Bokrecensioner av Fluffy och Pygmy Puff

När dimman förvandlas till en mördare, förhoppningsvis finns svaret i brunnen

Bokens titel: Uppstigningens brunn

HANDLING:

När första bokens skurk, Överstehärskaren, har dött, borde allting vara bra, ellerhur? Dock blir det inte riktigt som protagonisterna tänkt sig och det verkar som om dimman fått liv och dödar folk. Två mystisk tystlåtna figurer springer omkring i dimman med lika dolda motiv båda två och hjältinnan, Vin, börjar ifrågasätta sina handlingar. Var det verkligen rätt val att döda Överstehärskaren, trots att han var en tyrann? Samtidigt hamnar huvudstaden i belägring på inte bara två utan tre fronter.  

ÅSIKT:

Nästa bok är minst lika spännande som den första och man skulle kunna säga att även upplägget i böckerna är ganska originellt. Istället för att det är en utveckling i böckerna som slutar med ett episkt klimax i den sista boken är böckerna liksom konsekvenser av varandra. I Narnia byter C.S. Lewis till exempel huvudpersoner mellan första och andra boken och fjärde och femte. Mistborn är på ungefär samma sätt fast att det är antagonisten som byts ut. Jag läste Uppstigningens brunn i två volymer och då tycker jag att första volymen är lite mer spännande då stora delar av den andra fokuserar mer på en politisk kris än något annat.

Ett intressant tillägg som jag glömde i första boken är att det ovanför kapitelrubrikerna finns små anteckningar skrivna i jagform med okänd författare. Det brukar ofta klarna mot slutet vem det är som har skrivit dem och dessutom brukar de då också få en viktig och tydlig innebörd, slutet är liksom i föregående boken oväntat men också häftigt. Till skillnad från i vissa andra serier förtjänar det att bli kallat klimax. Boken ger en stora förväntningar på den sista boken och jag och Pygmy Puff har kommit fram till att antingen kommer den bli episk eller så kommer den att suga jättemycket..  

BETYG:

7/10