På andra sidan muren

Borta

Jag satte mig bredvid honom i soffan men han verkade inte bry sig.

- Är något fel? Frågade jag.

Jack lyfte på huvudet och såg mig i ögonen. Han tvingade fram ett leende men jag kunde se att det var falskt. Hans mörka blåa ögon såg oroliga och sorgsna ut.

- Varför skulle något vara fel, svarade Jack med normal röst.

- Jag vet inte förlåt för att jag frågade, sa jag lite generat.

Plötsligt ändrades hans ansiktsuttryck och det såg ut som om det inte fanns ett ända problem i hela världen.

- Det gör inget du ville bara se till så att inget var fel jag förstår det, sa Jack med ett leende.

Jag log tillbaka mot honom.

- Jag ska kolla hur det är med Scott, Tanja och Tooby, sa Jack och reste sig upp.

- Okej jag stannar här, sa jag.

Jack nickade sen gick han in rummet där Scott låg och vilade. Jag satt i soffan ett tag och tänkte på allt som hade hänt. Det kändes konstigt hur många saker jag hade gjort och hur mycket jag har förändrats.

- Hur är det? Frågade Rex som avbröt mina tankar.

- Det är bra, svarade jag.

Det var tyst en stund innan jag kom på att Rex kanske viste vad som var fel med Jack. Jag vet att han sa att allt var okej men jag såg på honom att något var fel.

- Vet du vad som är fel med Jack? Frågade jag.

- Va? Är något fel med Jack? Frågade Rex.

- Jag vet inte men det ser ut som det även om han säger att det inte är något fel, sa jag.

- Är du säker Katja. Jack är nästan omöjlig att läsa av och kan lätt dölja känslor bara han vill det även om det kan se ut som om något har hänt ibland, sa Rex.

Jag var tyst ett tag och såg på honom.

- Ganska säker, men du är hans bästa vän eller hur, svarade jag

- Ja varför undrar du? Frågade Rex.

- Du kanske vet vad som har hänt eller om du kan prata med honom. Jag menar du känner ju honom väldigt bra eller hur, sa jag.

Rex gav ifrån sig ett kort men lite nervöst skratt och såg på mig.

- Ingen känner Jack speciellt bra, han har många hemligheter Katja och bara två personer känner honom så bra, svarade Rex.

- Men..

- Nej Katja om han vill prata om det så gör han det om han inte vill så gör han det inte. Det är bara så hur mycket man än försöker, avbröt Rex.

Dörren öppnades och in kom Sam med Spirit hack i häl. Emeralld la sig ner utanför huset.

- Vart är Martines? Frågade Maja som kom ut ur Scotts rum.

- Långt härifrån, svarade Sam stelt.

Sam såg på oss och förstod att vi skulle börja fråga fler frågor och bytte samtalsämne.

- Hur mår Scott? Frågade Sam.

- Han är fortfarande medvetslös, svarade Maja

Sam blev tyst och det såg ut som om han försökte komma på något. Han vände sig om och gick in i köket.

- Ni kan börja äta jag har dukat fram mat, hämta de andra ni behöver också vila, sa Sam ur köket.

- Jag hämtar dem, sa jag och gick in i rummet där Scott var.

Tanja satt i en fåtölj i ett hörn. Det såg ut som att hon sov. Tooby där emot satt på sängkanten och såg på Scott och verkade vara på helspänn.

- Det finns middag om ni vill ha, ni kanske får äta här inne om ni frågar Sam, sa jag

Tooby gav mig bara en blick som sa att han inte ville ha något just nu sen vände han blicken mot Scott och Tanja igen.

Jag upptäckte att Jack var borta även om han gick in hit bara för ett litet tag sedan.

- Vet du vart Jack gick? Frågade jag.

Tooby ryckte bara på axlarna som svar.

- Gick han inte in hit för ett tag sen? Frågade jag igen.

Tooby tittade på mig och skakade sedan på huvudet som svar.

Men jag såg honom gå in. Vart hade han tagit vägen.