Kapitel 36

14.9K 460 99
                                    

Kapitel 36

Vi stiger in i den nästan fyllda salen, det är förvåningsvärt mycket människor för en skoldans. Folkmassan är en blanding mellan elever från vår skola men också massa främlingar från andra skolor. Trots att vi befinner oss på skolan stinker endå lokalen alkohol, någon har visst spiced upp bålen lite och lärarna verkar inte uppmärksamma de alla klart fulla elever.

Alec har försvunnit för att hitta Ella, med hennes skyhöga klackar borde hon inte vara svår att hitta. Det plus att hon ser helt jävla perfekt ut och hennes skönhet strålar verkligen, fan hon stör mig! 

"Hur känner du Ella? Eller det såg iallafall ut som ni träffats förr." Frågar Gabriel, jag viftar bara bort frågan med lite bål en random kille ger mig. Jag orkar inte dra hela historien för Gabriel, det leder till fler frågor om Alec och jag känner inte för att röra vid det ämnet just nu.

Jag och Gabriel står obekvämt bredvid varandra, vi står fortfarande arm i arm och kollar ut över salen. Det känns som om jag är på dejt med min bror, jag älskar honom och han anses som väldigt attraktiv men fortfarande... som ett syskon. Jag vill också bara undvika ännu en uppläxning.

"Screw'em, jag tänker hitta resten av gänget. Vi hörs!" Gabriel nickar och blir genast beslagtagen av flera tjejer som bara väntat runtomkring och hoppats på att jag ska gå.

Plötsligt är jag ensam mitt i ett folkhav av personer jag nästan alla känner. Jag börjar sakta dansa stelt för att smälta in i mängden i hopp om att jag stöter på någon kompis, det är en snabb låt med tungt tryck så folk hoppar kors och tvärs. Jag är för ostabil, speciellt i klackar, jag far fram och tillbaka som en jävla trasdocka. Jag befinner mig nu i mitten av dansgolvet, jag var nyss vid utgången, hur är detta ens möjligt? 

En hand smyger sig runt min midja, jag vänder mig om till en otroligt snygg, främmande kille. Jag har aldrig sett honom förut så han går antagligen inte på vår skola, han ger mig ett drömlikt leende och för mig närmare honom. 

''Dansa med mig, sötnos.'' Jag skrattar generat och ska precis tacka nej när jag höjer blicken och får syn på Alec över dansgolvet. Han står i hörnet och pratar med några killar, vid hans sida står Ella och naffsar på hans nacke. Han besvarar henne inte men gör inget motstånd heller, ouch!

''Absolut.'' Morrar jag dovt och virar mina armar runt hans nacke. Vi dansar och jag sneglar över på Alec då och då för att se hans reaktion, det är det jag vill ha, en reaktion från honom. Plötsligt ser jag honom inte längre vilket gör mig nervös, killen jag dansar med är jävligt snygg men han är ingen Alec. 

''Jag tar över nu.'' Hör jag någon säga. Killen tittar upp på någon bakom mig, han släpper mig långsamt. Plötsligt grabbar någon annan tag i min arm och för mig intill sig, Alec. Jag är inget jävla föremål, vem tror han att han är?!

''Ey, hon har en egen vilja.'' Försvarar killen mig, jag borde verkligen lära mig hans namn.

''Jag vet. Tess?'' Mitt svar kommer inte ut tillräckligt snabbt så Alec tar det som ett ja. ''Juste, så stick!'' Killen lyfter händerna besegrat och börjar dansa med någon annan tjej.

''Jag får dansa med vem jag vill, du äger inte mig!'' Fräser jag upp mot honom, jag är seriöst trött på detta beteende. Jag måste dock erkänna att jag hellre dansar med Alec än med någon annan, döda mig jag förtjänar det för att vara en sådan jävla idiot!

