På andra sidan muren

Kasinot

~ Rex's perspektiv ~
Vi gick genom staden och det gick överaskande bra. Ingen hade fått idén att hoppa på oss. Fast det varade inte länge. Inte fören jag hade kommit fram till kol gruvan upptäckte jag att Katja och Spirit var borta. Det var ett svårt beslut men eftersom att Katja förmedling var med Spirit skulle ingen ge sig på henne. Så jag letade upp Timmoty som ägde gruvan.

- Så vad gör du här? Frågade Timmoty med grov röst.

- Jag letar efter Alex, har du sett han? Svarade jag med en fråga.

- Ja han blev klar med sitt schift för ett tag sedan. Du är inte den enda som letat efter honom idag faktiskt, svarade Timmoty.

- Vad menar du med det? Frågade jag.

- Ett gäng killar kom förbi och frågade efter honom för ett tag sedan, Alex värkade lite nervös när han såg dem men valde att följa med, svarade Timmoty.

- Sa någon av dem vad de hette? Frågade jag lite nervöst.

- Ja han som såg ut att vara ledaren för gänget hette Loke, svarade han.

När jag hörde namnet fick jag äno mer brottom. Jag hoppas verkligen att Katja är okej.

Solen hade gott ner och jag visste precis vart jag skulle. Jag tog upp en liten visselpipa ur ena fickan och blåste i den. Efter en liten stund kom min örn Malkon.

- Hitta flickan som jag var med för ett tag sedan, sa jag till Malkon.

Örnen flög iväg och försvan bland molnen. Jag började springa och gjorde mig redo för fight.

~ Katja's perspektiv ~

Loke drog med mig till något som såg ut som ett kasino. Inte för att jag har varigt på ett men jag hade sett bilder på gamla kasinon i tidningar. Det var fullt av folk som spelade poker och andra spel. Vissa satt bara vid bord och drack öl och pratade. Loke drog mig genom den stökiga lokalen till en lugnare avdelning. Jag försökte ta mig loss men han var för stark. Lite längre bort i en korridor stannade han och låste upp en dörr. Han kastade in mig i rummet och smällde igen dörren. En nyckel vreds om i låset och jag var fast. Paniken steg och jag började se efter en flyckt väg. Jag bankade på dörren tills mina knogar blev röda. Men det tog inte lång tid innan jag gav upp. Dörren var av metall och ingen skulle höra mig. Då fick jag syn på ett litet, smutsigt fönster högt upp på väggen. Det var precis så att jag kunde se genom det. Jag bankade på glaset men det sprack inte. Rummet var tomt så det fans inget hårt som jag skulle kunna krossa glaset med. Jag satte mig ner och gav upp. En tår rann ner för min skind och något skickade upp den. Jag ryckte till och såg Spirit och hennes unge. Vad gjorde dom här?

Omg 872 läsare!!! Omg tack så mycket och jag hoppas att ni gillar boken😁 jag trodde inta att denhär boken skulle bli så lyckad. Tack så mycket och puss på er 😘💗💗🎉😀😁😝😘😘

// Milla 0509