jag slöt ögonen skulle jag aldrig mer vakna igen.. Så jag slöt ögonen, men jag vaknade igen. I en stuga i skogen.. Med Eric.. Först verkade han väldigt snäll, men när jag somnade.. Och sedan vaknade igen.. Fann jag hans sträva händer över min nakna kropp.." De sista orden viskar hon och hon blir svag av alla tårar igen.

Jag ser förtvivlat på henne. Vad ska jag ens säga? Jag kanske inte borde säga något? Fan..

"Sky.. Jag älskar dig.." Viskar jag i hennes öra.

Hon anstränger sig för att få fram ett, jag älskar dig med.

"Vi måste polisanmäla det.." Säger jag.

Hon skakar snabbt på huvudet.

"Sky! Det kan inte fortsätta såhär? Vem vet vad din pappa hittar på härnäst?" Säger jag.

"Ja-jag vill inte det Harry.." Viskar hon.

Hon möter mina ögon, hennes ögon är alldeles söndergråtna.