''Åh, det är jag mer än fullt medveten om. Du bara gör vad fan du vill.'' DJ'n byter till en långsammare låt och alla runt omkring oss börjar dansa tryckare, seriöst? ''Dansa med mig?'' Frågar Alec med en aning mjukare ton, jag rycker på axlarna men är fortfarande sur. Han tar min hand och flätar ihop våra fingrar, han lägger min andra hand över hans nacke och lägger sedan sin på min midja. Han verkar inte förstå hur andlös den här lilla gesten gör mig. 

''Så vart är din pojkvän?'' Frågar Alec och ser på mig med sina vackra, blå ögon.

''Jag har ingen pojkvän, min dejt där emot har jag ingen aning om vart han håller hus.'' Svarar jag simpelt och möter hans blick. 

''Varför kallar du Gabriel din dejt och släpper iväg honom då fort ni kommer hit?'' Alec för sitt ansikte närmare mitt. ''Om du var min dejt skulle jag inte släppa iväg dig på hela kvällen, fan, kan inte ens göra det nu.'' Rodnaden flammar på mina kinder och mitt hjärta slår tusen slag i minuten, jag vet det är en cliché sak att säga men det är så det känns just nu.

''Skitsnack, du har redan en dejt att hålla koll på.'' Säger jag och lägger huvudet skeptiskt på sned. ''Vart är hon föresten?''

''Oroa dig inte för henne, i värsta fall råkar du ut för en till catfight.'' Flinar han. ''Jag är en godbit värd att slåss för ska du veta.'' 

''Kallade du dig själv en godbit?'' Jag kan inte hålla inne ett skratt. ''Och jag hamnar helst inte i en till catfight, jag vill inte att hon river sönder min klänning.'' Småskrattar jag och refererar till när Jonna tog sönder min tröja i vårt slagsmål.

''Sant, jag skulle endå föredra att göra det själv.'' Mumlar han sexigt i mitt öra. Den här killen kan verkligen sitt dirtytalk, om han inte slutar nu kommer jag dra in honom på toaletten och  kasta mig över honom som en hungrig tiger.

Men nej, jag har ett vad att vinna. Detta kommer inte distrahera mig, jag är stark och klarar mig helt utan... herregud hans ögon är så blå, jag blir helt knäsvag. Nej Tessi, fy!

''Alec, om du kysser mig nu förlorar jag ett vad så snälla, låt bli.'' Viskar, delvis till honom, delvis till mig själv.

''Åh, Tess. Det är inte min självkontroll du borde oroa dig över, oroa dig mer över din egen.'' Skrattar han och för sitt ansikte farligt nära mitt. ''Vad händer om du vinner, eller förlorar vilket du troligen kommer.'' 

''Hemligt, men det är något jag absolut inte vill göra.'' Jag undviker hans blick, jag är rätt säker på att han kan läsa mina tankar igenom mina ögon. 

''Kan du inte fuska? De behöver inte veta.'' Viskar Alec, hans panna lutar nu emot min. Jag vet inte hur mycket längre jag kommer kunna stå emot. 

''Ja-ag kan inte ge vika efter bara t-tre dagar.'' Stammar jag och sväljer nervöst. ''Jag vill verkligen inte ha det där s-straffet.''

''Hur hemskt kan det vara?'' 

''Ganska hemskt.'' För en sekund är det tyst, hans blå ögon genomborrar mina bruna. 

''Tess, jag kommer bli galen om jag inte kysser dig just nu.'' Medger han, fullt allvarligt. Jag kan inget annat än och hålla med.

''Vad stoppar dig?'' Viskar jag, våra näsor snuddar. Räknas det om han kysser mig? Jag tror det gör det, fan!

''Ditt vad, det där straffet verkar ganska hemskt eftersom du inte kysst mig än och det driver oss båda galna.'' Hur kan han fortsätta läsa mina tankar såhär? ''Vet du vad du är?'' Mumlar han.

''Vad?'' Andas jag.

''Tortyr.'' Och med det krashar hans läppar in i mina.

Ex vs ExDonde viven las historias. Descúbrelo ahora