Kapitel 28

12K 410 113
                                    

Kapitel 28

Jag knackar försiktigt på dörren till Alecs hus, Ann är borta hela tiden men jag hoppas iallafall att hon är hemma nu. Jag hör mycket  riktigt ljudet av klackskor närma sig dörren, detta betyder såklart att Ann är hemma. Såvida Alec inte börjat använda klackskor, wow, det hade vart en märklig syn.

"Godkväll, Tessa!" Hälsar Ann hjärtligt och gör en inbjudande gest. "Stig på." Hon bär en mörkblå, vacker klänning som går ner till knäna ungefär och ser perfekt ut på henne.

"Hej! Hoppas jag inte stör." Jag förvånas varje gång över hur huset blir vackrare och vackrare varje gång jag stiger in.

"Nejdå! Men vi har gäster över så kan du vänta med att måla till en annan gång?" Bjöd hon bara in mig för att säga att jag måste gå igen?

"Jag tror jag glömde mina hörlurar här, kan jag bara snabbt gå och hämta dem?" Frågar jag artigt.

"Såklart, var der något annat?" Jag skulle egentligen prata om att jag hade fått ett nytt jobb men det kan vänta.

"Nej, inget viktigt." Hon ler tacksamt och lämnar mig i hallen, hon antar väll att jag hittar själv... ehm.

Jag vandrar omkring i huset och kikar snabbt in i finrummet där alla sitter och äter. Jag ser härifrån att alla är äckligt rika och troligtvis väldigt snobbiga.

"Åh, Alec!" Hör jag en ljus tjej röst skratta förtjust lite längre bort i vad jag tror är vardagsrummet. Utan att tänka efter smyger jag dit, jag smygkikar igenom en smal glipa i dörren. Jag ser Alec sitta i soffan med en sexig brunett, mina ögon fastnar på brunetten. Hon har en kort, röd klänning som matchar hennes långa bruna hår, hennes ögon har den blåaste nyansen jag någonsin sett, hon ser ut att vara några centimeter längre än mig.

Varför analyserar jag henne? Kanske för att hon sitter med benen i Alecs knä och ler kärleksfullt mot honom. Jag kan inte hitta ett enda fel med hennes förutom de säkert flera ton av smycken som faktiskt ser ganska fabulöst ut. 

Jag måste hitta mina hörlurar! Jag vänder mig om för att gå men då står det såklart en vägg i vägen, det står alltid en jävla vägg i vägen.

"Helvetes jävla skit!" Svär jag och håller för min näsa som nu blöder, det första jag tänker är att inte få blod på den vita väggen så jag ramlar bakåt och slår huvudet i en annan vägg.

"Tess, vafan håller du på med?" Nu står Alec i dörren med brunetten bakom honom, de kollar båda väldigt dömande på mig, kan inte klandra dem.

"Om Harry Potter kan gå igenom väggar kan väll jag också det!" Fräser jag täppt och håller för min blödande näsa samtidigt som jag försöker få huvudet att sluta snurra.

"Har du inte provat det tillräckligt många gånger? Och jag tror inte det var en vägg han gick igenom." Skrattar Alec och hjälper mig upp på fötter. Jag lutar mig mot honom för att återfå min balans, tjejen stirrar ogillande på oss. "Jaha, Ella möt Tessa." Ella sträcker motvilligt fram sin hand utan att säga något, jag börjar sträcka ut min när jag ser att den är täckt med blod.

"Ew!" Utbrister Ella äcklat och skuttar tillbaks.

"Shit, du blöder ganska kraftigt." Alec lägger sin hand på min korsrygg vilket får mig att rysa och guidar mig till närmaste toalett. "Vad gör du här?" Frågar Alec och ger mig lite papper.

"Kan du inte bara vara glad att jag är här?" Flinar jag och upprepar vad han sa till mig tidigare på caféet.

"Det är jag, undrar bara varför?" Säger han leende.

"Jag glömde mina hörlurar här och tänkte ta tillbaka dem med mina ninja skills." Jag är verkligen nyfiken på vem Ella är men jag är rädd att det kommer komma ut på fel sätt. "Så, vem är Ella?" Frågar jag och försöker låta ointresserad.

"Hurså, svartsjuk?" Säger Alec och ger mig ett snett leende.

"Nej, bara nyfiken." Mumlar jag och trycker in pappers tuss i näsan för att stoppa blodflödet.

"Bara en vän." Svarar han kort.

"Det såg inte ut som 'bara en vän'." Det kommer ut väldigt bittert och svartsjukt.

"Spionera du på oss?" Fan, jag säger för mycket.

"Nej, jag bara råka kolla snabbt innan jag sprang in i väggen." Alec sitter ner på toalettlocket och granskar mig misstänksamt. Jag sneglar mot dörren, den är låst. "Så, mina hörlurar?"

"Skulle du bli sur om jag kysste Ella?" Frågar han plötsligt.

"Du får göra vad du vill." Säger jag bara och väljer att inte svara på frågan.

"Men vad skulle du tycka om det?" Frågar han igen, jag känner mig obekväm och rör mig långsamt mot dörren.

"Jag går och hämtar hörlurarna själv.'' Jag vrider på låset men dörren går inte att öppna. "Alec, låset funkar inte." Jag försöker igen men icke då.

"Jag har nyckeln här." Han dinglar en liten nyckel framför sig. Inte ett förhör till, varför just nu?

"Alec, öppna snälla." Vädjar jag trött men han sitter envist kvar. "Jag vill inte prata just nu." Muttrar jag och slänger den blodtäckta pappersbollen i soporna.

"Vi behöver inte prata." Flinar han och blinkar flörtigt. "Men vi kommer nog behöva det." Tankarna från förr då jag ville ha svar på varför han var otrogen dyker upp i mitt huvud igen. Jag vill ha svar men jag är redo för det? Ja såklart, det har gått ett år.

"Okej." Medger jag till slut och sätter mig ner på badrums golvet lutad mot väggen. "Varför var du otrogen mot mig?"

Ex vs ExOnde as histórias ganham vida. Descobre agora